Christine Schürrer - Skyldig eller oskyldig?

Ny bloggare om arbogafallet

2012-02-15T10:46:00.001+01:00

Jag har mer eller mindre släppt arbogafallet och kommer inte att skriva mer om det inte blir någon resning.

Men här finns en blogg som nyligen har börjat skriva om arbogamorden.
http://undermattan.blog.com/2012/02/14/schurrer-arboga-1/

Har fått detta material sänt till mig idag

2012-01-30T16:15:00.002+01:00

Den karakteriska stationsfilmen-Arboga

Christine Schürrer har i sin resningsansökan skrivit om den usla kvalitén på stationsfilmen där hovrätten sagt sig kunna peka ut CS
pga hennes karaktäriska gång. Frågan är hur hovrätten kunnat skilja ut människor från filmen utifrån deras gång?

Hovrättens dom:
Även för denna dag har hovrätten tagit del av övervakningsfilmer från Arboga järnvägsstation avseende tiderna för alla anländande tåg från omkring kl. 15.00 och fram till och med tåget med ankomst kl. 18.10. Kvalitén är inte särskilt god men det är på filmen från ankomsten kl. 18.10 som det enligt hovrätten kan iakttas en person med Christine Schürrers karakteristiska gångstil. Personen har dock en mörk jacka och inte en beige. Däremot återfinns ingen person klädd i en lång beige jacka av den typ som Christine Schürrer säger att hon har haft på sig. Dimitrios Stenos har också bedömt att det i 18.10-filmen finns en person som med hänsyn till gångstil och typ av klädsel kan vara Christine Schürrer. Som framgått genom utredningen kring resan den 12 mars har hon haft tillgång till en mörk jacka.

Resningsansökan
http://www.scribd.com/fullscreen/79450063?access_key=key-8q3biu6dgc70zn8jy05

Stationsfilm
http://videobam.com/IqlVc

I stationsfilmen kan man se att polis varit framme med ”saxen” och klippt bort en mängd sekvenser i anslutning till tågens ankomst och avgång.
Stationskamerans tidur gick 20 minuter före Fröken Ur.

Utifrån den mast som fångade upp Christines mobil så kan man utgå från den tid hon åkt tåg.
Stationsfilm/Fröken Ur

12 mars-2008
Ingen mobilmast har fångat upp CS mobil på förmiddagen.
Stationsfilmen börjar 12:42:50 = 12:22:50
Bortklippta sekvenser från film:
Stationsfilm/Fröken Ur
12:43:30-12:45:16 = 12:23:30-12:25:16
12:47:44-12:48:44 = 12:27:44-12:28:44
12:48:49-12:49:32 = 12:28:49-12:29:32
12:49:59-12:50:40 = 12:29:59-12:30:40
Filmen slutar 12:51:49 = 12:31:49

12 mars mastas Christines mobil kl.17:32 till Coop Bro.
Det tåg som passar bra in på den tiden är det tåg som gick från Arboga kl.16:28
Filmen börjar 16:22:34 = 16:02:34

Bortklippta sekvenser från film:
Stationsfilm/Fröken Ur
16:23:24-16:30:47 = 16:03:24-16:10:47
16:31:20-13:32:10 = 16:11:20-16:12:10
16:32:55-16:35:03 = 16:12:55-16:15:03
16:36:22-16:37:18 = 16:16:22-16:17:18
16:38:21-16:38:32 = 16:18:21-16:18:32
16:46:39-16:46:45 = 16:26:39-16:26:45
Filmen slutar 16:50:10 = 16:30:10

14 mars mastats CS mobil till Bagarmossen (Stockholm) kl. 15:24:26 innan nästa mastning sker i Arboga 18:50:15, vilket innebär att hon kan ha tagit tåget Sthlm-Arboga avgång 16:06- ankomst 17:30, Sthlm-Arboga 16:36 – 18:10, Sthlm -Arboga 16:50- 18:26, 17:06-18:40.

Det innebär då att hon kommit till Arboga klockan 17:30, 18:10, 18:26 eller 18:40
Stationsfilmen börjar 16:36:39 = 16:16:39

Här är bortklipp från stationsfilmen:
Stationsfilm/ Fröken Ur
16:37:37-16:42:09= 16:17:37-16:22:09
16:43:43-16:44:35= 16:23:43-16:24:35
16:45:41-16:46:24= 16:25:41-16:26:24
16:48:41-16:52:03= 16:28:41-16:32:03
16:52:03-16:52:32= 16:32:03-16:32:32
16:55:24-16:56:08= 16:35:24-16:36:08
16:56:24-16:59:40= 16:36:24-16:39:40
17:01:55-17:02:09= 16:41:55-16:42:09
17:02:22-17:03:00= 16:42:22-16:43:00
17:03:59-17:04:59= 16:43:59-16:44:59
17:05:18-17:09:57= 16:45:18-16:49:57
17:42:45=17:22:45
17:45:13-17:45:32= 17:25:13-17:25:32
17:46:39-17:51:04= 17:26:39-17:31:04
17:52:48-17:53:04= 17:32:48-17:33:04
17:55:31-17:56:53= 17:35:31-17:36:53
17:57:23-17:57:40= 17:37:23-17:37:40

Filmen slutar 17:58:12 =17:38:12

14 mars så mastas CS mobil 19:48:49 i Kungsör, vilket innebär att hon då måste ha tagit tåget som gick från Arboga kl. 19:34
Filmen börjar 18:29:46=18:09:46

Här är bortklippen från stationsfilm
Stationsfilm/ Fröken Ur
18:32:11-19:34:03=18:12:11-19:14:03
19:34:48-19:35:04=19:14:48-19:15:04
19:36:04-19:36:38=19:16:04-19:16:38
19:38:23-19:38:48=19:18:23-19:18:48
19:40:09-19:43:14=19:20:09-19:23:14
19:43:48-19:46:50=19:23:48-19:26:50
19:47:22-19:48:49=19:27:22-19.28:49
19:49:37-19:50:55=19:29:37-19:30:55
19:51:22-19:55:05=19:31:22-19:35:05

Stationsfilmen slutar 19:56:01=19:36:01

17 mars mastas CS mobil till T-centralen i Stockholm 14:06:26. Ett tåg avgår från Stockholms Station 14:06 och ankommer till Arboga 15:30.
Här är polisens uttagna tider från stationsfilmen jämfört med CS mastning och ankommande tåg.

Filmen börjar 17:03:05 = 16:43:05

Här är bortklipp från stationsfilmen
Stationsfilm/Fröken Ur
17:05:00-17:14:58 = 16:45:00-16:54:58
17:26:36 = 17:06:36
17:26:53-17:38:42 = 17:06:53-17:18:42
17:41:22-17:44:38 = 17:21:20-17:24:38
17:46:41= 17:26:41
17:48:36-17:49:01 = 17:28:36-17:29:01
17:50:31- 17:50:44= 17:30:31-17:30:44
Ett hopp i filmen till 18:31:32 = 18:11:32

Filmen slutar 18:33:31 = 18:13:31

17 mars mastas CS mobil till Kungsör 19:49:47 och ankommer till Stockholm station klockan 21:10
Tåget som passar in på denna tid avgår 19:34 från Arboga.
Filmen börjar 19:32:56 = 19:12:56

Här är bortklipp från stationsfilmen:
Stationsfilm/ Fröken Ur
19:35:55-19:36:56 = 19:15:55-19:16:56
19:37:23-19:39:09 = 19:17:23-19:19:09
19:39:47-19:40:50 = 19:19:47-19:20:50
19:41:22-19:47:33 = 19:21:22-19:27:33
19:48:11-19:52:19 = 19:28:11- 19:32:19
19:52:43-19:58:52 = 19:32:43-19:38:52
19:59:30-20:01:30 = 19:39:30-19:41:30

Filmen slutar 20:01:52 = 19:41:52

Här finns mer intressant att läsa om Christine Schurrer
http://undermattan.blog.com/

JO-anmälan

2012-01-13T14:52:00.000+01:00

Christine Schurrers JO-anmälan 2012-01-05.

http://www.multiupload.com/D0B0HMQDIK

Brev till Justitieministern

2012-01-12T08:55:00.000+01:00

Christine Schurrer har skrivit ett brev till Justitieministern.

http://www.multiupload.com/1AD6PRXGFJ

Resningsansökan

2012-01-03T15:03:00.000+01:00

På tisdag den 3 Januari lämnade Per Ingvar Ekblad in Christine Schurrers resningsansökan.

http://www.speedyshare.com/file/vexDr/20-12.pdf

Nu lägger jag ner detta!

2011-08-09T17:02:00.006+02:00

Jag har inte längre tid eller ork att engagera mig i detta så jag avslutar mitt bloggande om "arbogafallet".
Låten dock bloggen vara kvar tills vidare eftersom det fortfarande finns stort intresse för fallet.

Ännu mera material

2011-07-04T20:50:00.001+02:00

Hovrättens tolkning av Emmas minnen
I hovrätten visades två videoinspelade polisförhör med Emma och det var det första (2008-04-01)och sista (2008-04-26 ) förhör med Emma. Det första förhöret med Emma den 1 april-2008 ligger till grund till att hovrätten fick in i domen att Emma tidigt nämnt namnet Tine. I det förhöret nämner Emma en gammal bekant till henne som har med hennes släkt att göra och hämnas- Lorena, och att det är sambon som har blivit utsatt och något om betala. I förhör med Lorena och Emmas farbror S.J så framkommer det att de haft en vårdnadstvist och att deras kontakt verkar infekterat.

Hovrätten förstärkte i domen även att Emmas systrar samt Christer Ström (sambo till en av systrarna) nämnt att Emma sagt till dem att hon var så trevlig, vilket hovrätten drog slutsats att det var Christine Schürrer ”Tine” som Emma syftat på. Men polis har inte försökt få kontakt med den”Svetlana” som Emma säger kommit in och hälsat då hon låg på intensiven.

I hovrättens dom står att de har att bedöma av de uppgifter som kommit fram under Emmas skyddade tid då Emmas minne inte påverkats av media. Men trots det så förstärkte hovrätten Emmas”minnesöar” på uppgifter som kommit fram efter skyddad tid såsom att Emma haft diskussioner med sina anhöriga om att hon suttit i rullstol, att hon vinkat till en vän på morddagen, Emmas msn-konversation med sin syster samt att Emma hört att hennes hår skulle rakas bort.

Det här med Tine är intressant eftersom Emma inte nämner det i de förhör hovrätten hänvisar till, och inte heller nämner Emmas systrar eller Christer Ström något om att Emma ska ha nämnt namnet Tine. Det ända stället där namnet Tine dykt upp är i sambons minnesanteckningar daterat den 6 april.
Hur kom hovrätten till den slutsatsen att namnet Tine tidigt nämnts och vad grundar de egentligen det på?

Här är vittnesförhör från hovrätten med Emmas systrar och Christer Ström samt Emmas första förhör som hovrätten haft som grund till att namnet Tine i tidigt skede nämndes.

Utdrag från Hovrättsdomen:
När det sedan gäller vilka uppgifter som hovrätten har att bedöma är det främst uppgifterna som kommit fram under de polisförhör då Emma Jagestig var avskärmad från omvärlden som är intressanta. Sedan hon väl lämnat det skyddade boendet den 26 april har möjligheterna till påverkan varit alltför stora, bl.a. genom media.
Vad har då framkommit för relevanta omständigheter som kan vara minnesfragment?
Under förhöret den 1 april som spelats upp för hovrätten verkar Emma Jangestig vara svårt medtagen och det är svårt att höra vad hon säger. Samtidigt har hon i hovrätten berättat att hon minns att hon satt i rullstol men att hennes anhöriga, när de tidigare diskuterat frågan, hävdat att hon låg i en säng. Av inspelningen framgår att hon faktiskt satt i rullstol; hon har alltså ett korrekt minne vilket tyder på att hennes tillstånd var bättre än det intryck man kan få av filmen. Vid förhöret kände hon även igen sitt målsägandebiträde som hon tidigare anlitat i annat sammanhang.
Sammantaget ger svaren ett lätt förvirrat intryck men efter några inledande frågor där hon svarar fel på frågan om var hon bor får hon frågan om hon vet varför förhörsledarna vill prata med henne. Hennes svar går ut på att det är ”NN, det är NN som blivit utsatt för det här, det är en gammal tjej till honom”.Hon pratar också om att det är en gammal bekant till henne som har med hennes släkt att göra och som vill hämnas på henne. Hon nämner även namnet Lorena. Hon säger även något som tyder på att hon pratar om ett barn som ”han” inte visste om och något om att ”betala”
– Detta kan jämföras med NNs minnesanteckningar från den 6 april då Emma Jangestig ska ha nämnt namnen Lorena, Tine, Tina samt Tina och Lasse

Videoförhör Emma 2008-04-01
http://videobam.com/cxYKF

Utdrag från polisförhör med Lorena:
S.J = Emmas farbror
Lorena säger att hon träffade S:J senaste gången vid en vårdnadstvist som var för cirka 4 år sedan. Därefter har hon sett S.J på håll, och mycket beroende på att de är bosatta på samma ort. De har dock ingen kontakt med varandra, S.J träffar inte heller dottern A som han har gemensam vårdnad om tillsammans med Lorena.

Utdrag från förhör med S.J som finns i slasken:
Då Lorena födde barnet i slutet av september var förhållandet mellan S.J och Lorena slut S.J har sedan dess inte haft någon närmare kontakt med Lorena. Senaste gången de träffade varandra var för cirka fyra år sedan i samband med en vårdnadstvist. De träffades då på socialtjänsten i Lindesberg. Lorena ville sedan inte fortsätta att träffa vare sig Emma eller S.J. Lorena vill över huvudtaget inte träffa någon från S.Js släkt.

Hovrättsdomen:
Till dessa uppgifter ur förhöret den 1 april ska även läggas vittnesuppgifter från systrarna Frida och Ida Jangestig samt den senares pojkvän Christer Ström. De har berättat att Emma Jangestig på sjukhuset i Uppsala, som hon lämnade den 4 april, flera gånger upprepade något i stil med: ”Men hon var ju så trevlig, hon skulle bara komma in och hälsa.” Christer Ström har uppgett att Emma Jangestig nämnde detta när hon var på uppvaket i Uppsala. Enligt både Ida Jangestig och Christer Ström nämnde Emma Jangestig i Uppsala även något om ”Tina”

Sven Å Christianson har betecknat Emma Jangestigs uppgifter i förhöret den 1 april som kunskap och inte som självbiografiska minnen, dvs. inte något som kan härledas till den 17 mars. Det är dock enligt hovrättens mening ändå av ett visst intresse att Emma Jangestig vid första förhöret nämner att det är NN som är utsatt; att det är detta som är bland det första som dyker upp i hennes huvud. Uppgifterna från systrarna och Christer Ström om vad Emma Jangestig sagt om någon som är trevlig ger vidare onekligen intryck av ett självbiografiskt minne; ett minne av en kvinna som kommit på besök.

Däremot är det av intresse att Emma Jangestig talar om en kvinna och att hon förknippar kvinnan med att hon själv ligger ner, ett minne som i sig uttrycker något självupplevt. Frågan är om det är ett minne som framkallats av annat än en faktisk händelse, t.ex. att hon själv funderat över den tyska tjejen som hon tidigare nämnt vilket lett till att det skapats ett minne om en kvinna i hallen av denna kunskap. Det kan noteras att Emma Jangestig i förhöret inte gör någon koppling mellan kvinnan i hallen och den tyska tjejen. Det skulle kunna tyda på att hon inte heller gjorde denna koppling i sitt undermedvetna och att det hon redogjorde för faktiskt är ett självupplevt minne av en kvinna i hallen. Särskilt intressant är att sätta samman denna uppgift med systrarnas och Christer Ströms vittnesmål om vad Emma Jangestig sa strax efter uppvaknandet; att hon var så trevlig. Till detta kommer att Emma Jangestig redan tidigt efter uppvaknandet nämnt namnen Tina och Tine.

http://www.zshare.net/audio/917727992d4390b7/ C.S
http://www.zshare.net/audio/9177282096e9a03b/ F.J
http://www.zshare.net/audio/917728346c948685/ I.J

Utöver omständigheterna ovan finns även Emma Jangestigs uppgift inför hovrätten att hon på kvällen den 17 mars hade en msn-kontakt med sin syster Ida Jangestig och att de diskuterade att systern skulle vara barnvakt vecka 13 och 14. Att det funnits en msn-kontakt är redan fastslaget men Ida Jangestig har även bekräftat att tiden gällde vecka 13 och 14. Systern har tillagt att Emma Jangestig började prata några dagar efter att hon väckts och bland det första hon sa var: ”13, 14, boka in och skriva upp”. – Av detta drar hovrätten slutsatsen att Emma Jangestig har ett äkta minne från tiden strax före angreppet om innehållet i msn-kontakten med systern.

Polisförhör med Emma 2008-05-05
På fråga om Emma har någon känsla av om det är dörren på fram eller baksidan svarade hon nej. När den här personen, som skulle ha kommit den kvällen, så satt Emma i datarummet. Hon pratade med sin syster, ungefär den tiden och tio minuter senare kom Togge hem och då hade det hänt. Förmodligen, hon gissar att personen kom från framsidan, för Emma syns, utifrån, från fönstret om hon sitter vid datorn. Ida har berättat att de pratade precis innan. Ida sparar inte loggar men Ida vet att det sista Emma sa var att barnen var trötta och att hon måste lägga dem. Ida har skrivit ner konversationen från minnet och Emma har fått läsa det och minns det då. Men vad som hände efter det vet hon inte. Hon har funderat, funderat och funderat men det vill inte komma till henne men det är nog mycket för att hon inte vill ha minnena, tror hon.

Hovrättsdomen:
Det är svårt att värdera betydelsen av att Emma Jangestig minns att hon postat påskkort, att hennes mamma ropade till henne eller meningen ”Hi, I´m Tine” då det är oklart i vilket sammanhang hon först mindes detta. Själva namnet Tine är dock av intresse då hon nämnt detta namn redan tidigt efter uppvaknandet.

Sammanfattningsvis menar hovrätten att det är utrett att Emma Jangestig har vissa minnesfragment eller öar av minnen från den 17 mars som är självupplevda. Det gäller helt klart besöket på öppna förskolan och msn-kontakten med systern, möjligen även att hon hör att hennes hår måste rakas av. Men hovrätten anser att det även är klarlagt att hon har autentiska minnen av en kvinna som befinner sig i hallen när hon själv ligger ner, dvs. en koppling till när hon själv låg skadad på golvet, alltså den 17 mars. Det är också förenligt med vad Emma Jangestig sa strax efter uppvaknandet om ”hon” som bara skulle komma in och hälsa liksom att hon tidigt nämnde namnen Tina och Tine. Av detta går det dock inte att dra slutsatsen att det var Christine Schürrer som kom till bostaden den 17 mars.

http://videobam.com/UeCJW

När det sedan gäller Emma Jangestigs minnesfragment från den 17 mars innebär dessa att det fanns en kvinna i hallen. Enligt hovrätten kan detta kopplas till angreppet eftersom hon själv ligger ner; det handlar inte om en besökare vid något annat tillfälle. Det kan inte vara någon annan än förövaren som Emma Jangestig har sett. Hennes tidiga omnämnanden efter uppvaknandet av Tina och Tine är också av intresse då det är känt att Christine Schürrer kallar sig själv Tine. Dessa omständigheter – en kvinna och namnet Tine – är inget direkt utpekande men ett starkt indicium som pekar i riktning mot Christine Schürrer.

Har fått ytterligare material via mej

2011-06-30T20:46:00.001+02:00

Besök på intensiven
Emma nämner i polisförhören att en kvinna kommit in och hälsat då Emma låg på intensiven. Hennes pappa och hon kallade denna kvinna för Svetlana, I förhör med Lorena (Emmas farbrors ex.) så nämner hon en Lana som tidigare varit tillsammans med en Lasse. Denne Lasse ska tydligen vara en släkting eller bekant till familjen Jangestig. Lasse.A blev senare tillsammans med en Tina.

Det man kan fråga sig är varför polis inte varit i kontakt med denna Lana och förhört henne. Istället har polis och åklagare låst sig vid att Christine Schürrer ska vara den kvinna som Emma tyckt var så trevlig och bra ville komma in och hälsa.

Förhör med Lorena
Lorena= Emmas farbrors f.d flickvän
S.J=Emmas farbror

Fup s.973
Cirka 1–2 månader efter att S.J hade åkt hem från första besöket i Barcelona hos Lorena hade Lorena upptäckt att hon var gravid med S.J som pappa till barnet. Hon hade då berättat detta för S.J, som då hade sagt att han tyckte att hon skulle komma till Sverige. Lorena åkte sedan till Sverige i januari 1999. Hon åkte till Arboga och bodde då tillsammans med S.J i en lägenhet i Arboga. S.J hade berättat att det hade varit något problem med hans egen lägenhet, det var någon form av reparation eller liknande som skulle göras. Av den anledningen kom Lorena och S:J, under Lorenas första vistelse i Sverige som var cirka 1–2 veckor, att bo hos en kompis till S.J. Denna kompis hette Lasse A och han var tillsammans med en kvinna som hette Lana. Lorena uppger att Lana var ryska

Här är videoinspelade polisförhör med Emma
2008-04-06 - 2008-04-16
2008-04-06
2008-04-08
2008-04-10
2008-04-12
2008-04-14
2008-04-16

Ett mejl till

2011-06-04T16:33:00.002+02:00

Fick detta skickat till mig idag.
------------------------------

Emmas antaganden, drömmar, känslor, tankar och minnen

I förhör med Emma den 16 april så säger hon att hon inget minns men hon vill att polis ska kolla upp hennes enda spår, ”tyskan”.

Fyra dagar senare sker ett så kallat mirakel med Emma.

Den 20 april har Emma fått ”antaganden,drömmar,känsla,minnen,tankar” till att hon nu säger sig ha sett en tjej. Hon kan nu ge en detaljrik beskrivning av att tjejen inte hade något smink på sig.

Hon ger även en beskrivning av tjejens klädsel, där hon nämner kritstrecksrandiga byxor och en gul eller grön tröja som visar axlarna.

Emma berättar även i videoförhöret att hennes sambo tidigare sagt att Emma har pratat om en gul eller grön tröja, men det är inget hon själv minns (?)

Från polisens sammanfattning av videoförhöret:

NN=sambon

Den enda som hört detta som Emma berättade om är NN. Han sa till Emma att hon skulle berätta för polisen.

Han kanske har någon teori men ingenting som han säger till henne. Han tog upp sitt block och skrev, han försöker skriva ner allt Emma säger.

Han har ju mycket med sina minnen också och försöker bearbeta så gott

han kan. NN sa till att Emma att hon tidigare hade nämnt någonting om en gul tröja. Hon minns att hon tidigare pratat om en gul tröja.

På fyra dagar har Emma gått från att inget minnas till att hon nu skulle kunna peka ut en kvinna som är i hennes

längd, ca 165 cm lång med axellångt svart hår.

Men var finns hammaren i detta förhör?

Här spekulerar Emma istället om att hon kanske kan ha blivit puttad ner från trappan i och med de skador hon fått.

Under den skyddade tiden då Emma skulle vara opåverkad från omgivningen så har hennes sambo på eget initiativ tagit på sig en roll som förhörsledare och skrivit ner i ett block vad Emma sagt.

Att Emma och sambon diskuterat fallet råder det ingen tvivel om.

Till och med polis ber Emma att inte prata med sambon om vad hon kommer på, utan hon ska istället ta upp sina funderingar och "minnen" med dem.

I videoinspelningen från förhöret den 20 april-2008 så finns inspelning där polis tar upp med Emma att hon inte ska prata med sambon om händelsen.

Men i utskriften av förundersökningen så har polis valt att inte ta med det stycket där Emma säger att hon kan ha färgats av vad sambon sagt.

För att få en helhetsbild så bör man se och lyssna på videoinspelningar av förhör för att få en så korrekt bild som möjligt, eftersom det uppenbart visats sig att polis kan utelämna viss underlag i sin sammanfattning av utskrift från förhör.

Videoinspelning av polisförhör med Emma 2008-04-20

http://www64.zippyshare.com/v/98999227/file.html

Advokat Per-Ingvar Ekblads förhör med Emma i Svea Hovrätt angående den 20 april-2008

Ljudinspelning

http://www.zshare.net/audio/906884046986c138/

Liten uppdatering

2011-05-14T11:03:00.001+02:00

Jag har fått detta material skickat till mig.
----------------------------------------

Emmas spår

Emma Jangestig förhördes under skyddad tid av polis och den 12 april 2008 blev hon ombedd av polisen att berätta om sin sambos tidigare flickvänner.

I förhör innan den 12 april så hade hon inga minnen alls av vad som skett och i förhöret den 12 april så har hon inget mer att säga om ”tyskan” Christine Schürrer än det här:

NN= Sambon

Fup 2008-04-12

På fråga att Emma tidigare nämnde någon tjej från Tyskland svarade Emma att hon bara vet att det var någon från Tyskland. Hon minns inte hur mycket kontakt de hade eller om de träffades, hon vet inte mer än så. Det var NN som berättade det när de var på stadiet som kompisar. Sen dess tror inte Emma att hon har hört något mer om det. På fråga svarade Emma att hon inte minns något mer som NN berättat om den tjejen. Hon kommer inte ihåg att de har träffats någonting men att de hade mycket kontakt genom internet och så. De har säkert mailat varandra och så. Emma ombeds berätta allt hon vet om detta och svarade att hon just gjorde det. Hon och NN pratade om detta då och sen dess har det inte varit aktuellt. Hon har inte hört av sig eller

någonting.

I förhöret med polis den 14 april så ombeds Emma att berätta om vad det förgående förhöret handlade om och Emma nämner att de pratat om sambons ex. flickvänner.

Inte ens i det här förhöret minns Emma vad som hänt och hon nämner överhuvudtaget inte ”tyskan” när polis lotsar in henne på sambons tidigare relationer.

Fup 2008-04-14

Emma ombeds berätta om vad det föregående förhöret handlade om och Emma uppgav att hon vet att manpratade om NN och hans förra relationer och det var svårt för hon vet inte så mycket om dem. Hon uppgav att hon hade pratat med NN efteråt och sagt att hon hade jätte lite att säga eftersom de inte har pratat så mycket om det. NN har inte varit så intresserad av Emmas förra liv och hon har inte varit så intresserad av hans förra liv. NNs kommentar till Emma var att polisen fick fråga honom för han hade lättare att svara på det. Det var inget annat speciellt som NN och Emma diskuterade då.

På fråga om Emmas sista minnesbild runt detta svarade hon att hon har funderat på det och hon tror att det är med sin mamma, det kan ha varit samma kväll som det här hände eller dagen innan eller nåt. Emma tillfrågas om att hon uppgav samma kväll? Hon berättade att det är det sista hon över huvud taget vet om att hon har gjort hemma, hon vet inte vilken dag det är, hon vet inte vilken kväll det handlar om eller nå´t men det är det sista hon vet att hon gjorde hemma. Hon vet att hon var hemma sista gången då men kommer inte ihåg mer. Hon har inte en aning om vad hon gjorde den dagen eller om hon hade barnen hemma, vad de gjorde eller vad hon tänkte. Att hon säger kanske den här kvällen är just för att det är sista kvällen hon vet att hon över huvud taget befann sig hemma. Om det var hemma vet hon inte men, ja, på hemmaplan. På fråga svarade Emma att det kan ha varit på morgonen eller mitt på dagen, hon har ingen aning. Ingen får ju säga något men hon har fått en känsla av att det var kväll, hon har fått känslor av att det här hände, det här hade vi gjort, men inget konkret, inget hon kommer ihåg, mest känslor. Att det här borde ha vart den här dagen. På fråga om Emma har en aning om varför hon har dessa känslor svarade hon att hon tror att det är för att hon spekulerar, känner att hon behöver veta. Hon vill veta vad hon gjorde sist, vad hon befann sig, både

känslomässigt, fysikt och psykiskt.

När det hålls förhör med Emma den 16 april så säger hon att hon inget minns av vad som skett mer än att hon ser sig själv ligga på golvet i en lila tröja men hon vill att polis ska kolla upp den så kallade ”tyskan”

Så här gick det till när Emma fick upp sitt spår på Christine Schürrer.

Här är ett utklipp från förhöret där Emma ser sig själv ligga ner.

Fup 2008-04-16

Pommer bad henne berätta om en känsla som Emma nämnde att hon hade och detta kom fram i samband med middagen. Pommer bad henne berätta om det i kommande förhör. Emma berättade nu att hon har en känsla eller ett minne eller nå´t men det är att hon hittas eller att hon ligger i alla fall. Hon har ingen aning om var barnen är men hon ligger i hallen. Precis när man kommer in i huset så finns det två lådor som man har ytterkläder i och hon ligger precis bredvid dem. Hon har fått för sig att hon ligger där. Emma vet lite vad hon har på sig men hon kan inte ha det på sig eftersom hon inte har några sådana kläder men hennes mamma har en tröja som man har utanpå, en lila och att Emma har en sån på sig men hon har ingen sådan. Hon vet inte varför detta har kommit upp, om det är minnen eller bara antaganden eller nå´t men hon har haft det ända sedan hon vaknade.

Videoinspelning av förhöret:

http://www14.zippyshare.com/v/92786972/file.html

Här är utklipp från förhöret där Emma ber polis kolla upp ”tyskan”

Fup 2008-04-16

På fråga svarade Emma att det var redan på sjukhuset som hon fick denna känsla, att hon hittades där. Hon förknippar inte detta med någon lukt eller känsla men under de senaste två till tre dagarna är det en sak som har slagit Emma som hon jätte gärna ser att polisen kollar upp. Det är att NN träffade en tjej för två år sedan tror Emma. Han var utomlands, på något varmt ställe, där träffade han en tjej som han började flörta med och så. Sen åkte han hem och hon kom hit. Tjejen bor i Tyskland. Hon rymde hemifrån och kom till honom och försökte ta livet av sig. När hon hade försökt ta livet av sig ringde hon honom, för det gjorde hon inte i Arboga och han fick ta hand om henne och skicka tillbaka henne till Tyskland. Hon har lite psykiska problem den där tjejen vad Emma har förstått. För några veckor sedan, nu är det kanske någon månad sedan fick NN ett brev av henne där hon påstod att hon fött hans barn men han behövde inte bry sig om det för hon hade adopterat bort barnet i Tyskland. Tjejen finns i Sverige för hon pluggar i Sverige. NN svarade inte på brevet, han visste inte hur han skulle göra. Han tog kontakt med folk, adoptionsbyråer för att se om detta kunde stämma eller inte. Han kontaktade inte henne och svarade inte på brevet. Så Emma frågade NNhäromdagen " kan det vara så att hon försökte kontakta dig?" Det är ju inte så svårt att få reda på var vi bor. Bor man i Sverige så vet man hur man ska ta kontakt. Emma är rädd att hon försökt kontakta NN på nå´t sätt. Kanske trott att det var hans barn som fanns hemma hos dem. Det är inget som Emma vet, ingenting, hon kan inte anklaga någon helt oskyldig heller men det var en tanke. Eftersom hon har gjort så konstiga saker, försökt ta livet av sig, försökt få NN att tro att han har ett

barn som han förmodligen inte har för adoptionsbyråerna sa att det inte gick att fixa på det sättet. Hon ska finnas här i Sverige men vart vet vi inte i dag. Han sa att hon har försökt kontaktat mig förut men inte lyckats. Emma vet inte vad hon heter, det minns hon inte. Men NN sa att han gärna hjälper till och berättar vad hon heter i så fall. Hon har inte varit så glad i att han har skaffat en ny tjej heller, att Emma och NN är tillsammans. Det var en tanke som slog henne häromdagen, att det finns folk i det här som egentligen inte har något med familjen att göra

Videoinspelning av förhöret:

http://www14.zippyshare.com/v/5684687/file.html

Emma har sen ett långt utlägg om sambon och den psykisk instabile ”tyskans” tidigare kontakter.

Så här avslutar Emma sitt spår av ”tyskan”

Fup 2008-04-16

På fråga om Emma har några övriga tankar kring detta svarade hon att det har hon inte och att detta är hennes enda spår eftersom hon inte kommer ihåg någonting.

Videoinspelning av förhöret:

http://www14.zippyshare.com/v/85713901/file.html

I väntan på den eventuella resningen

2011-01-25T12:33:00.000+01:00

Jag kommer inte att skriva mer på denna blogg innan det kommer ett definitivt beslut om det blir en resning eller inte. Jag kommer också att stänga av kommentarerna tills vidare.

2011-01-15T02:30:00.008+01:00

En personlig reflexion

Jag är fullt medveten om vad vissa personer skriver om mig, min blogg och om mina åsikter på Flashback. (https://www.flashback.org/t914022)

En person som tidigare utgett sig att vara min vän och som slingrat i sig in i min närhet i sina fårakläder har gjort det värsta man kan göra en vän. Hon har stött en dolk i min rygg och gått till en atal personer i det så kallade "motståndarlägret" och berättat allt vad jag och några andra berättat för henne i förtroende. Hon har farit land och rike runt för att fotografera min port plus ett antal andra portar till sina forna vänner som hon sedan stolt lagt ut på Flashbak för allmänn beskådan med fullständiga namnuppgifter och adressuppgifter till de berörda "portägare".

Tidigare var denna ivriga förräddande fotograf som nu mest villigt outar sina forna kamrater den mest pådrivande att häda Emma Jangestig inte minst i skvallertråden: "Emma Jangestig mediahora" (https://www.flashback.org/t1194042), tråden som jag personligen tycker är helt onödig eftersom den tråden går endast ut på att kränka Emma.

-Min avsikt har aldrig varit att förolämpa någon av offren till brottet.

-Min avsikt har inte heller varit att få Christine Schurrer frikänd till vilket pris som helst. Givetvis om hon är skyldig ska hon sitta där hon sitter - sin tid ut. Om någon annan är skyldig ska hon frias.

-Min avsikt hela tiden har varit att påpeka den bristfälliga utredingen. Varken mer eller mindre!

Jag kommer att ha bloggen kvar och kommer att publicera den material som jag eventuellt får skickat till bloggen. Annars ligger jag lågt tills resningen kommer om den nu kommer.

Jag har dock startat en annan blogg där alla outningar och hot mot mig finns dokumenterade.

Där framgår vad var och en har uträttat i denna outningshärva.

Aktuella outare för närvarande är:

Christina Jacobsson (tidigare Rundberg), Nynäshamn

Maria Pettersson, Arboga

Jan Blixt, Borås
+ ett antal bifigurer vars personuppgifter givetvis finns registrerade.

Bloggadressen finns tillgänglig så fort den behövs.

Emmas minnen

2011-01-11T22:27:00.001+01:00

Jag har fått ytterligare ett mejl med information.

I polisförhör med Emma så minns hon inget av brottet eller att någon kvinna som trängt sig in i bostaden förrän polis ställer frågor till henne 2008-04-14 om sambons tidigare kärleksrelationer. Först då får hon en känsla av att en kvinna kan ha gjort brottsgärningen.

När Emma i början av maj 2008 släpps från skyddat boende så får hon information från polis att en tyska sitter häktad samt att en hammare är mordvapnet och då börjar Emmas minnen av att det kan vara den tyska kvinnan som gjort brottet.
Efter att Emma samlat information om tyskan så förlängs den tidigare kvinnans längd 165 cm till att bli lång. (Christine Schurrers längd 183cm)

Den 3 juli 2008 ringer Emma till polis om ett märkligt minne hon fått kvällen innan och det var att den tyska kvinnan presenterat sig som Tine.

Här är polisförhöret med Emma då hon för första gången nämner Tines hälsningsfras "Hi Im Tine"

http://www.multiupload.com/GYBRT219M6

Stationsfilm

2011-01-09T01:59:00.003+01:00

Jag har fått detta mejlat anonymt till bloggen.

Stationsfilm
http://rapidshare.com/#!download|309tg|433045624|STATION_WMV.wmv|190342

Hovrätten:Frågan är varför Christine Schürrer besökte Arboga den 12 mars. Kristina Pettersson som var granne till Emma Jangestig och NN har berättat att hon denna dag vid 15.30-16-tiden såg en okänd person i mörka kläder i området vid Verktygsgatan. Hon har även beskrivit att personen gick märkligt. Det kan jämföras med Christine Schürrers egna uppgifter om att hon hade en beige jacka och jeans. Hovrätten har tagit del av övervakningsfilmer från Arboga järnvägsstation och på filmen från omkring kl. 12.26 denna dag kan Christine Schürrer kännas igen. Hon bär där en mörk jacka, dvs. den kan inte vara beige, och mörka byxor. Vidare har hovrätten kunnat se hennes ”slängiga” gångstil från en övervakningsfilm från Skavsta flygplats. Enbart av detta kan hovrätten emellertid inte dra slutsatsen att det var Christine Schürrer som grannen såg. Det är dock klart att Christine Schürrer haft en annan avsikt med resan än vad hon själv påstått.

Fup sid. 122

tågstationen i Arboga den 17 mars –08.

Tidpunkten som var intressant vid detta tillfälle var då passagerare skulle gå på tåget 19.34

till Stockholm. Detta tåg var något försenat.

Vid en kontroll av övervakningsutrustningen så visade det sig att den visade en tid som var

20 minuter senare än verkligt tid.

Till nedan tider skall det således dras av 20 minuter.

Det vi såg i uppgången till perrongen på Arboga järnvägsstation var.

Kl. 19.25 kommer det upp ett par, man och kvinna.

Kl. 19.33 kommer det upp en man

Kl. 19.35 kommer det upp en kvinna ,stämmer ej med signalement sedan tidigare.

Kl. 19.37 kommer det upp en kvinna, liten och något kraftig.

Kl. 19.39 kommer det upp en kvinna, stämmer ej med tidigare signalement.

Kl. 19.41 kommer det upp ett par, man och kvinna.

Kl. 19.52 kommer det upp en kvinna som har bråttom upp för trappen. Kvinnan stämmer bra

överens med signalement sedan tidigare. Går dock ej att urskilja ansiktet. Denna kvinna

stämmer överens med signalementet vi har av den misstänkte Schurerr. Kvinnan ser ut att

vara lång med en smal kroppsbyggnad.

Ovan personer är de som finns med vid den aktuella tidpunkten som är av intresse.

Sammanfattningsvis så av de personer vi ser på övervakningsfilmen, så stämmer kvinnan som

kommer upp för trappen kl 19.52 (rätt tid 19.32.40) bäst på det signalement som vi har sedan
tidigare.

Fup sid.124

Undertecknad tittade tillsammans med insp Göran Nilsson på övervakningsfilmen från

järnvägsstationen i Arboga 2008-03-17. På stationen finns tre kameror men endast en var i

funktion vid tillfället för brottet. De andra två kamerorna har varit trasig sedan ca tre veckor

tillbaka.

Den kamera som är i funktion är placerad så att de som ska resa från Arboga filmas då de

kommer upp för trappan som leder upp från undergången och upp till vänthallen och vidare ut

på perrongerna.

Man kan även åka hiss upp till perrongerna. Dessa personer syns bara på avstånd när de

kliver in i hissen för att åka upp till perrongen.

När vi började titta på de tider som angetts att tåget ska anlända och gå från

järnsvägsstationen och att ett tiotal personer skulle åka med dessa så stämde det inte, det kom

inte så många människor till stationen vid den tiden. Vi kontrollerade då tiden på hårddisken

och den visade sig gå 20 minuter, sånär som på 10 sekunder, fel. Denna kontroll gjordes mot

fröken Ur.

Vi la då till 20 minuter till den tid, 19.34 som det aktuella tåget från Arboga mot Kungsör -

Stockholm skulle ha gått, och kom då fram till 19.54 och backade sedan bandet ca 15

minuter. När klockan på filmen visar 19.52.40( verklig tid kl 19.32.40) kommer en svartklädd

kvinna uppför trapporna. Uppfattningen vi får är att kvinnan går raskt, jämfört med övriga

resenärer som vi sett komma till tågen, och att hon är lång. Det går inte alls att se hur

kvinnans ansikte ser ut. Kvinnan är iklädd helt mörka kläder, har en helt mörk halvlång jacka

med luva på. Vad jag kan se så har luvan någon form av skärm som går ner över pannan på

kvinnan. Kvinnan såg ut att bära en väska över axeln.

Av övriga personer som kom till perrongerna under (se pm av Göran Nilson), den aktuella

tiden så var det några kvinnor, några par samt någon man. Av dessa var det ingen som vi

uppfattade stämma in på signalementet av den misstänkta Christine.

Det var ytterligare ett Stockholmståg som går via Köping -Västerås som avgick vid ungefär

samma tid. Enligt personal på 19.34-tåget till Kungsör-Stockholm gick det på ca 10 personer

på det tåget i Arboga och två av dessa är två personer som hoppar över direkt från ett

anslutningståg. Enligt samma personal är det förseningen av detta anslutningståg som gör att

avgången 19.34 blir 5-10 minuter försenad.

Vi kontrollerade även tider då tåg från Stockholm kom till Arboga station den 17/3 och som

lämnat Stockholm station mellan 13.50-15.06. Bilderna vid detta tillfälle var bättre eftersom

det var dagsljus men det var också betydligt fler människor i rörelse varför det var svårt att

urskilja någon som vi kan säga liknar den misstänkta .

Köping 2008-03-24

Christina Carlsson

Fup sid.90

Undertecknad har tittat på filmen på Christine från Skavsta flygplats. Detta med anledning av

att vittnen uppgett att den yngling/ man som setts på bl a garageuppfarten till brottsplatsen

skulle ha "konstig" gång.

Det som syns på filmen är att Christine bär på en, vad det verkar, tung väska. Detta kan i sig

påverka hennes sätt att gå. Vad som slår mig är att hon har en typisk kvinnlig gång, går lite

"omlott" med fötterna när hon går.

Eftersom vittnena, i sina berättelser, uppgett att det de ser är en ma,n så kan det vara fullt

möjligt att de uppfattar " hans" gång som konstig eftersom han går som en kvinna.

Vad det gäller filmen från Skvsta så ser det också ut som hon niger till lite med vänster ben

när hon går. Detta sistämnda kan bero på den tunga väskan som hon bär men kan även

uppfattas som en lätt hälta om det är hennes naturliga gång.

Köping 2008-03-24

Christina Carlsson

Stationsbilder från FUP (Tillägg s. 445-447)
Klicka på bilderna för större bild.

----------------------

Här är de sekvenser som är bortklippta från stationsfilmen.

Klippen på stationsfilmen.

080312
12:47:44-12:48:04
12:48:49-12:49:34
12:49:49-12:50:40

16:31:20-16:32:10
16:32:55-16:35:03
16:36:22-16:37:18

080314
16:37:37-16:42:09
16:43:43-16:44:35
16:45:41-16:46:24
16:48:41-16:52:03
16:52:03-16:52:32
16:55:24-16:56:08
16:56:24-16:59:40
17:01:55-17:02:09
17:02:22-17:03:00
17:03:59-17:04:59
17:05:18-17:09:57
17:42:45
17:45:13-17:45:32
17:46:39-17:51:04
17:52:48-17:53:04
17:55:31-17:56:53
17:57:23-17:57:40

18:32:11-19:34:03
19:34:48-19:35:04
19:36:04-19:36:38
19:38:23-19:38:48
19:40:09-19:43:14
19:43:48-19:46:50
19:47:22-19:48:49
19:49:37-19:50:55
19:51:22-19:55:05

080317

17:05:00-17:14:58
17:26:36
17:26:53-17:38:42
17:41:20-17:44:38
17:46:41
17:48:36-17:49:01
17:50:31-17:50:44
18:33:59
19:32:55
19:33:40-19:34:57
19:35:55-19:36:56
19:37:23-19:39:09
19:39:47-19:40:50
19:41:22-19:47:33
19:48:11-19:52:19
19:52:43-19:58:52
19:59:30-20:01:30

Kan inte släppa dessa byxor

2010-08-03T14:30:00.002+02:00

Det är länge sen jag skrev sist men det betyder inte att jag har glömt detta fall. Mammans byxor är en sak som jag inte blir klok på. Jag kan inte förstå hur alla dessa små blodstänk från bägge barnen kan ha hamnat nertill på hennes byxor om hon blev nedslagen först.
När man tittar på bilden ser man att det finns rikligt med blodstänk på framsidan av byxorna inom de gula rektanglarna. Stänken fortsätter på vänster ben även till baksidan av byxbenet. Rimligtvis borde mamman ha stått ganska nära barnen när de har blivit attackerade. Men enligt vad rätten har kommit fram till så har mamman blivit nedslagen först. Hur har då dessa stänk från barnen hamnat på så avgränsade områden på hennes byxor? (klicka på bilden för större bild)

På bilden över hur blodstänken fördelat sig i hallen ser man att det mesta av blodet som finns i den delen av hallen där mamman låg är hennes eget (de röda markeringarna i bilden.) . Några enstaka stänk kommer från sonen (de blå markeringarna.). Inga stänk från flickan (de mörkrosa markeringarna). Ändå har utredarna kommmit fram till att mamman slogs ner först. Jag köper inte det. Något är fel i denna undersökning.

Tråkigt nog får vi nog aldrig veta sanningen - vad som egentligen hände. Trots att rätten gått på mammans minnen så kan man tydligt se att hon inte minns alls. Hon har skapat nya minnen av det hon fått höra efter brottet.

Polisens mörkning av ren fakta

2009-12-03T23:59:00.000+01:00

Polisen har klippt bort vissa stycken när de skrivit ner videoförhören med Emma.
Det jag finner anmärkningsvärt är att just det stycket är borta i FUP där Emma säger att hon färgats av vad sambon sagt till henne. Man har ju under rättegången blint litat på vad Emma säger, att allt hon berättar är hennes egna minnen.

I samma förhör nämner E också att sambon sagt något om en gul tröja vilket hon själv inte minns.

Här finns ljudfilen med förhöret.

Det är tragiskt att sambon fått styra så mycket av vad Emma återberättar till polisen. (Inte minst förvrängningen av Tina till Tine som jag skrivit om tidigare i denna blogg. Emma har aldrig under förhören själv sagt namnet Tine.)

Det finns andra detaljer som jag nu drar till minnes när tänker på allt som sagts under rättegången och som även står att läsa i domen. Tex det att Emma säger i rätten att hon mindes tidigt att hennes hår var borklippt, att hon hört att personalen ska raka hennes hår. Ändå skriver hon i sin blogg på Familjeliv att hon inte ens trodde att hennes hår blivit rakad.

Här Emmas egna ord från bloggen:

emmy840508 (Visa endast)
Ons 8 okt 2008 21:42
#681
OP tack för komentaren om att jag passade i kort hår. Det vämer.
När jag låg på sjukhuset och inte sett mig i spegeln trodde jag att jag hadde håret kvar. Min familj fick förklara gång på gång att "nej håret har de rakat av" men jag ville inte gå med på det.

Christines vänner

2009-12-03T16:48:00.000+01:00

Idag kan man läsa i Expressen en intervju med en av Christines vänner. Kristina som vännen kallas i artikeln berättar om det hemliga nätverket som i månader har granskat all material som berör Arbogafallet.

Citat från artikeln: Det är många som hjälper till, totalt är vi ett 20-tal som håller kontakten, säger hon. Vi går igenom allt, hela förundersökningen och tar fram hemligt material som polisen inte vill ska komma ut. Det är hårt arbete, men vi måste värna om rättssäkerheten.

Hela artikeln finns att läsa här.

Här kan man läsa Sven-Erik Alhems kommentar om varför han tror Christine får sympatier från allmänheten.

Tråkigt nog tar han inte upp det faktumet att det finns personer som tror på Christines oskuld.

Sambons mobilmastning

2009-10-11T12:05:00.004+02:00

Hur kan polisen säga så säkert att sambon befann sig vid Hedströmmen när han ringde samtalet till SÖ? Polisen har gått på mastningen av mobiltelefonen där mobilen mastats vid Hedströmmen kl 19:06. När man tittar på mobilmastningarna från den aktuella kvällen ser man många konstigheter. Inom loppet av några få minuter kan sambons mobiltelefon hoppa mellan tre olika master. En position är i Arboga kl 18:30 då sambon enligt honom själv befinner sig i Kungsör. Varför har inte detta med mastningarna retts ut bättre? I rätten presenterades detta faktum att T befann sig vid Hedströmmen som en sanning. Han kanske inte alls befann sig där då. Killen (SÖ) som sambon ska ha ringt samtalet minns inte detta samtal trots att det varade mer än fyra minuter.

Här litet utdrag från sambons mastning strax före och strax efter morden.

16.53.17 Arboga City 220
17.11.27 Kungsör City 305
17.13.30 Kungsör City 305
18.20.53 kungsör City 305
18.26.42 Kungsör City 305
18.29.58 Kungsör City 305
18.30.59 Arboga 30
18.31.23 Köping 140
19.06.33 Köping Volvo
19.36.22 Arboga 320

Så här ser Ts mobillogg ut efter polisförhör:
23.02.03 Köping Volvo
23.16.51 E 96B Odensvi
23.21.05 Arboga 30
23.21.15 A7CB Sundänge
23.23.06 Arboga 30
23.34.13 Köping 220
23.38.40 Arboga 30
23.41.39 Arboga 30
23.41.49 Arboga 30
23.42.51 Odensvi 200
23.45.08 Odensvi 200
23.47.17 Odensvi 70

Polisen hittar på och förvanskar underlaget

2009-10-03T23:39:00.000+02:00

När man lyssnar på ljudupptagningen från rättegången kan man höra följande:

I förhör med PV så nämner åklagaren att PV i polisförhör sagt att han tyckte Christine såg trött och sliten ut då han mötte henne på T-banan den 14 mars.
Vaa, sss ? Vad betyder det säger PV. Trött och sliten säger åklagaren.
Vad betyder sliten ? Jag har aldrig sagt sliten eftersom jag inte vet vad det betyder säger PV.

Där ser man hur polisen förvanskat underlaget med att lägga till ord som aldrig sagts. Det är rätt så märkligt att det går till på det här sättet. Ska inte bara det sagda ordet vara nerskrivet eller får polisen lägga till vad som helst i protokollen?

Den mystiske sambon

2009-10-02T11:08:00.000+02:00

Hittade denna lista på i arbogatråden på Flashbackoch jag tycker att personen som sammanställt listan har hittat exakt samma "konstigheter" som jag också reagerat när det gäller sambon till E.

T=SAMBON E=MAMMAN
* Till exempel att han hävdar att E hade bilen morddagen, men att E säger att hon och barnen promenerade.

* Eller att han var hemma hela dagen, men att det vid lunchtid parkerades en bil på garageinfarten (?) och att en lång man (T?) klev ur bilen och gick in i huset.

* Att han ringde en viss tjej på eftermiddagen, men sedan säger att han inte känner till denna tjej.

* Att han raderade bilder på den ovan nämnda tjejen dagen/dagarna efter morden, men inte bilder på Christine Schurrer. (Beteende, inte uttalande)

* Eller att han sade att det var tur att det var han som hittade dem och inte någon svag och blödig (fel ordval kanske, men någonting liknande).

* Att han sagt att han minns varje minut mordkvällen, men inte minns säkert vilken väg han körde hem och angivit olika tider för hemkomst.

* Att han sagt att han ringt S, men denne inte minns samtalet.

* I förhören säger han flera gånger att Sabine ringde honom, men ändrade sedan snabbt till att det var D.N. (Vid frågan om varför T inte kommit dit än)

* Han är klar och tydlig i förhören fram till morddagen för att sedan verka vilja hasta över (kan man tycka) morddagen för att gå direkt till 19.20-tiden.

* Han skrev i brevet i sin blogg (?) inledningsvis någonting om att "Ni vet att det [morden] skedde runt 19.20-tiden" (någonting liknande, men tiden är rätt återgiven), för att senare ändra i brevet till något som "Ni vet vilken det hände".

* T sagt i förhör att det är han som byggt kojan till barnen under trappen medan E i förhör och i Hovrätten sagt att det var hon.

* T sade att han fått två anonyma samtal som han inte svarade på. Varför svarade han inte, men ringde upp dem en kvart senare? Och varför söker de honom igen utan att få svar?

* Att T sagt att huvtröjan (vissas speciella diskussionshatobjekt ) finns hos polisen, men att polisen sagt att den inte vet var tröjan finns.

Åklagarens så kallade bevis

2009-09-23T00:02:00.002+02:00

Läste lite gamla artiklar om fallet på nätet och fann denna.
Det här hade åklagaren att komma med när hon åtalade Chrstine i den första rättegången.

Åklagarens bevis inför Tingsrätten.

Rekordmånga vittnen, 56 stycken, har kallats till rättegången som är planerad att pågå i tio dagar (till den 19 augusti). Ett tiotal vittnen ska styrka motivet; att den misstänkta inte hade kommit över brytningen med mammans sambo.

DNA-bevis mot 32-åringen saknas i nuläget. En DNA-analys har visat att katthåren på hennes kläder inte kan knytas till Arbogafamiljens katter. Inte heller hårtussen som mamman hade i sin hand kan knytas till kvinnan.

I avsaknad av DNA är ett par skoavtryck åklagarens starkaste tekniska bevisning för att den åtalade varit i familjens hus. SKL har undersökt skoavtrycken och kommit fram till att de har storlek 40–42. Avtrycken passar ett par tygskor av en typ som kvinnan enligt foton och vittnesuppgifter har haft. Dessa har inte kunnat hittas.

Inget mordvapen har hittats. Hammaren som det talats om har inte knutits till brottet.

Andra bevis som åklagaren lägger fram är bilder från en övervakningskamera på Arboga station och att vittnen har sett en kvinna med tyskans signalement smyga utanför familjens hus. (TT)

Allt detta känns som väldigt, väldigt tunt.
De ca 10 personerna som ska ha vittnat om att Christine inte kommit över sambon. Där kan man ha gaddat ihop sig inför rättegången. Enligt mamman hade man inte diskuterat Christine särskilt mycket. Enligt sambon var Christine harmlös och han kunde inte tänka sig att hon kunnat göra något dylikt när han uttalade sig om detta i början av fallet.

De övriga 46 vittnen har inte sett eller hör något. INGEN har kunnat peka ut Christine i närheten av villan. Det enda vittnet som tror sig ha sett Christine på tåget har åklagaren flyttat till slasken och hon fick inte ens vittna eftersom hon inte kunde vittna om några konstigheter kring personen hon satt mittemot på tåget. Det andra vittnet som kunde vittna till Christines fördel förpassades också till slasken eftersom denna sett en kvinna som liknar Christine redan kl. 19:10 på perrongen. Detta tidpunkt var för tidigt för åklagaren eftersom mamman ska ha chattat med sin syster på MSN vid den tidpunkten.

Ingen DNA från Christine har hittats på brottsplatsen trots att den finkammats grundligt.
Det fanns främmande DNA i huset men det la inte åklagaren några krafter på att utreda var det kom ifrån. De främmande hårstråna och de främmande fingeravtrycken kan tillhöra mördaren men det brydde sig inte Gummesson om eftersom hon bara försökte sy ihop all fakta så att det skulle passa på Christine och bara Christine.

Inget mordvapen har hittats och inte de skorna som åklagaren påstår att Christine använt den aktuella dagen. Låter lite som att hon är synsk den kvinnan! Men hur som helst har inte heller skoavtryckens storlek kunnat fastställas exakt eftersom avtrycken inte är hela.

Om detta varit ett "vanligt" fall utan så mycket känslor inblandade hade nog det aldrig gått så långt som till åtal och om det gjort det mot förmodan så hade inte den personen blivit dömd när det inte finns bevis.

Jag vore väldig intresserad av att ta del av bevisvärderingen i fallet. Det känns som att allt inte gått rätt till.

Om mammans kläder

2009-09-18T19:13:00.000+02:00

Jag har funderat mycket på varför det finns så mycket blodstänk nertill på mammans byxben. En större mängd små stänk koncentrerade i de områden som är markerade med gul rektangel. På framsidan finns stänken på bägge byxbenen, på baksidan finns de endast på vänster byxben.

Om mamman har slagits ner först så kan det inte vara hennes blod eftersom hon blivit slagen i huvudet och därmed borde inte stänken koncentreras just vid byxbenen. Barnen hittades en bit från mamman så om hon låg på det stället som framkommit i förundersökningen kan inte heller barnes blod ha stänkt mest nertill just mammans byxben. Barnens blod stänkte ju också mestadels mot vardagsrummet och mamman låg åt motsatt håll.

Jag hittar inget svar i förundersökningsprotokollet vems blod det är som finns inom de gula markeringarna på mammans byxor.

Mörkläggning?

2009-09-16T16:12:00.003+02:00

I en videoinspelning från förhöret den 20/4-2008 Säger E att hon har blivit påverkad av sambons åsikter.

I förundersökningsprotokollet finns en skriftlig sammanfattning av detta förhör men där har polis Anders Pommer valt att ta bort meningen: "Klart att jag har färgats av vad sambon sagt".

Man kan ju fråga sig varför polisen klippte bort detta mening där mamman erkänner att sambons ord har påverkat henne.

Detta tillsammans med många andra märkliga omständigheter i utredningen gör att jag gång på gång ställer mig frågorna:
"Fungerar det svenska rättssamhället som det ska?"
"Brukar polis och åklagaren för mycket makt i deras iver att sätta dit någon för ett brott?"
"Borde det finnas en oberoende instans som har insyn i svåra utrednigar så att man säkrar rättssäkerheten?"

Christines brev till Amnesty International

2009-09-15T22:21:00.002+02:00

Här är hela brevet som Christine har skickat till Amnesty International.
(klicka på dokumenten för större text.)

En märklig rättegång

2009-09-05T13:04:00.009+02:00

Det finns många konstiga saker i domen i Hovrätten. Här några exempel.

DOMEN: Detta kan jämföras med NNs minnesanteckningar från den 6 april då Emma Jangestig ska ha nämnt namnen Lorena, Tine, Tina samt Tina och Lasse.

UPPGIFTER FRÅN FUP

E har ALDRIG själv nämt namnet TINE. Det är sambon som i sina anteckningar förvränger namnet Tina till Tine. E själv har inte i de första 10-12 förhören nämt något av dessa namn. Namnen kommer från systerns och sambons förhör. De säger att E ska ha nämt namnet Tina i samband med "Tina och Lasse" vilka är släktingar till E.

DOMEN: Vid förhöret den 12 april berättar Emma Jangestig att hon hört någon säga att de behövde raka av hennes hår.

E själv skriver följande i en webbsida:

(Den 8 oktober 2008)
"När jag låg på sjukhuset och inte sett mig i spegeln trodde jag att jag hadde håret kvar. Min familj fick förklara gång på gång att "nej håret har de rakat av men jag ville inte gå med på det."

DOMEN: Särskilt intressant är att sätta samman denna uppgift med systrarnas och Christer S vittnesmål om vad E sa strax efter uppvaknandet; att hon var så trevlig. Till detta kommer att E redan tidigt efter uppvaknandet nämnt namnen Tina och Tine.

Det är svårt att värdera betydelsen av att Emma Jangestig minns att hon postat påskkort, att hennes mamma ropade till henne eller meningen ”Hi, I´m Tine” då det är oklart i vilket sammanhang hon först mindes detta. Själva namnet Tine är dock av intresse då hon nämnt detta namn redan tidigt efter uppvaknandet.

Ingen polis har har i de tidiga förhören hört E säga namn TINE, det är sambon som förvandlar namnet Tina till Tine. Systrarna och Christer S berättar i förhören att E nämner Tina och Lasse.
DOMEN:;Hon har även skickat ett sms kl. 18.50 via en mast som inte täcker Halvardsborg men däremot delar av centrala Arboga varför besöket vid fornborgen i så fall bör ha varit kortare än 30 minuter.

(det här gäller datumet den 16 mars då Christine enligt åklagaren skulle ha varit på Verktygsgatan och rekognoserat.)

FUP
Enligt förundersökningen har Christine varit långt från Verktygsgatan vid den tidpunkten hon mastades i Arboga. Hon var faktiskt närmare Halvardsborgen än Verktygsgantan. Det kan man se i denna karta.

DOMEN: Även för denna dag har hovrätten tagit del av övervakningsfilmer från Arboga järnvägsstation avseende tiderna för alla anländande tåg från omkring kl. 15.00 och fram till och med tåget med ankomst kl. 18.10. Kvalitén är inte särskilt god men det är på filmen från ankomsten kl. 18.10 som det enligt hovrätten kan iakttas en person med Christine Schürrers karakteristiska gångstil. Personen har dock en mörk jacka och inte en beige. Däremot återfinns ingen person klädd i en lång beige jacka av den typ som Christine Schürrer säger att hon har haft på sig. Dimitrios S har också bedömt att det i 18.10-filmen finns en person som med hänsyn till gångstil och typ av klädsel kan vara Christine Schürrer. Som framgått genom utredningen kring resan den 12 mars har hon haft tillgång till en mörk jacka.

Det är ingen som med säkerhet kan peka Christine i övervakningsfilmerna!

DOMEN: Åklagarna har hävdat att hon genom vittnesmålet från Maria S kan knytas till Verktygsgatan. Det är dock svårt att med stöd av vittnet slå fast att Christine Schürrer varit direkt på brottsplatsen då vittnets iakttagelser är allmänna och kan avse andra personer.

DOMEN:Vad som med säkerhet kan konstateras är att Christine Schürrer har haft tillgång till en hammare som nu är försvunnen.

Christines hyresvärdinna har vittnat om att hennes hammare är försvunnen. När hon såg hammaren sista gången fanns det en hantverkare i lägenheten. Kan det vara möjligt att hantverkaren har tagit med sig hammaren av misstag?
DOMEN:På brottsplatsen säkrades flera skoavtryck och alla sulmönster utom ett kunde kopplas till behöriga personer. Det mönster som kvarstod var delar av skoavtryck delvis avsatta i varandra. Dessa fanns i hallen strax utanför datarummet i riktning mot entrédörren. Enligt kriminalteknikern Kjell Eriksson var avtrycken i blod och därmed avsatta vid tiden för brotten.

Tekniska roteln i Uppsala säger att man inte kan fastställa storleken av skon eftersom avtrycket inte är helt. Detta dokument finns inte med när rätten gör sin bedömning.

Christine säger att hon kastat sina skor. Paulos V vittnar om att Christine haft skor som liknar VANS skor och att dessa skor varit mycket slitna. I polisens skoavtryck bilder kan man se att sulorna som lämnat avtrycket inte är speciellt slitna.

DOMEN: Med detta anser hovrätten att det är utrett att hon strax före brotten hade tillgång till ett par skor med våffelmönstrad sula av samma typ som lämnat avtryck på brottsplatsen i samband med brotten.

Detta låter ju mycket svävande.

DOMEN: Nicklas J och NN har var och en för sig kunnat uteslutas som möjlig gärningsman.
Av utredningen framgår också att polisen har undersökt en mängd olika alternativa teoretiska gärningsmän som före detta pojk- eller flickvänner till Emma Jangestig respektive NN utan att detta lett till något av intresse. Polisens undersökningar har inte heller i övrigt gett något uppslag om någon möjlig alternativ gärningsman. Det går enligt hovrätten inte heller att dra någon slutsats av att hårstrån återfunnits som har okänt manligt DNA. Det är fråga om två hårstrån som hittats i hallen men inte i ett sammanhang som kan kopplas till angreppen.

Det finns inga uppgifter i förundersökningen som stödjer att polisen skulle ha undersökt en mängd olika personer som alternativa teoretiska gärningsmän.

Det är otroligt att rätten förringar de främmande hårstråna samt fingeravtrycket som faktiskt fanns på brottsplatsen.

DOMEN: Den bevisning som åklagarna har åberopat är indirekt då inte heller E uppgifter innebär ett direkt utpekande av Christine Schürrer som gärningsman. För att indirekt bevisning eller indicier ska räcka för att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att en tilltalad är skyldig till brottet krävs en beviskedja som i slutänden positivt knyter just den tilltalade till brottet samtidigt som annan gärningsman kan uteslutas.

Vaqrken E eller någon annan har pekat ut Christine på brottsplatsen.

DOMEN: I detta mål är de väsentliga delarna av händelseförloppet klarlagda då sådana fakta som tid, plats, mordvapen och hur gärningsmannen gått till väga är utredda. En brist är dock att den hammare som använts som mordvapen inte har kunnat återfinnas.

När det sedan gäller E:s minnesfragment från den 17 mars innebär dessa att det fanns en kvinna i hallen. Enligt hovrätten kan detta kopplas till angreppet eftersom hon själv ligger ner; det handlar inte om en besökare vid något annat tillfälle. Det kan inte vara någon annan än förövaren som E har sett. Hennes tidiga omnämnanden efter uppvaknandet av Tina och Tine är också av intresse då det är känt att Christine Schürrer kallar sig själv Tine. Dessa omständigheter – en kvinna och namnet Tine – är inget direkt utpekande men ett starkt indicium som pekar i riktning mot Christine Schürrer.

E själv har inte nämnt namnet Tine i de första 10-12 förhören.

DOMEN: Det är vidare klarlagt att Christine Schürrer befann sig i Arboga den 17 mars och just vid den tiden då brotten begicks mellan kl. 19 och ca kl. 19.18. Hon reste med tåget från Arboga kl. 19.34. Detta kan se ut som en liten tidsmarginal men en rask promenad från Verktygsgatan till järnvägsstationen tar enligt polisens mätningar inte mer än nio-tio minuter.

Enligt eniro.se tar denna promenad 18 minuter. Har skrivit om det här.

DOMEN: Christine Schürrer har trots detta inte lämnat någon godtagbar förklaring till vistelsen i Arboga. Hovrätten konstaterar att hon varit i närheten av brottsplatsen och att hon inte är villig att förklara varför.

Vad är i närheten av brottsplatsen? På stationen i Arboga?

DOMEN: Slutligen kan konstateras att polisutredningen i övrigt innebär att det inte ens finns indikationer på en alternativ gärningsman.

Polisen har inte utrett något som pekar mot en alternativ gärningsman. Hela förundersökningen är ett desperat försök att sätta dit Christine. Polisen och åklagaren lyckades med det trots att det inte finns bevis. Tråkigt för rättsäkerheten och tragsikt när en person troligen sitter på livstid utan att ha begått brottet.

Jag förstår inte heller varför halva domen är fylld med E:s så kallade minnen trots att dessa har bedömts till största delen som icke trovärdiga.

Vad minns mamman?

2009-08-28T18:38:00.014+02:00

Mammans minnen kan härleda från internet. Från sambons och vänners facebook, bloggar och bilddagböcker. Bilden här nedan fanns på sambons bilddagbok vid tiden för brottet. (Konstigt nog plockade han bort bilden endast några dagar efter den 17 mars 2008. Varför han gjorde det kan nog bara han ge svar på.)

Kan det vara så att E tittade i sambons sidor på nätet och bland det sista hon såg var denna bild? Kanske är E:s "minnen" ett ihopkok av bilder från nätet..

Så här säger E om gärningspersonen i förhör den 20 april 2008:
kvinnan gör, om hon gör henne illa. Ingenting sån´t. Hon har axellångt mörksvart hår, riktigt svart. Kanske lite uppsatt men mestadels hänger det ner på axlarna. Hon hade inget smink. Kanske mörka ögonfransar, hon kan vara lite mullig för hennes kläder sitter inte så bra. Hon har svarta, kritstrecksrandiga byxor och en gul eller grön tröja som visar axlarna.

Så här säger E om gärningspersonen den 22 april 2008:
Svart hår. Det Emma ser framför sig är att tjejen absolut inte är sminkad. Hon kan vara lite mörk, mörkt hår, kan ha mörka ögonfransar men absolut inte sminkad. Varför Emma minns att hon inte är sminkad vet hon inte. Vad hon hade för kläder på sig vet inte Emma, hon vet bara vad hon hade för kläder just då. Lite rund i ansiktet pga att hon är lite mullig. Tjejen hade uppsatt hår, Emma vet inte om tjejen hade lugg, det skulle kunna vara så att hon hade lugg. Att hon hade satt upp håret, hade lite hängande och hade lugg också. Väldigt mörkt hår. Kan vara lite vågigt, inte lockigt men lite vågigt så att det böjer sig utåt, det som hänger.

Så här beskriver E gärningspersonen den 23 april 2008:
En sak som hon tänker när hon tittar på kvinnan i minnet är det något med ansiktet som gör att hon reagerar, det är någonting med ögon, näsa eller mun. Att någonting är större vad det ska vara eller hon har ögon som utskiljer sig alltså att de är större än normalt. E tror dock att det är näsan, att kvinnan har större näsa än normalt, vad som nu är normalt. Men kvinnan har ganska stor näsa. Lite större näsa än normalt. Det är det som E kan komma på. E kan inte säga att kvinnan är solbränd, att hon har varit utomlands men hon är inte blek heller. Inte vinterblek. E gissar att kvinnan har legat i solarium ett par till tre gånger, hon har färg i ansiktet.

Så här beskriver E gärningspersonen den 25 april 2008:
Pommer frågade vad det är för bilder E får fram när hon står i hallen. Hon uppgav att hon ser tjejens ansikte. Det är ganska klart och att hon skulle kunna peka ut henne på en bild. Svart hår, axellångt, kritstrecksrandiga byxor och förmodligen grön eller gul tröja där axlarna syns ganska bra. Hon är ungefär lika lång som E, kanske fem centimeter längre. E berättade vidare att hon har funderat på tjejens utseende och att det är någonting med hennes utseende som inte är som det ska. Det stämmer inte riktigt. E har funderat mycket över det och det kan vara så att hon har en lite större näsa. E kan sätta fingret på att tjejen har en lite större näsa än vad som anses normalt.

E har ju också uttalat att hon är rädd för speglar. På sambons sidor fanns vid morden även en annan bild på denna tjej. En bild där hon fotograferat sig själv via en stor spegel.

Det finns även bilder på en annan tjej som har kritstrecksrandiga byxor på sig. E har i flera förhör sagt att gärningspersonen haft sådana byxor på sig.
-----------
Många har varit nyfikna på dessa andra bilder så jag lägger dessa hit. Här finns kritstrecksrandiga byxor,tjejen i spegeln och bara axlar. Mycket av det som E säger i de första förhören är ihopkok av tidigare självupplevda minnen om verkliga personer. Kan det vara så att hon även minns bilder som hon kanske har tittat på strax före överfallet?

Skospåret

2009-08-26T20:07:00.008+02:00

Åklagaren har under de två rättegången hävdat att skoavtrycken kommer just från Christines skor. (Trots att skorna inte återfunnits och kunnat jämföras med avtrycken.)

Enligt undersökningen av avtrycken kan man INTE avgöra skostorleken.

Så här står det i Hovrättens dom om skoavtrycken:

På brottsplatsen säkrades flera skoavtryck och alla sulmönster utom ett kunde kopplas till behöriga personer. Det mönster som kvarstod var delar av skoavtryck delvis avsatta i varandra. Dessa fanns i hallen strax utanför datarummet i riktning mot entrédörren. Enligt
kriminalteknikern Kjell Eriksson var avtrycken i blod och därmed avsatta vid tiden
för brotten.Sulmönstret som är ett våffelmönster har kunnat kopplas till skor av märket Vans. Christine Schürrer har haft ett par mörka skor med kant, snören, märken och stickningar i vitt, vilka syns på ett fotografi. Enlig generalagenten för Vans är skorna på fotografiet ett par Vans av modellen Bearcat med våffelmönstrade sulor. – Statens kriminaltekniska laboratorium har jämfört avtrycken från hallen med olika storlekar av Bearcat-skor och uppskattat avtrycken till skostorlek 40-42.

På dokumentet här nedan kan man läsa följande: Storleken på den sko som avsatt det omstridda spåret har inte gått att uttala sig om pga. att spåret är ofullständigt, skons hela längd framgår ej.

Om mammans minne igen

2009-08-25T21:49:00.004+02:00

E har hävdat att hon minns en massa saker från kvällen. I Hovrättens dom finns dessa rader:

"Hon hör också någon säga att hennes hår måste rakas av och hon tänker att det vill hon inte."

"Vid förhöret den 12 april berättar E att hon hört någon säga att de behövde raka av hennes hår.."

"Sammanfattningsvis menar hovrätten att det är utrett att E har vissa minnesfragment eller öar av minnen från den 17 mars som är självupplevda. Det gäller helt klart besöket på öppna förskolan och msn-kontakten med systern, möjligen även att hon hör att hennes hår måste rakas av."

Då förefaller det märkligt att E själv har skrivit dessa rader i ett forum den 8 oktober 2008:
När jag låg på sjukhuset och inte sett mig i spegeln trodde jag att jag hadde håret kvar. Min familj fick förklara gång på gång att "nej håret har de rakat av" men jag ville inte gå med på det.

----

Varför visades inte detta i rätten?

2009-08-23T20:19:00.006+02:00

Jag har funderat varför vissa omständigheter i fallet aldrig nådde till rätten. Enligt lag så är åklagaren skyldig att ta upp även det som kan vara till fördel för den tilltalade.

Enligt rättsläkarutlåtandet hade sambon blod på vissa delar av kroppen som skulle varit beklädda med flera lager kläder när sambon kom till villan. Blod hittades på vänstra underarmens nedre del ca 10 cm ovanför handleden. På bröstkorgen finns det också ca 6 cm stor blodbesudling.

Han var enligt förhören klädd i en kortärmad skjorta, en svart huvtröja, (som nu är försvunnen från utredningen) 3/4 lång vinterjacka, jeans och skor. Strumpor fanns inte heller i utredningen, däremot fanns en halsduk bland tillvaratagna kläder. Blodet på kläderna finns redovisat i förundersökningen. (förutom den försvunna huvtröjan)

Sambon hade också en skada på högra armens sträcksida, 7 cm ovanför handleden där överhud avskrapats och underhuden är rödbrunt läderaktigt intorkat.
---
Det känns märkligt att detta inte fanns med i förunderökningsprotokollet. Kanske för att åklagaren smusslat med detta för att hon lättare kunde få folk tro att det som hon påstår är den enda sanningen.

Jag påstår inte med detta inlägg att sambon nödvändigtvis är den skyldige. Jag vill bara visa hur åklagaren gömt vissa fakta i detta mål för att förbättra sin teori om vad som ska ha hänt.

Polisen springer för att få tiden att räcka till?

2009-08-21T13:55:00.010+02:00

Polisen har tagit tid hur lång tid det tar att gå från Verktygsgatan till Järnvägstationen i Arboga. Tåget som Christine ska ha tagit enligt åklagaren var något försenat och gick 19:32. Polisen har gått enligt kartan på bilden. (Jag har plockat bort den första vägen som polisen gick. Den tog ca 10 minuter och 30 sekunder)

Dag som ovan gick undertecknad mellan brottsplatsen Verktygsgatan och Järnvägsstationen, Arboga..... "Den andra vägen som jag gick var Verktygsgatan, Villagatan, Jädersvägen och sedan gångbanan efter Centrumleden bort till Järnvägsstationen. Den vägen tog 9 min och 10 sek."
Köping 2008-03-25
Christina Carlsson

Det som är märkligt är att polisen verkar ha sprungit eftersom enligt Eniro tar det 18 minuter att gå denna sträcka.

(Det samma gäller omvänt när polisen mätt tiden för att gå till Halvardsborg. Där har de gått långsammare än vad mätningen via Eniro visar.)

Är det medvetet för att förvilla och försöka få indiciekedjan på Christine te sig starkare än vad den är?

Om tiden på Eniro stämmer så måste Christine ha lämnat villan kl 19:14 (om hon nu har varit där) för att hinna till tåget som går 19:32.

E ska ha chattat med sin syster tills ca kl. 19:10. Med detta i åtanke tänker jag på E:s berättelse. Att Christine skulle ha ringt på dörren och presenterat sig med orden "Hi, I'm Tine. Sen ska hon ha slagit ner E samt dödat hennes barn. En händelse som enligt rättsläkaren inte har varit helt kortvarig. Christine ska även ha hunnit tvätta av sig blodet, kanske byta kläder och hinna fram till perrongen på stationen och in i tåget när klockan slår 19:32.

Sambon ska ha kommit hem 19:15-19:18 och då har gärningsmannen försvunnit från platsen. Sambon är hemma mellan tre och sex minuter innan han ringer SOS kl 19:20:56. Gärningsmannen hade fyra minuter på sig.

Vad hände egentligen i villan den kvällen?? Kanske får vi aldrig något svar.

Rekognosering??

2009-08-21T12:19:00.012+02:00

Åklagaren har gjort gällande att Christine skulle ha rekognoserad vid Verktygsgatan den 14/3- 2008. Enligt mobiloperatörens mastning har Christine befunnit sig en lång bit från Verktygsgatan den aktuella kvällen.

I bilden nedan positionen för mastningen då Christine skickade ett SMS från sin mobil kl 18:50. Röd punkt = Verktygsgatan

Blå punkt = den aktuella mobilmasten

Lite om Hovrättsdomen

2009-08-16T18:09:00.004+02:00

I hovrättsdomen har det lagts stor vikt att E ska ha vid de tidiga förhören upprepade gånger kallat gärningspersonen med namet TINE. I alla de tidiga förhören med henne nämer hon namnet TINA, inte TINE. E har tidigt efter uppvaknandet pratat om människor som funnits i hennes liv, bland annat Tina och Lasse. Som jag tidigare skrivit är det sambon som förvandlat Tina till Tine i sina anteckningar. Han har till och med skrivit ett frågetecken efter namnet Tine.

(Anteckningarna finns här http://christinesc.blogspot.com/2009/02/tina-eller-tine.html)

Polisen har också upprepade gånger försökt leda samtalet in till den "tyska kvinnan" men i ett tidigt förhör säger E så här:

E tillfrågas om att hon nämnde någon från ett annat land och hon svarade då: Hon från Tyskland vet jag inte, men sen var det från ett annat land igen. Nu vet jag inte var hon kommer ifrån men det var, vad jag fattade det som så var det många år sedan de träffades. Den här tjejen var ganska betuttad i T, jag vet inte hur intresserad han var. Sen så träffade jag henne i Uppsala. Hon kom och presenterade sig, hon jobbade i Uppsala när jag låg där. Så hon kom och presenterade sig och berättade vad hon hette och att hon kände T och så. Då blev ju jag rädd med tanke på vad jag hade varit med om och så. Alltså, att träffa någon så nära, men nu i efterhand, när vi har pratat om det så säger min familj, min pappa kände den här tjejen också. Min pappa säger att det var kanske inte hon för hon jobbade som lärare, men namnet stämde och hon presenterade sig som om hon kände T och allting. Så det var ett lite roligt sammanträffande. Fhl: namnet stämde säger du, vad var det för namn? E: jag vet inte, jag kommer inte ihåg vad hon hette men vi kalla henne Svetlana i alla fall. Jag vet inte vad hon hette där, det kommer jag inte ihåg.

Vid två andra förhör där polisen försöker ta upp den "tyska kvinnan" viftar E bort henne och har inte något att säga om henne.

Sen har vi hårstråna i hallen. De i E:s hand bedöms i någon mån komma från henne själv. ( så de kan lika gärna komma från någon annan)

De två oidentifierade manliga hårstråna har man inte lagt någon möda på att försöka identifiera. Gummesson har ju tom. påstått att de kan ha flygit in i hallen.

Det oidentifierade fingeravtrycket på trappräcket har man inte heller försökt sammankoppla med fler än fyra personer. (E har ju också yttrat sin rädsla över trappor och har sagt att hon aldrig vill bo i en lägenhet med trappor. Var kommer denna rädsla ifrån? Hände något vid trappan?)

Så det finns både främmande hårstrån och främmande fingeravtryck på en brottsplats men de skjuts åt sidan eftersom de inte kommer från Christine.

Sen har vi skospåren. Experten har uttalat att man inte kan bestämma skostorleken pga. att skoavtrycken inte är hela. Ändå har Hovrätten valt bestämma att spåren kommer från Christines skor.

I Hovrättsdomen står det att sambon lämnade Smedjan kl 19:00. I förhören med personer från smedjan står det att T lämnar Smedjan omkring kl 19. Dvs det kan ha skett senare men även tidigare.

Tidpunkten för sambons hemskomst är beräknat och baserat på polisens testkörning Köping-Arboga där man körde max 5 km över den tillåtna hastigheten. (Nu har jag själv kört denna sträcka flera gånger och jag hade inga problem att köra sträckan på 15 minuter och då körde jag långsamt, dvs ca 10 km över den tillåtna hastigheten. Vägen är som skapat för farter som är mycket högre än så. Efter Valskog är det ett enda långt raksträcka ända in i Arboga. En vägbula finns i bostadsområdet.)

Åklagerskan har byggt fallet kring påståendet att Christine skulle ha varit besatt av T. Mycket i domen handlar om detta. Men ingen i rättssalen verkar ha begripit data-analyserna och sökordbegreppen som datateknikerna har använt i sina dataundersökningar av Christines dator.

I det skyddade boendet var familjen tillsagd att inte prata om händelsen med E och försöka avleda henne om hon börjar prata om det. Ändå har sambon fört fortlöpande antecknignar under vistelsen i det skyddade boendet om vad E ska ha ha sagt om händelsen.

Ingen har kunnat säkert peka ut Christine från övervakningskameror i Arboga station som finns i förundersökningen.

Ingen vittne har sett Christine vid Verktygsgatan.

Det finns inget DNA från Christine på mordplatsen.

Hela domen bygger på indicier och det är skrämmande att beviskraven är så låga i ett mål där den misstänkte riskerar livstidstraff.

Har ett justitiemord begåtts? Är den riktiga gärningsmannen fortfarande ute bland oss?

Funderingar

2009-07-18T22:19:00.005+02:00

Jag har läst i förundersökningen och funderar på några saker.

Sambon säger sig ha pratat med X strax efter 19 på mordkvällen. Varför kan inte X minnas detta samtal? Varför har inte polisen undersökt om samtalet ens har ägt rum? Numret som gäller vid detta samtal och står i samtalslistorna går till X mors telefon. Sambon skulle träffa denne X strax efter samtalet och ändå kan inte X minnas detta telefonsamtal som varade i mer än i fyra minuter.

Ett kedje sms med bild på Christine skickades runt i Arboga efter dåden. Polisen ställde också ledande frågor till vittnen. Om de sett en ca 180 cm lång kvinna med långt mörkt hår.

Skorna som Christine ska ha burit vid tillfället och som också lämnat spår vid mordplatsen har inte hittats. Polisen har i utredningen bilder på VANS liknade skor. Kanske finns det till och med VANS kopior med samma sulmönster som äkta VANS.

I förhören med sambon berättar han att han stannat hemma hela den aktuella dagen för att jobba hemifrån. E ska ha tagit bilen men i förhören med E hävdar hon att hon gått med barnen till den öppna förskolan och även promenerat hem. Sambon säger alltså att han stannat hemma tills E kommer hem sent på eftermiddagen. Han uppger inte heller i några förhör att han skulle ha haft besök hemma den dagen. Ändå har någon parkerat på garageuppfartet vid lunchtid och gått in i huset. Vem är denna person?

Det framkommer i förundersökningen att sambon ska ha lämnat Köping kl 18:50 - 19:00.

Jag har själv kört sträckan mellan Smedjan och Verktygsgatan med 8-10 km över den tillåtna hastigheten och körtiden blev 15 minuter. Från Valskog till Arboga består vägen av en enda lång raksträcka. Det finns ett enda farthinder inne i bostadsområdet i Nästkvarn.

Det mest märkliga i detta fall är att ingen har sett mördaren gå in eller ut ur huset. Det har funnits personer ute på gatan vid tidpunkten då brottet ska ha ägt rum men ingen har sett eller hört något.

(Det enda avvikande som ett par grannar pratar om är ett högt skrik, som kattskrik eller skrik i stark affekt. Dessa skrik ska ha hörts ca kl. 18:20)

Det finns olikatidsangivelser för SOS samtalen. I ett dokument står att det första samtalet till SOS inkom kl. 19:20:57 och det fortsatta samtalet inkom kl. 19:24:33. På ett annat ställe står det att det första samtalet till SOS inkom kl. 19:23:45 Vilken av tiderna stämmer? Varför dröjer det flera minuter innan sambon ringer SOS?

Christine har inte kunnat knutas till själva mordplatsen. Åklagaren valde att under rättegången lägga ner mest energi och tid på Christines eventuella graviditet och bortadopterade barn än själva brottsdagen och brottet.

Varför undersöktes inte de främmande hårstråna och fingeravtrycken som faktiskt fanns på platsen? Dessa har jämförts endast mot ett fåtal personer. Åklagaren påstådde visserligen att hårstråna hade flygit in längst in i hallen men flygande fingeravtryck har jag då aldrig hört talas om.

Medias skriverier

2009-07-18T21:44:00.004+02:00

Vissa saker kan jag bara inte förstå. Som tex det som står i VLT idag. Att mamman vill till Tyskland och syna fängelset som Christine eventuellt flyttas till. Hon var ju även i Hinseberg och skakade på galler från utsidan. Litar inte E att kriminalvården sköter sitt jobb?

Ett par veckor sedan blåste media upp med stora svarta rubriker att E skulle ha fått ett brev från Christine. I själva verket var det ett brev till sambon och var skickat till E:s och sambons advokat i APRIL månad. Brevet var alltså inte riktad mot E och den hade inte kommit hem till henne och inte vid den tidpunkten som tidningarna lät påskina i sina första artiklar om detta.

Det har också skrivits om duvorna som stals från barnens grav. Det är förjävligt att några går och stjäl saker från kyrkogårdar men att ha det som en huvudrubrik på flera tidningar är att ta i.

(I samband med dessa gravstölder hade även andra gravar blivit vandaliserade.)

Jag förstår inte varifrån media får uppslag till sina rubriker. Är det media som fortfarande hårdbevakar henne och försöker suga ut varje krona som går på denna tragedi? Eller är det E själv som ringer journalisterna?

Emmas skador

2009-06-11T21:15:00.007+02:00

Förutom skadorna som är orsakade av det hammarlika föremålet hade Emma även skador som såg ut att komma från en misshandel.

Här från polisens rapport: "Kvinnan verkar vara misshandlad även på annat sätt, hennes ögon är helt igensvullna enligt patrullen."

Hon hade även en handledsskada samt brott på högra underarmens strålben. Det fanns tecken på färsk skrapande våld mot underarmen.

Är dessa skador avvärjningsskador eller har armbrottet orsakats av ett fall?

Kan det finnas flera inblandade i brottet eller har en enda gärningsperson hunnit döda två barn och skada deras mamma under de få minuter någonstans mellan kl 19:10 - 19:18. Personen/ personerna måste också ha kommit till platsen och gått ifrån platsen inom denna tid. Ingen har sett något. Det känns väldigt mystiskt.

Minnen eller minnen?

2009-06-10T15:09:00.006+02:00

Hur kan man vara säker på att Emma verkligen minns själva händelsen? Minnesprofessorn har sagt att hon inte kan minnas. Men vad är då Emmas så kallade minnen som hon hävdar kommer från mordkvällen? När hon pratar om de olika Tina personerna, Lornena, Tanja, Svetlana graviditet, underhåll som inte blivit betald. En del av de personer och händelser som Emma svamlar om när hon är nyvaken efter en lång nedsövning finns i verkligheten. De finns verkliga personer som legat i vårdnastvist och haft strul av olika slag. Av detta svammel drar åklagaren slutsatsen att det är Christine som Emma pratar om. Vad är verklighet och vad är dröm? När polisen tar upp "den tyska kvinnan" som sambon ska ha träffat fäster inte Emma någon vikt på henne. Här hennes egna ord från ett av de tidiga förhören: (T= sambon)

På fråga att Emma tidigare nämnde någon tjej från Tyskland svarade Emma att hon bara vet att det var någon från Tyskland. Hon minns inte hur mycket kontakt de hade eller om de träffades, hon vet inte mer än så. Det var T som berättade det när de var på stadiet som kompisar.Sen dess tror inte Emma att hon har hört något mer om det. På fråga svarade Emma att hon inte minns något mer som T berättat om den tjejen. Hon kommer inte ihåg att de har träffats någonting men att de hade mycket kontakt genom internet och så. De har säkert
mailat varandra och så. Emma ombeds berätta allt hon vet om detta och svarade att hon just gjorde det. Hon och T pratade om detta då och sen dess har det inte varit aktuellt. Hon har inte hört av sig eller någonting.

Lite märkligt är det ju om hon "mindes" gärningspersonen att hon inte reagerar starkare när polisen tar upp den "tyska kvinnan".

Emma berättar också att hon tror att hon blivit puttad nedför trappan. Man har hittat okänt fingeravtryck just i trappräcket men det har inte åklagaren lagt något vikt på. Så här säger Emma i ett av förhören:

Emma uppgav att hon har den här personen mitt framför sig, hon kan beskriva henne. Det är en tjej. Hon är jättesäker på att det är en tjej. Emma vet inte varför men det finns ingenting som säger henne att det är en kille. Det är en tjej för Emma. Hon är nästan helt säker. En annan tanke är om det var så sent på dygnet så att hon hade lagt barnen så måste personen i fråga ta sig upp för trappen och är det så kan Emma till 100% säga att hon följde efter för hon skulle aldrig lämna dem ensamma med en okänd person. Det finns en trapp i huset och med tanke på skadorna som Emma har så tänker hon om personen har puttat henne utför trappen. Hon skulle lätt få dessa skador. De har två byråer som står på avsatser i trappen. Kan hon ha skadat sig på dessa?

När Emma vet att gärningspersonen är en kvinna börjar hon beskriva hennes utseende. Så här beskriver hon gärningspersonen för första gången:

Det är ganska klart eftersom hon ser sig själv ligga i hallen men personen, hon är antingen lika lång som Emma eller aningen lite längre, inte mycket längre, Emma är 1 och 60 så hon är max 1 och 65. Hon står rätt framför Emma som inte kan se vad kvinnan gör, om hon gör henne illa. Ingenting sån´t. Hon har axellångt mörksvart hår, riktigt svart. Kanske lite uppsatt men mestadels hänger det ner på axlarna. Hon hade inget smink. Kanske mörka ögonfransar, hon kan vara lite mullig för hennes kläder sitter inte så bra. Hon har svarta, kritstrecksrandiga byxor och en gul eller grön tröja som visar axlarna. Sen får Emma för sig att hon ligger ner och ser kvinnan gå in i datarummet så Emma ser henne bakifrån. Efter det finns det ingenting. Emma kan inte se vad kvinnan gör med henne som gör att hon till slut ligger ner. Emma ser kvinnan väldigt klart. T hade frågat Emma hur hon kände sig då. Hon svarade att hon inte var rädd eller kände någon fruktan. Med tanke på vad kvinnan förmodligen redan hade gjort då
eftersom Emma ligger ner. (Här är det sambon som utfrågar Emma och har möjlighet att påverka hennes "minnen") Skulle Emma ha en bild framför sig skulle hon lätt kunna peka ut henne. Men det är en helt okänd person, ingen som hon umgåtts med, pratat med eller så. För henne helt okänd.

Emma kan inte koppla ihop denna person med Christine trots att hon sett bilder på henne.

I ett senare förhör beskriver Emma gärningspersonen så här:

Emma uppgav att tjejen är ungefär lika lång som Emma själv, ev lite längre. Emma är 1.60 så tjejen är max 1.65 men kan vara kortare också, lite mullig. Inte tjock men inte smal heller, kläderna satt inte bra på henne. Svart hår. Det Emma ser framför sig är att tjejen absolut inte är sminkad. Hon kan vara lite mörk, mörkt hår, kan ha mörka ögonfransar men absolut inte sminkad. Varför Emma minns att hon inte är sminkad vet hon inte.Vad hon hade för kläder på sig vet inte Emma, hon vet bara vad hon hade för kläder just då. Lite rund i ansiktet
pga att hon är lite mullig. Tjejen hade uppsatt hår, Emma vet inte om tjejen hade lugg, det skulle kunna vara så att hon hade lugg. Att hon hade satt upp håret, hade lite hängande och hade lugg också. Väldigt mörkt hår. Kan vara lite vågigt, inte lockigt men lite vågigt så att det böjer sig utåt, det som hänger. På fråga svarade Emma att hon inte får någon uppfattning om tjejens ålder. Det är också något som Emma har funderat över men kan inte svara på det men tjejen är inte yngre än Emma som fyller 24 och tjejen kan vara där också kanske över. Inte äldre än 30, 35.

En bild på en kvinna med exakt det utseendet som Emma beskriver fanns på sambons bilddagbok. Dagarna efter morden plockades dock just de bilderna bort från bilddagboken. Varför? Kan det vara så att Emma har tittat på bilderna i sambons bilddagbok på morddagen och beskriver utseendet på en bild som etsat sig i hennes minne?

I ett senare förhör beskriver Emma gärningspersonen så här:

Pommer frågade vad det är för bilder Emma får fram när hon står i hallen. Hon uppgav att hon ser tjejens ansikte. Det är ganska klart och att hon skulle kunna peka ut henne på en bild. Svart hår, axellångt, kritstrecksrandiga byxor och förmodligen grön eller gul tröja där axlarna syns ganska bra. Hon är ungefär lika lång som Emma, kanske fem centimeter längre. Emma berättade vidare att hon har funderat på tjejens utseende och att det är någonting med hennes utseende som inte är som det ska. Det stämmer inte riktigt. Emma har funderat mycket över det och det kan vara så att hon har en lite större näsa. Emma kan sätta fingret på att tjejen
har en lite större näsa än vad som anses normalt.
(Personen som fanns i sambons bilddagbok passar in på denna beskrivning)

Så här säger Emma i ett senare förhör:

Hon berättade att det är på morgonen som hon tänker mycket. Denna morgon ploppade det upp saker i tankarna. Bl a har hon funderat mycket över kvinnans utseende, alltså tänker Emma riktigt klart kan hon se henne väldigt klart framför sig. Det är ingen som Emma känner igen eller så men vissa grejer som gör att hon kan särskilja kvinnan. En sak som hon tänker när hon tittar på kvinnan i minnet är det något med ansiktet som gör att hon reagerar, det är någonting med ögon, näsa eller mun. Att någonting är större vad det ska vara eller hon har ögon som utskiljer sig alltså att de är större än normalt. Emma tror dock att det är näsan, att kvinnan har större näsa än normalt, vad som nu är normalt. Men kvinnan har ganska stor näsa. Lite större näsa än normalt. Det är det som Emma kan komma på.

Här ännu senare förhör när Emma läst vad media skriver om fallet och sett bilder på Christine.

På fråga hur känslan var när Emma fick reda på att det satt en person misstänkt för brottet svarade hon att känslan var att det var rätt person. Emma uppgav att hon skulle kunna peka ut henne idag. När de åkte hem från stället de var på sa Emma att hon var 99,9% säker på att det stämmer, idag är hon 100%. Tyvärr. De få bilder hon sett, hon har bara sett pixlade bilder när tidningen suddar ut ansiktet, inte helbilder eller någonting. Emma är ganska säker, det är jätte obehagligt att titta på såna bilder också men hon är ganska säker. Emma har ett ansikte
framför sig, en människa som står framför henne i hennes egna hall och bilden stämmer väldigt bra överens. Emma uppgav att hon har haft helt fel om hennes längd men Emma står fortfarande fast vid att hon…. Emma uppgav att hon har sagt att tjejen kan vara kan vara lite längre än Emma själv men om man har fått en smäll i huvudet kan det ju vara lite förvridet.
Emma har sagt att tjejen kan vara lite längre än henne och det står Emma fast vid.
Förhörsledaren vill att Emma utvecklar det hon uppgav om att det var fel längd. Hon berättade att hon har tittat på sin minnesbild i huvudet och funderat på hur lång människan kan vara och minnesbilden säger henne att tjejen kanske är lite längre än Emma. Emma har förstått att tjejen är ganska lång. Det har hon läst i tidningarna och Emma har sett när tjejen har en jacka över huvudet och går in på häktet i Västerås. Emma har sett hennes ben bara, hon är ganska lång.

Här i ett senare förhör påängterar Emma hur gärningspersonen står inne i huset i trappan till övervåningen och att hon själv står vid ytterdörren. Det går inte ihop med berättelsen som Emma kommer med i rätten. Att hon öppnar dörren och får direkt en smäll i huvudet.

Redan på sjukhuset såg Emma en kvinna framför sig stå på tredje trappsteget i hennes hall. Emma vet inte varför men hon står vid ytterdörren och kvinnan står på tredje trappsteget och tittar på Emma. Hon kan inte säga att det är ett minne men därför är hon säker på att det är en kvinna. Det är trappen som går till husets övervåning.

Så här har Emmas "minnesbild" utvecklats till nästa förhör:

Och vad det är första som kommer, Emma? Ehhh…det första som kommer är ett o eller en mening. "Hi, I'm Tine." Och sen kom det mer och mer. Att jag hade öppnat dörren för någon. Jag vet att jag gick mot dörren för att…ant…jag vet inte om det knacka på eller ringde på, men jag
gick till dörren i tron om att T hade kommit hem. Att han hade ett musikinstrument i händer eller…händerna eller något för jag visste att han hade vart iväg och fixat med mycket musik och sånt. Så jag tänkte att, ja, han har väl åt musikinstrument i händerna för han inte kan öppna, så jag öppnade dörren i tron att det var han.

Ehh…på vänstra sidan så står jag med ryggen mot väggen så att jag ser…det jag ser framför mig är en kvinna. Jag måste lyfta på huvet för att se hennes ansikte…ehh… och jag se…kan, kan även se in i spegeln. Det kan också ha med och göra för jag är väldigt rädd för speglar just nu. Jag vill inte se speglar, jag vill inte titta i speglar. Ehh…men, men det är det jag kommer ihåg. Jag vet att min känsla va att när jag öppnade dörren och såg vem det va så…det rörde sig mycket i huvet och sen så fundera jag när hon sa "Hi, I'm Tine." så var det så "Vad gör hon här?" Det blev mycket frågande liksom att, va? Varför här och nu? Och sen blev jag självklart väldigt rädd när, när jag var tvungen och backa för att hon skulle komma in. Det var så här "Vad gör du här? Vad vill du?"

Ehh….mm. Ehhh…hon puttar inte eller nåt utan hon går rakt in och nästan håller sina händer bakåt. Puttar mig med sin överkropp inåt. Så jag måste backa, jag backar självmant ett halvt steg för att hon ska komma in. För att jag, samtidigt som jag var rädd och överraskad så hade jag inte trott att hon skulle ha, göra en sån här sak. Så att…jag har ju haft ---- vart lite blåögd, så att jag backade för att göra plats åt henne och förstod inte varför hon trängde sig in utan bli, utan och bli inbjuden. Det var, det var mina tankar och känsler då. Vad jag kommer ihåg. Och…det jag minns av hennes utseende…är ganska likt det som jag har angett förut. Ehh…lite…lite större näsa än normalt. Ehh…kindben som är väldigt markerade…ehh…Mörkt, långt hår som kan var lite, lite uppsatt, men, ganska, det hänger lite grann. Ehh…svarta glasögon. Ehh…glasögon med svarta bågar.
(Här har gärningspersonen fått glasögon?)

Ehh…ja och förutom den här minnesbilden. Jag kan inte säga var hammaren kommer in det här. Om det är så att den ligger någonstans eller om hon håller i den eller nåt, men jag minns en hammare, men jag kan inte säga var jag minns det någonstans. Men jag minns en hammare med svart skaft och röda detaljer på.

Okej. Så du är…har jag uppfattat dig rätt Emma, då att du inte har något minne av att någon svingar armen eller…Nej, ingenting sånt. Utan bara slag, slår lock för öronen och sen är det borta.

(Vid den här tidpunkten har Emma redan läst alla tidningsartiklar som skrivits)
Ehh…nej. När vi kom ut från pensionatet så hade mina föräldrar sparat alla tidningar sen det här hände. Både lokaltidningen och Aftonbladet, Expressen och så. Jag var väldigt intresserad av att läsa allting.)
Personen som Emma skriver är både kort och lång. Ibland har hon jacka och ibland inte. Ibland med bar mage och ibland med bylsiga illasittande kläder. Går i strumpläste och bär glasögon eller inte? I slutändan när rättegången börjar har Emmas ursprungliga beskrivning på gärningspersonen ändrats radikalt och passar in exakt på Christine.

Liten sammanfattning

2009-06-06T20:30:00.007+02:00

Polisen har tydligen också manipulerat sina uttalanden. Tex det här som Pommer säger tycker jag är väldig konstig eftersom på andra ställen i FUP framkommer att det var Emmas vänner som kom på att Christine var den skyldige och en av vännerna ringer sitt tips till polisen.

Anders Pommer berättar att han var ute och knackade dörr den 18 mars, då han stötte på en kvinna vars uppgifter ledde till en person som berättade om Schürrer.
- Vad fick du höra då?
- Jag fick höra i stora drag den bakomliggande historien som hade kulminerat i att NN skulle ha fått brev från Schürrer om att hon skulle ha fött hans barn.

Varför avfärdades sambon i tidigt skede från alla misstankar? Han var på plats och var blodig.
Polisen säger i sin rapport kl 19:38 att ingen gärningsperson finns på plats. Hur kunde de vara så säkra att sambon var oskyldig? Sambons "alibi" baseras på ett samtal han säger sig ha ringt till sin vän XX när han var på hem. Denne vän har inte i polisförhören kunnat bekräfta något samtal från sambon. Sambons svarta huvjacka finns inte heller med i utredningen trots att han själv säger att han bar den tills han kom till polisstationen på kvällen och fick lämna sina kläder. Den svarta huvjackan finns inte i listan med de övriga kläderna som han bar. Sambon säger i första förhören att han kommer hem kl 19:10. I senare förhör när polisen har gjort en testkörning från arbetsplatsen till hemmet kommer polisen fram att han inte kan ha kommit hem förrän vid 19:18. (Detta tid är baserat på att sambon lämnade arbetsplatsen kl 19:00. Enligt uppgifter i FUP kan han ha lämnat arbetsplatsen kl 18:55) Polisen har vid sin testkörning kört max 5km /h över den tillåtna hastigheten på en vägsträcka som en spikrak och som även har använts som landningsbana. Sambon har också i sin blogg "skrytit" om sina hastighetsöverträdelser. Så polisens testfarter är nog bara önsketänkande och fantasier.

Vid lunchtid kör en bil upp på garageuppfarten på Verktygsgatan 2B och en lång man går in i huset. Vem är denne man? Sambon har i förhör sagt att han stannat hemma hela dagen tills han åkte till arbetet ca kl 16:40

Kl 19:10 Slutar E chattandet med sin syster på MSN.

19:06 påbörjar sambon ett samtal till X som han ska möta vid replokalen i Arboga. I förhören säger denna X så här:
X uppger att han inte har något minne av att det skulle vara killen på musikcirkeln som ringt till honom men minns att han hade kontakt med honom under måndagen någon gång och att det var en rep. lokal som de skulle få via ABF. De har tidigare haft kontakt om den här lokalen men han har inget minne av det här aktuella samtalet.

Någonstans mellan kl 19:10 - 19:18 kommer sambon hem. Under 19:10 - 19:20 tid cyklar en tjej förbi den aktuella fastigheten och ser ingen person utanför huset. Ca kl 19:10 cyklar också ett barn förbi där. Någon gång mellan kl 18:55 - 19:05 har mannen i huset mittemot uppehållit sig vid sina soptunnor under fem minuters tid. Han har inte heller sett eller hört något.

Kl 19:20:57 kommer samtalet till SOS.
------
Fortsätter sammanfattningen senare.

Fler funderingar

2009-06-04T18:33:00.005+02:00

Det känns lite märkligt att ett sådant grymt brott har kunnat begås utan att någon av grannarna har hört något eller lagt märke till något i området kring tiden då brottet ska ha begåtts. Det har funnits personer i rörelse på Verktygsgatan strax före tidpunkten för brottet samt vid tidpunkten då brottet ska ha utförts. Ingen av dessa personer har sett eller hört något. Det låter otroligt att ingen av offren har skrikit. Någon av grannarna har hört skrik tidigare på kvällen. Ett par skrik som de har lagt märke till. Men ingenting under de minuterna då brottet ska ha begåtts. För mig är det en gåta att brottet har kunnat begås under tystnad. En enda gärningsperson kan inte ha slagit ner alla tre på en gång.

Varför hördes inte dessa vittnen i rätten. Förmodligen därför att de inte sett Christine. Åklagaren var ju väldigt försiktig att ta med sådant som inte talade mot Christine.

Jag funderar också fortfarande på varför inte det främmande fingeravtrycket på trappräcket inne i huset undersöktes närmare. Emma säger ju i ett av de tidiga förhören att gärningspersonen stod i trappan som leder till övervåningen. Precis där Emma beskrivit att personen stod hittades också det främmande fingeravtrycket. De två främmande hårstrån som inte tillhör Christine förklarade Frieda Gummesson genom att fantisera ihop att de hade blåst in i huset. De fysiska bevisen som faktiskt fanns viftades bort eftersom de inte passade in i Christine. Så går det i rättvisa Sverige.

Tankarna kretsar också kring det samtalet som sambon ska ha ringt till en kille som han skulle möta i Arboga kvällen då allting hände. När denna kille förhörs av polisen minns han inte samtalet trots att det varade i över fyra minuter. Vidare så minns inte sambon att han varit ute och åkt bil den aktuella dagen utan säger i förhören att han stannat hemma tills Emma kommer tillbaka från öppna förskolan med barnen. En granne har sett hur en bil svänger in på garageuppfarten till den aktuella fastigheten på Verktygsgatan samt att en lång man går in i huset. Men det kanske inte var sambon som kom. Han säger ju att Emma körde med bilen till öppna förskolan den dagen fast Emma själv hävdar att hon promenerat.

Varför jag tar upp detta? Därför att Christine har hela tiden beskyllts för att ljuga men det verkar hon inte vara ensam om. Det är så uppenbart hur åklagaren har styrt förundersökningen till att sätta dit en enda person trots att det saknas bevis. Dessa tankar snurrar ständigt i mitt huvud trots att det har gått en tid sedan den sista rättegången var aktuell. Det enda jag önskar är att sanningen kommer fram.
-------
En annan sak som jag har tänkt mycket på är det att Christine själv anmälde sig hos polisen i Tyskland när hon fick vetskap om att hon var efterlyst av polisen i Sverige. OM hon var skyldig så borde hon rimligtvis ha försökt gömma sig. När Christine blev frisläppt i Tyskland visste hon vad hon anklagades för men ändå valde hon stanna kvar i Tyskland tills hon greps igen.
Jag hittade en sajt som samlat en massa tidningsartiklar om arbogafallet. Den här artikeln är som en profetia om det som komma skall. Åklagaren och polisen har bestämt sig att Christine ska dömas i detta fall - Till vilket pris som helst!

Publicerad: 2008-03-23
Chanserna minskar ju längre tiden går. Nu ökar pressen på polis och åklagare att antingen presentera bevis mot kvinnan eller att avföra henne helt från utredningen. Det säger professorn i kriminologi Jerzy Sarnecki. Den 31-åriga kvinnan släpptes från häktet i Hannover sent på lördagskvällen trots att hon fortfarande är skäligen misstänkt för morden på två barn i Arboga.
Bevisningen mot kvinnan är för svag för att de svenska myndigheterna ska kunna hålla kvar den europeiska arresteringsordern. Det innebär att åklagaren nu måste öka sina ansträngningar med att presentera hållbar bevisning mot kvinnan. I annat fall måste hon avföras från utredningen så fort som möjligt.
– Man kan inte hålla en person frihetsberövad, eller häktad i sin frånvaro om det inte finns tillräckligt starka indikationer på att han eller hon är skyldig. Det är en grundläggande rättssäkerhetsfråga, säger kriminologen Jerzy Sarnecki.
Han tror att det nu krävs teknisk bevisning eller mycket starka vittnesmål som binder kvinnan vid brottet för att hon ska kunna gripas på nytt i Tyskland.
Chanserna minskar
Sarnecki beskriver mordutredningar som färskvaror och säger att för varje minut som går utan att polisen kommer närmare den skyldige minskar chanserna att brottet klaras upp.
Har polisen begått några misstag enligt din uppfattning?
– Nej, det kan jag inte säga. Pappan var enligt all tidigare erfarenhet en utmärkt kandidat. Kvinnan var väl statistiskt sett en något sämre kandidat, men uppenbarligen har man haft skäl att misstänka henne.
Att polisen smalnar av utredningen och fokuserar på en misstänkt är ofrånkomligt, enligt kriminologen.
– Det heter att man jobbar brett och förutsättningslöst, men samtidigt ska man veta att utredarna alltid måste prioritera eftersom mordfall kräver enorma resurser och det är ju något polisen alltid har brist på.
Erik Wiman

Har Christines advokat missat en massa?

2009-05-11T18:36:00.008+02:00

Nu har det gått en tid sedan Christine fick sin dom.
Jag kan fortfarande inte släppa tanken att det kanske är fel person som sitter bakom galler på livstid. När jag läser de olika dokumenten och förundersökningsprotokollet slår det mig hur mycket konstigheter det finns som Christines advokat hade kunnat påpeka. Han borde ha angripit de svaga punkterna mycket hårdare.

Alla grannarna till Emma som blev förhörda efter den 18/3 delgavs Christines signalement.
Alltså polisen frågade specifikt om grannarna sett en ca. 180 cm lång, smal kvinna med långt mörkt hår. Det känns helt absurt att polisen har jobbat på det sättet.

Det har också skickats i ett tidigt skede efter brottet ett kedje-mms runt i Arboga, innehållande en bild på Christine

Emmas "minnen" förbättrades desto längre tiden gick. Här ett smakprov hur lätt hon blir påverkad av sin sambo och familj.

T=SAMBON
T har berättat för Emma att när det här brevet kom så sa Emma att om den här tjejen skulle komma, Christine, hem till dem och lösa det här istället för att skicka brev. Varför inte träffas och lösa det, om hon skulle komma hem skulle Emma släppa in henne och se till att de löste det. Tyvärr. Emma kom inte ihåg att hon sagt så när T berättade det men när hon funderade på det så minns hon att hon sagt så. Uttryckt sig så. Frågan är om Emma släppte in henne.

Emma tror inte att hon skulle ha känt igen henne på det sättet men Emmas familj och T har berättat att när Emma vaknade i Uppsala så pekade hon ut en tjej som var utländsk, hon heter Jaqueline, hon har ett liknande utseende som Tine. Emma pekade ut henne och ska ha sagt –hon skulle bara komma in och presentera sig, hon skulle inte göra så här, hon skulle bara presentera sig. Ni har barn tillsammans hade Emma sagt till T. Emmas föräldrar, syskon och T har hört detta och de har berättat det i olika omgångar. Det är inget som Emma minns. På fråga svarade Emma att Jaqueline är sjuksköterska på den andra avdelningen i Uppsala där hon låg. De sökte henne senare men hon arbetade inte då. Emma kallade henne Tina. Inte Tine. Emma kallade henne också Lorena och Svetlana. Lorena och Svetlana fanns i Emmas farbrors liv när Emma var i 12 års åldern.

Jag vet inte vad som händer nu. Om Christine får sitta där hon sitter eller om hon ansöker om resning. Om hon ansöker om resning hoppas jag verkligen att hon skaffar sig en advokat som är alert och som har mycket resurser.

Det känns för jävligt att det kanske går en barnamördare lös och en helt oskyldig person sitter inne.

Livstidsdomen står fast

2009-04-08T13:52:00.004+02:00

Idag kom beskedet från Högsta Domstolen. Det blir ingen ny rättegång för Christine Schurrer.
Per Ingvar Ekblad kommenterar beskedet med att han och hans klient ska utvärdera det hela och se om det finns ytterligare något han kan göra.
VLT

Får Christine en ny chans i Högsta Domstolen?

2009-04-07T12:11:00.003+02:00

I morgon prövas Christines fall i Högsta Domstolen. Förhoppningsvis kommer beslutet om prövningen under morgondagen.
VLT

Christines brev till Justitiekanslern

2009-04-03T11:06:00.004+02:00

Christine Schürrer har riktat svidande kritik mot svenska domstolar och har skrivit detta brev till Justitiekanslern.

Västerås 26/03/09

Jag har med stort intresse läst er artikel om kvalitetssäkring av bevisprövning i brottmål.
Det är verkligen önskvärd att denna diskussion breddas och, framför allt, kopplas tydligare till det praktiska rättslivet, så att klyftan mellan ”hur det ska se ut” och ” hur det ser ut i verkligheten” inte kommer att bli för stor. Och det är skönt att åtminstone en person tar upp denna problematik!

Att bevisprövning inrymmer betydande rättssäkerhetsproblem kan ja bara håller med. Jag har själv bevittnat jäviga domare som följer sin egen övertygelse (”jag har aldrig trott att hon är oskyldig”) eller använda helt skamlös så kallade hjälpregler (höjdpunkten: påhittade indicier)
Till det kommer också en inkompetent åklagare, som allvarligt har sagt i en häktningsförhandling att hon behöver inte vänta på DNA-resultaten för att börja med processen.

Jag vet inte om man kan garantera en kvalitetssäkring, och därmed bidra till en absolut nödvändig och förbättrad rättsäkerhet, bara genom att skaffa klarare förhållande i bevisprövning. Ni bemärker t.ex att ” om en domstol gör en samvetsgrann prövning, inkl. att bevisen struktureras noggrant, kommer den personliga övertygelse att skjutas i bakgrunden på det sätt som ska ske i ett rättsäkert dömande.”
Jag tycker att en sådan tanke är lite naivt. Även om det vore så att en domstol agerar så förebildigt som beskriven, finns där fortfarande den mänskliga faktorn kvar.
Och den kan man helt enkelt inte utesluta. Jag fattar misstankar att, bland annat brister som användandet av ”hjälpregler”, ”styvmoderlig” hantering av bevisprövning och tidsbrist, många domstolar och åklagaren har ingen uppfattning om sina plikter och vilket ansvar sitt yrke överhuvudtaget innehåller!

Så hur ska man inskrida mot ett sådant godtycke eller anarkiska förhållanden som härskar vid svenska domstolarna? Hur inskrider man mot en jävig domstol? Eller hur kan man förhindra att en domstol är jävig från början?
Generellt erfodras en noggrannare utbildning, samt en bättre koll av domstolarnas verksamhet. Kanske kan man motverka en otillräcklig granskning av bevisutsagor helt enkelt genom hårdare och tydligare straff vid lagbrott.
Kanske hjälper det till att domstolarna tar sitt arbete allvarligare. För det tyckas att de bestående lager om tjänstefel, bevisförvanskning m.m inte verkar användas ofta. De finns bara i teorin men inte i praktiken.

För att begränsa eller motverka att domarens personliga övertygelse tar över i en bevisprövning är det nödvändig att gå längre tillbaka i problematiken. Eller annars sagt måste man helt enkelt förhindra att domaren förlorar sitt objektivitet och bekämpa problemets rot och inte bara dessa konsekvenser.

Om man har t.ex en vinklad beskrivning i medierna som domaren har svårt att frigöra sig från, måste man försöka att förebygga det redan från början. Det är givetvis ett stort område men det få inte hamna i bakgrunden när man diskuterar rättssäkerhetsproblematiken.

Ni ställer frågan om det måhända går att hitta en kvalitetssäkringsmetod som domstolarna lätt kan plocka fram när det behövs. Då kan jag konstatera att enligt en sådan formulering är det omöjligt. Ty då har man igen den osäkerhetsfaktorn ”när den behövs”.
Faran är att, om man har t.ex . en jävig domstol, den helt enkelt kan ”bestämma” sig att inte använda denna kvalitetssäkringsmetod. Och då har man samma problem igen, att domstolarna kan agera som de vill. Om man hittar en kvalitetssäkringsmetod måste den vara tydlig och konsekvent så man kan utesluta eventuella säkerhetsluckor.

Ni säger att en god bevisprövningsmetod skulle kunna fungera som kvalitetssäkring åtminstone så till vida att det i efterhand kunde avläsas om domstolen har följd metoden eller inte. Och vilka konsekvenser kommer det att ha i efterhand för domstolen?
Eller för den tilltalade, om man kan konstatera att domstolen ”gjorde fel” att den inte har följt metoden?

Med vad om man kan bevisa att instanserna gjorde fel? Om där plötsligen dyker upp indicier i en dom som inte förekommit under förhandlingar, och om de även värderades som svåra och avgörande? Det är naturligtvis pinsamt och sorgsen för en domstol och sin ”integritet” .
Och som Ni har rätt bemärkt, det finns tyvärr ingenting som hindrar en domstol från att bara ”finna” att det saknas rimlig tvivel om den tilltalades skuld. Men med en sådan inställning kan man likadant spara massor av tid och processkostnaderna och spela krona eller klave i ett brottsmål.

Ni har tydligen klargjort domstolens uppgifter och plikter, vilka egentligen skulle vara logiska och självklara, men Ni beskriver verkligen ett drömtillstånd. Ty verkligheten ser helt annorlunda ut. Att komma i närheten av de optimala förhållandena är många förändringar nödvändigt som garanterar rättssäkerhet. Jag kan bara konstatera att det kommer att bli en lång väg för Sverige att skaffa dessa förhållanden, så att man kan kalla sig med rätta ”rättsstat”

Med vänliga hälsningar Christine Schuerrer

Emma i Kalla fakta

2009-03-22T20:29:00.009+01:00

I de förhörssnutten som Kalla fakta klipp in i programmet hör man hur Emma nämner Sambons tyska flickvän (Christine Schurrer)endast flyktigt. Direkt därefter ber polisen henne berätta mer om den Tyska kvinnan och då säger Emma skrattande "Det gjorde jag ju nyss" Men polisen ger inte upp. Emma försöker också ta upp en annan utländsk ex-flickvän till sambon - Svetlana kallar hon henne - men den uppgiften viftas bort som en irriterande fluga av Pommer.

Det är så uppenbart att det har pratats mycket om Christine när kamerorna varit släkta. Familjen och sambon visste ju att Christine satt anhållen och det måste ju varit det stora samtalsämnet runt sjuksängen.

Isoleringen av Emma kan man kalla en halvisolering. Hon hade ju sin familj och sambo vid sin sida under hela den så kallade isoleringen. Hon fick också prata med sin bästa vän i telefon och vid minst ett tillfälle hade hon besök av barnens far och polisen satt inte med vid detta samtal. Efter detta besök förstärktes Emmas minnen om Christine.

Jag tror att Emma har försökt fylla de stora tomma minnesluckorna med konstruerat innehåll.
Både polisen och åklagaren har ju försökt med alla medel forma Christines göranden att passa i de tomma hålen som finns i utredningen trots den totala avsaknaden av teknisk bevisning mot henne. Efter det skyddade boendet har Emma fått tillgång till all information som hon i sin tur har använt till att fylla på sina egna minnesluckor. Det som är olyckligt är att Emma i de första förhören beskriver till utseendet en helt annan person än Christine. Det har polisen inte heller tagit fasta på utan snarare uppmuntrat Emma att forma om sina "minnesbilder" eller "drömmar" så att de passar in exakt på Christine Schurrer. Från att Christine inte spelade någon större roll i Emmas minnen förvandlades hon plötsligt till den kvinnan som Emma såg i sin hall.

Emma har vid flera tillfällen uttalat sig att hon vill vara duktig och att hon vill göra sitt bästa. I de allra första förhören frågar hon vad polisen förväntar sig av henne. Jag påstår inte att Emma ljuger medvetet. Men kan det vara så att hon har varit lättpåverkad efter sin hjärnskada och att hon tror att den storyn som hon har skapat tillsammans med sina anhöriga är det som verkligen har hänt?
KALLA FAKTA

Prövningsansökan till Högsta Domstolen

2009-03-18T09:41:00.010+01:00

E.J = Målsägande
T.H = E.J's Sambo
YRKANDE: Att Högsta domstolen ogillar åtalet för mord respektive försök till mord i dess helhet och lämnar samtliga skadeståndsyrkande utan bifall. Samma gäller yrkandet om utvisning.

SKÄLEN FÖR PRÖVNINGSTILLSTÅND
Det är av för ledning av rättstillämpningen att talan prövas eftersom rättsläget är oklart.

Frågan i detta mål, ett utpräglat indiciemål, är om beviskraven för en fällande dom uppnåtts.
Ända sedan begreppet "ställt utom rimlig tvivel" infördes av Högsta Domstolen har det rått delade meningar om hur begreppet skall tolkas ( se utförlig analys av Justitiekansler Göran Lamberts, SvJT2009 sid 1; särskilt sid 13 under rubriken 7 summering, punkt 1 en rättslig fråga)

Av denna summering kan utläsas " Enligt min mening fodrar rättsäkerheten att bevisprövningen i brottmål stabiliseras. Idag är det oklart vad beviskravet "ställt utom rimlig tvivel" egentligen innebär. Detta gäller såväl i teorin och i praktiken. Domstolarna har inte någon säker uppfattning om vad som ligger i ordet "rimligt" , och de vet ofta inte om den presenterade bevisningen rättsligt sett når upp till beviskraven. Överhuvudtaget är denna juridiska fråga till stor del förbisedd i den dömande verksamheten. Jag tror det finns många domare som inte överhuvud taget erkänner den som rättslig."

Christine Schurrer hänvisar till artikeln i dess helhet. Varken tingsrätt eller hovrätt kan anses rättsligt sett ha nått upp till de beviskrav som bör ställas och då framför allt i ett mål av ifrågavarande slag.

Det vore synnerligen önskvärt från såväl teoretisk och praktisk utgångspunkt om Högsta Domstolen kunde klarlägga denna rättsfråga. Enligt min uppfattning lämpar sig detta mål särskilt väl för en sådan belysning, eftersom det dels är ett utpräglat indiciemål, dels gäller den art av brott, mord, där frågan om beviskravet ställs på sin spets.

Christine Schurrer ifrågasätter om inte Hovrättens tal om beviskedjan, sid 10 andra stycket, är en omskrivning av det helhetsintryck som processlagberedningen klarlagt att avgörandet inte får bygga på (NJA II 1943 sid 445); avgörande bedömning skall göras på grundval av de enskilda bevisen. Om det skulle vara så att den av Hovrätten omtalade beviskedjemodellen godtas, så föreligger ändå inte en sådan kedja, eftersom indicierna i detta mål saknar tillräckligt starka samband med varandra, vilket för övrigt kan sägas ofta vara kännetecknande för indiciebevisen.

Hoverätten konstaterar att avgörandet inte får bygga på ett helhetsintryck ect., se sid 9 m, oaktat denna notering har såväl Tingsrätten som Hovrätten grundat sina avgöranden på helhetsbedömningar. Tingsrätten har fäst stort avseende vid grannen M.S uppgifter i syfte att i enlighet med NJA 1991 sid 56 knyta Christine Schurrer till brottsplatsen, medan Hovrätten inte fäst avseende vid grannens utpekande utan istället- i klar motsatts till Tingsrätt - tillmätt målsäganden E.J uppgifter mycket stor betydelse, oaktat att dessa bedömts som indirekt bevisning. Såsom jag kommer att redovisa nedan kan inte heller uppgifter i detta hänseende tillmätas någon betydelse. En uppfattning som delades av såväl Tingsrätten som rättens sakkunnige professor Sven Åke Christiansson.
Med hänvisning till NJA 1991 sid 56 är Christine Schurrer sålunda inte bunden till brottsplatsen. Även om Hovrätten fastställt Tingsrättens dom i skuldfrågorna, så har instanserna på olika sätt kommit fram till domslutet.

För att knyta an till hur Hovrätten resonerat på sid.10, andra stycket för aktuella gärningar. Hon kan sålunda i och för sig liksom andra som befann sig i Arboga med omnejd ha utfört aktuellt brott.
När det slutligen gäller kravet på att alternativ gärningsman kan uteslutas har Hovrätten konstaterat att det inte ens finns indikationer på en alternativ gärningsman. Christine Schurrer är av en annan uppfattning. E.J har tidigt omtalat att detta haft med hennes släkt att göra. Hon talade dessutom om ett konkret hot. E.J har vidare talat om ett märkligt möte med en kvinna på konserthuset i Västerås. Dessutom är det klarlagt i målet att såväl E.J som T.H har en stor bekantskapskrets på nätet innefattande ett omfattande blottläggande av privata angelägenheter. Därtill kommer att ett flertal icke identifierade personer rört sig inom området i nära anslutning till den tid vid vilken gärningarna begick. I målet hörda vittnen har reagerat över att dessa personer uppträtt avvikande. Dessutom tillkommer hårfynd som inte kan härledas till Christine Schurrer (se mer därom nedan) . Det är inte frågan orimliga alternativa gärninsmän och en grundligare analys härvidlag torde kunna ha krävts av domstolen se SOU 1938:44 sid 479. Ponera att mördare/barnmördare skulle gripas i en nära framtid. Hovrättens dom är inte så övertygande i sitt avfärdande av alternativ gärningsman varför en koppling till Arboga-fallet i så fall genast skulle göras.

Oavsett om jävfrågor med mera handlagts korrekt så har dessa hanteringar minskat Christine Schurrers förtroende för domstolarna. Hon ifrågasätter sålunda om hon fått en opartisk tvåinstansprövning eller, annorlunda uttryckt, den rättvisa rättegång som hon är tillförsäkrad enligt Europakonventionen, som både Sverige och Tyskland har anslutit sig till.
Vad hon därvid särskilt fäst avseende vid är att två av Tingsrättens nämndemän under pågående huvudförhandling gett klart uttryck för att hon skall fällas till ansvar. Att lagmannen i anslutning därtill berättade att han övervägde att polisanmäla två av sina meddomare var inte heller ägnat att öka hennes tilltro till rättens opartiskhet. När Christine Schurrer sedan gjorde en jäv mot rätten prövades denna fråga av en rådman, som är underställd den lagman som var ordförande i det ifrågavarande målet och därtill tidigare hade agerat ifråga om jäv för en av rättens nämndemän. En av nämndemännen avträdde också på grund av jäv. Frågan kan ställas om inte Tingsrätten, med anledning av nämndemannens förutfattade meningar, i något skede ex officio skulle ha tagit ställning till frågan om rättens domförhet. Sammantaget har, som nämnts, under alla förhållanden, dessa oklarheter avsevärt minskat Christine Schurrers tilltro till det svenska rättsväsendet.

GRUNDERNA FÖR ÖVERKLAGANDET
1. Hänvisning till ovan anförda skäl för beviljande av prövningstillstånd, det vill säga vad krävs för en fällande dom?
2. Christine Schurrer anser inte att Hovrätten rätt värderat indicierna i målet. Det är således fråga om en felaktig bevisvärdering.
3. Med godtagande av Hovrättens värdering av indicierna i målet så är ändå beviskravet för lågt satt. Det är således fråga om en felaktig bevisprövning.

Målsägande E.J's uppgifter:
De omständigheter under vilka förhören hölls med E.J är unika. Dessvärre inte i positiv bemärkelse. Oaktat protester från försvaret har sambon T.H - tillika part i målet - agerat bollplank före och mellan verkliga polisförhör. Detta har uppenbart påverkat innehållet i E.J's polisförhör till skada för Christine Schurrer.

Enligt vad som ovan anförts har Hovrätten i motsats till Tingsrätten tillmätt E.J's uppgifter alltför stor betydelse trots att dessa bedömts som indirekt bevisning.
Professor Sven Åke Christiansson har hörts såväl i Tingsrätten som i Hovrätten i egenskap av rättens sakkunnige. Sven Åke Christiansson har bland annat omvittnat att E.J har mycket begränsade möjligheter att någonsin kunna minnas skadetillfället i sig samt att det med avseende på E.J's problem med att organisera minnesinformation föreligger en risk för sammanblandning av detaljinformation från olika informationskällor. Sven Åke Christiansson påtalar också risken för så kallad selektiv förstärkning, det vill säga den som försöker minnas genom uppmuntran får ett intryck av att hon eller han är på rätt väg. Här skall särskilt noteras att sambon T.H haft möjlighet att påverka eftersom han varit nära E.J mer eller mindre hela tiden och samtidigt haft kännedom om att Christine Schurrer var misstänkt för aktuella brott.

Hovrätten har fäst stort avseende vid anteckningar förda av T.H under såväl sjukhusvistelser i Uppsala och Västerås som under det så kallade skyddade boendet. Hovrätten anser att T.H minnesanteckningar från den 6 april visar att E.J nämnt namnen Lorena, Tine, Tina, samt Tina och Lasse. Den omständigheten att E.J nämnt Tina och Lasse förklaras av att Lasse är farbror till E.J och att han är tillsammans och har barn med en kvinna vid namn Tina. Noteringen i aktuella minnesanteckningar visar att T.H själv ifrågasatt om Tina är lika med Tine.
Han har noterat Tina=Tine?
Här skall särskilt anmärkas att T.H vid förhör förklarat att det var hans tankar att Tina eventuellt kunde vara lika med Tine. Detta eftersom han kallar Christine Schurrer för Tine vilken var misstänkt för brotten. T.H har varken vid polisförhör eller inför domstol påstått att E.J själv nämnt Tine den 6 april. Hovrättens slutsatser är sålunda felaktiga. Av T.H's förhör inför Hovrätten framgår tydligt att E.J endast har nämnt namnet Tina och inte vid något tillfälle Tine. Noteringarna om Tine är ett direkt resultat av T.H's teorier när det gäller att Tina eventuellt kan vara lika med Tine.

I förhören med T.H framgår dessutom att E.J pekar ut en sjuksköterska på sjukhuset i Uppsala med kommentaren "hon var ju så trevlig och ville bara komma in och hälsa på". Hovrätten har sålunda dragit en helt ogrundad och felaktig slutsats när det görs gällande att E.J härmed "skulle avse en gärningsman"
Christine Schurrer kan sålunda på intet sätt knytas till aktuell citat. Inte ens E.J gör en koppling mellan kvinnan i hallen och Christine Schurrer. Enligt förhören med T.H kallade E.J sköterska för Loreana. Oaktat att hennes verkliga namn var Tina.

Hovrätten har refererat ur ett antal förhör med E.J. Försvaret har under huvudförhandlingen vid såväl Tingsrätten som Hovrätten citerat ett mycket stort antal refererat ur aktuella förhör. Dessa citat visar tveklöst att hon tillsammans med T.H diskuterat om Christine Schurrer kunde ha gjort sig skyldig till aktuella brott. Christine Schurrer har sålunda varit föremål för omfattande diskussioner mellan E.J och T.H på grund av tidigare händelser som av såväl T.H som E.J uppfattats som anmärkningsvärda. Hon bekräftar bland annat vid förhör 2008-04-16 att hon önskat information från T.H när det gällde Christine Schurrer. E.J säger exempelvis vid förhör 08-04-16 att det känns bra att berätta för T.H också för att han tar det så bra, för att han är med på alla E.J's tankar. Av förhör 2008-04-18 framgår att T.H direkt uppmuntrat E.J att berätta för polisen att det gällde Christine Schurrer.

Hovrätten har inte heller fäst något avseende vid att E.J före brottsdatum hade ingående information om Christine Schurrer som en psykisk labil person och att hon också sett brev till T.H undertecknad Tine. Det förelåg sålunda en uppenbar risk för att hon efter brottet kan ha uppfattat Christine Schurrer som en presumtiv men ej verklig gärningsman.

Uppskattningsvis har Hovrätten tagit del av ett tjugotal citat ur förhör med E.J. Oaktat detta har Hovrätten inte med ett ord kommenterat betydelsen av denna lindrigt sagt selektiva förstärkning. Dessutom tillkommer att E.J före det att hon skrevs ut från det skyddande boendet lämnat en beskrivning av gärningspersonen och händelseförloppet som inte alls stämmer överens med den beskrivning som hon lämnar efter det att hon kommer ut ifrån det skyddande boendet och fick information angående misstänkt gärningskvinna, mordvapen med mera.
Hon lämnar inledningsvis beskrivning av en kvinna som har tagit av sig ytterkläderna och går omkring med vita strumpor för att i ett förhör 2008-07-03 (omedelbart före huvudförhandlingen i Tingsrätten) lämnar beskrivning på en kvinna som presenterar sig vid namn "Hi I am Tine" och därefter omedelbart utdelar ett slag med en hammare. Tingsrätten har inte fäst något avseende vid dessa uppgifter eftersom man här helt rätt konstaterat att dessa uppgifter kan vara en direkt följd av den information som hon erhöll vid utskrivningen från det skyddade boendet.

Angående E.J's eventuella kontaktbarhet har Hovrätten på sid.13 noterat att av T.H's uppgifter framgår att hon var kontaktbar när han fann henne på golvet. Vidare skriver Hovrätten att "på hans uppmaning satte hon sig upp och hon gnydde och grymtade".
Så var icke fallet. T.H's berättelse ger vid handen att han reste E.J upp och att hon återigen sjönk ihop. Hon hade sålunda inte förmåga att själv sätta sig upp. TH har vid förhör dessutom beskrivit E.J som medvetslös.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Hovrättens bevisvärdering när det gäller E.J's uppgifter inte är i närheten av vad som kan krävas. Hovrätten har helt bortsett från Sven Åke Christianssons vittnesmål och dessutom inte ifrågasatt E.J's uppgifter under beaktande av det sätt på vilket förhören genomförts, det vill säga att en nära anhörig, T.H har i praktiken fungerat som en icke sanktionerad förhörsledare före polisförhör. Risken för källglömska är uppenbar.

Rättens sakkunnige Sven Åke Christiansson
Av vad som anförts har Hovrätten - i motsats till Tingsrätten - helt bortsett från Sven Åke Christianssons sakkunighetsutlåtande. Detta trots att Sven Åke Christiansson tagit del av samtliga förhör med E.J från såväl förundersökningen som Tingsrättens och Hovrättens förhandlingar. Härtill kommer att han genomfört omfattande intervjuver med E.J för att utröna hennes förmåga att minnas.

T.H
Jämför vad som ovan anförts angående E.J's trovärdighet.

Skorna av märket Vans.
Christine Schurrer har berättat att hon gjort sig av med Vans-skorna omedelbart efter årsskiftet 2008. Detta eftersom skorna var trasiga och att hon hade övervikt på flyget. Enligt Christine Schurrer har hennes uppgifter om att hon slängt sina Vans-skor och motivet för detta inte vederlagts. Hovrätten skriver på sid.31 att vittnet P.W sagt att Christine Schurrer dagen för aktuellt brott det vill säga den 17 mars hade mörka tygskor med vita inslag. Detta är inte korrekt redovisat. Han kommer inte ihåg vilka skor hon hade på sig den 17.3. Vittnet D.S uppger enligt Hovrätten att Christine Schurrer den 16 mars bar ett par märkbart slitna mörkblå skor i suede eller i textil. I förhör som föredrogs inför Hovrätten hållet med D.S 2008-04-23 framgår emellertid att D.S hade "en känsla av" att Christine Schurrer den 16 mars hade ett par textilskor som var mörkblå eller svarta. D.S är sålunda inte säker på sina uppgifter. Vittnet tillika hyresvärdinnan L.N uppger att Christine Schurrer även efter årsskiftet fram till mars bar ett par blå tygskor med vit kant och vita snören som ser ut som Vans-skor som hon sett på bild. Varken P.W eller D.S har lämnat uppgifter som kan anses vara annat än osäkra.
Vittnet L.N uppgifter har inte heller något större bevisvärde eftersom utrymme för misstag när det gäller indentifikation av ett par skor måste vara uppenbar. Detta helst som Christine Schurrer enligt egen uppgift under aktuell period bar ett par mörka träningsskor med vit kant och vita skosnören. Såväl Tingsrätt som Hovrätt har sålunda inte varit tillräckligt kritiska i sin bevisvärdering.

Hovrätten anser att man kan uttala sig när det gäller skornas storlek. Detta i motsats till sakkunnig som hörts vid polisen i Uppsala. Han anser att det inte går att fastställa skornas storlek på grund av att avtrycken inte är fullständiga.

TEKNISK BEVISNING-DNA
Ostridigt saknas helt tekniskt bevisning i form av DNA, fingeravtryck med mera som på något sätt kan knytas till Christine Schurrer.
Hovrätten redovisar på sid.6 att hårstrån, bland annat en hårtuss återfanns i E.J's hand och att en DNA-analys visar att dessa hårstrån kan uteslutas komma från Christine Schurrer. Vidare har två hårstrån hittats i hallen med DNA från en man som inte gått att härleda. Hovrätten redovisar däremot inte att ytterligare två hårstrån påträffats som varit föremål för DNA-analys. Kromosombestämning visar det normala för en kvinna.
Christine Schurrer liksom E.J och hennes släktingar har helt uteslutits. Hårstråna påträffades i hallen där brottet begicks. Allt enligt Statens kriminaltekniska laboratoriums slutredovisning daterat 2008-11-27 vilken också föredrogs inför Hovrätten. Sålunda föreligger ävenledes på denna punkt en brist när det gäller Hovrättens bevisvärdering eftersom man inte beaktat att jämväl detta fynd antyder en alt gärningsman. Det förtjänar att framhållas att brister under polisens utredning av brottet inte skall drabba Christine Schurrer.

Weine Drotz har inte som påstås i Hovrättens dom uteslutit att det kan röra sig om fler än en gm. Christine Schurrer hävdar för sin del att hårfynden ger vid handen att handgemäng kan ha förevarit och att det därför borde har varit möjligt att hitta DNA från en gärningsman.

Ovanstående visar att Hovrätten inte uppfyller kraven när det gäller prövningen av varje enskilt indicium. Förutom att man direkt felaktigt redovisat E.J's uppgifter till T.H och vittnesuppgifter angående skoinnehav har man alltså utelämnat fynd av hårstrån med mera.

Tingsrätt och Hovrätt har värderat bevisningen på olika sätt, men kommit fram till samma domslut. Detta leder till slutsatsen att man inte har någon klar uppfattning om vas som gäller vid bevisprövningen. Justitiekanslerns krav på kvalitetssäkring ter sig därför i högsta grad välgrundad i detta fall.

Bevisning.
Christine Schurrer åberopar
1. Förhör med Christine Schurrer till styrkande av att hon inte gjort sig skyldig till påstådda brott.
2. Förhör med E.J till styrkande av hennes bristfälliga trovärdighet.
Hovrätten har valt ut delar ur ett stort antal förhör hållna med EJ. Andra delar ur förhören pekar i motsatt riktning. Härtill kommer att Hovrätten tillmätt stor betydelse till uppgifter som E.J påstås ha lämnat i ett tidigt skede till T.H uppgifter som denne i sin tur vidarebefordrat till polis.
3. Förhör med T.H till styrkande av E.J's bristande trovärdighet och att E.J i motsats till vad som antecknats i Hovrättens dom inte under hennes sjukhusvistelse den 6 april nämnt namnet Tine.
4. Förhör med rättens sakkunnige Sven Åke Christiansson till styrkande av E.J's bristande trovärdighet.
5. Uppspelning av band med P.W till styrkande av att han inte identifierat skor i anslutning till brottsdatum.
6. I Hovrätten åberopat polisförhör med D.S till styrkande av att han inte identifierat CS's skor i anslutning till brottsdatum.

Christine Schurrer förbehåller sig rätten att komplettera ovan angiven bevisuppgift efter att ha tagit del av åklagarens dito.

Rättegångarna vid Tingsrätten och Hovrätten pågick båda uppemot tre veckor. Enligt försvarets uppfattning torde rättegången i Högsta Domstolen under beaktande av ovan åberopad bevisning ta ungefär en vecka i anspråk. Under alla förhållanden borde en huvudförhandling i Högsta Domstolen ta mindre tid i anspråk än vad den gjort i underinstanserna. Reservation dock för eventuellt tillkommande bevisning i anledning av åklagarens bevisuppgift.
-------------------------------------------------------------------------------

CITAT UR DOMEN SOM BERÖRS I PRÖVNINGSANSÖKAN
Undersökningarna av övriga hårstrån har inte heller gett något av värde för utredningen. Två hårstrån som hittades i hallen har manligt DNA men utöver detta går det inte att dra någon slutsats av fyndet. Delar av skoavtryck i blod påträffades i hallen och dessa har inte kunnat knytas till någon av de kända personer som varit på brottsplatsen. Något tillhygge som kan ha använts som vapen har inte påträffats vare sig i bostaden eller någon annanstans.

När det gäller biologiska spår har forensikern Weine Drotz gjort bedömningen att förväntan var låg att anträffa spår som uppvisar DNA i tillräcklig mängd för jämförelse med en gärningsman. Inget tyder på att förövaren har blött eller att det har varit handgemäng. Möjligheten att säkra spår har också starkt försvårats av att det har varit så många andra personer på platsen strax efter brotten, enligt uppgift så många som 14 personer. Hans uppfattning är vidare att det har varit fråga om en gärningsman.

Sverige råder fri bevisprövning vilket innebär att det inte finns någon begränsning av vilka bevis som får beaktas av domstolen. Bevisen måste dock ha lagts fram vid rättegången och domstolen är bunden av det material som har åberopats i målet och kan vid bevisvärderingen inte gå utöver detta.

Beviskravet i brottmål brukar uttryckas så att det för fällande dom krävs att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till brottet. Det innebär att det ska vara praktiskt taget uteslutet att någon annan än den tilltalade begått den åtalade gärningen. Finns det tvivel om detta kan åtalet inte vinna bifall. Det räcker alltså inte att åklagarens gärningspåstående framstår som mer sannolikt än den tilltalades invändning att han eller hon är oskyldig. Avgörandet får inte heller bygga på ett helhetsintryck av materialet utan en bedömning ska göras av de enskilda bevisen (se förarbetena till rättegångsbalken, NJA II 1943 s. 445).

Vid bedömningen av vilka minnesfragment E.J kan ha från händelsen är det enligt hovrätten inte så intressant med den berättelse som hon lämnat inför hovrätten, även om vissa moment kan vara relevanta. Det är av större intresse att studera framväxten av hennes berättelse under förundersökningen och att samtidigt uppmärksamma förutsättningarna för förhören.

Med hänsyn till att skoavtrycken i hallen varit avsatta i blod är det enligt hovrätten klarlagt att de lämnats i samband med brotten. De har inte kunnat knytas till någon känd person. Christine Schurrer har haft ett par skor med samma typ av sulmönster och beslagen av skor visar att hon har skor i storlek 40-42. L.N's uppgifter talar starkt för att Christine Schürrer fortfarande använde sina Vans i mars 2008. Det stöds ytterligare av vad de två andra vittnena har berättat om hennes skor. Med detta anser hovrätten att det är utrett att hon strax före brotten hade tillgång till ett par skor med våffelmönstrad sula av samma typ som lämnat avtryck på brottsplatsen i samband med brotten.

Av T.H's uppgifter framgår att E.J var kontaktbar när han fann henne på golvet; på hans uppmaning satte hon sig upp och hon gnydde och grymtade. Att hon var kontaktbar stöds även av innehållet i nödsamtalet kl. 19.24.33 och av ambulansföraren P.K's uppgift om att hon befann sig på grad 3 på den skala som används för att bedöma medvetandegrad, dvs. kontaktbar men nära medvetslöshet. Både han och ambulansföraren R.W har vidare berättat att hon stretade emot när de tog tag i henne i och utanför huset. Ambulansföraren K.P har uppgett att när han övertog ansvaret under färden till akuten var hon djupt medvetslös och motsvarade 4-5 på skalan. – Utredningen tyder alltså på att E.J's medvetande inte har varit helt utslaget när hon togs om hand strax efter skadetillfället men att hon därefter under ambulansfärden sjönk in i medvetslöshet. Att hon varit kontaktbar strax efter skadetillfället bör ha gett något bättre förutsättningar för minnet att fungera jämfört med om hon varit medvetslös redan då. Samtidigt har hon därefter blivit medvetslös och sedan nedsövd. Enligt Sven Åke Christianson påverkar nedsövningen fixeringen av minnena och det blir svårare att minnas det som ligger nära skadetillfället. Jörgen Borg har däremot förklarat att det i allmänhet är mindre sannolikt att nedsövning har någon påverkan.

Sammantaget anser hovrätten att denna beviskedja har sådan styrka att den binder Christine Schurrer till de åtalade gärningarna.

Beviskravet i brottmål brukar uttryckas så att det för fällande dom krävs att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till brottet. Det innebär att det ska vara praktiskt taget uteslutet att någon annan än den tilltalade begått den åtalade gärningen. Finns det tvivel om detta kan åtalet inte vinna bifall. Det räcker alltså inte att åklagarens gärningspåstående framstår som mer sannolikt än den tilltalades invändning att han eller hon är oskyldig. Avgörandet får inte heller bygga på ett helhetsintryck av materialet utan en bedömning ska göras av de enskilda bevisen (se förarbetena till rättegångsbalken, NJA II 1943 s. 445).

Ur domen:
Christine Schürrer har alltså sagt att hon slängt sina Vans. Detta ska jämföras med vad andra har sagt om hennes skor, särskilt vad gäller tiden januari-mars 2008. – P.V har sagt att hon oftast hade mörka tygskor med vita inslag och att de skor av typen Vans Bearcat som han sett på bild liknar dem som hon har haft. De skor hon hade på sig när de träffades den 17 mars var mörka tygskor med vita inslag. – Enligt D.S hade Christine Schurrer den 16 mars ett par märkbart slitna mörkblå skor i suede eller textil. Han tror att skorna hade ett vitt märke på sidan, ungefär som Nike har men han kan inte säga om märket var Nike. – L.N har berättat om ett par blå tygskor med vit kant och vita snören som hon såg så länge Christine Schurrer var inneboende hos henne. Hon har sagt att hon vet exakt hur de ser ut och har när hon fått se Vans Bearcat på bild yttrat att ”så ser de ut”.
Med hänsyn till att skoavtrycken i hallen varit avsatta i blod är det enligt hovrätten klarlagt att de lämnats i samband med brotten. De har inte kunnat knytas till någon känd person. Christine Schürrer har haft ett par skor med samma typ av sulmönster och beslagen av skor visar att hon har skor i storlek 40-42. L.N's uppgifter talar starkt för att Christine Schurrer fortfarande använde sina Vans i mars 2008. Det stöds ytterligare av vad de två andra vittnena har berättat om hennes skor. Med detta anser hovrätten att det är utrett att hon strax före brotten hade tillgång till ett par skor med våffelmönstrad sula av samma typ som lämnat avtryck på brottsplatsen i samband med brotten.

Överklagan till Högsta domstolen

2009-03-13T15:42:00.005+01:00

Nu har Per Ingvar Ekblad lämnat resningsansökan till Högsta domstolen.

Christine Schürrer vill frias från morden på Max och Saga Jangestig. I dag överklagade hennes försvarsadvokat Per-Ingvar Ekblad hovrättsdomen.

I resningsansökan till Högsta Domstolen betonar Ekblad att det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas eftersom rättslaget är oklart. Målet är ett indiciemål, och Ekblad och hans klient vill veta vad beviskravet "ställt utom rimligt tvivel" egentligen innebär.

Christine Schürrer befann sig i Arboga vid tidpunkten för aktuella gärningar. Hon kan sålunda i och för sig liksom alla andra som befann sig i Arboga med omnejd ha utfört aktuellt brott, skriver Ekblad.
KÄLLA VLT

Mer om detta finns att läsa på AFTONBLADET, EXPRESSEN och DAGENS NYHETER

Har polisen lett vittnena till de "rätta svaren"?

2009-03-01T22:49:00.014+01:00

Polisen har i tidigt skede i utredningen under dörrknackningen ställt ledande frågor till grannarna. Det kan ha fått sådana konsekvenser att människor som gjort andra iakttagelser inte berättat det för polisen eftersom de kanske inte har tyckt att de är viktiga uppgifter.

URKLIPP FRÅN FUP
Samtliga tillfrågade har bla hörts om de tänkt på något avvikande uppträdande hos någon person senaste veckan, uppmärksammat främmande människor, slängda kläder eller föremål, om de sett ca 180 cm långa mörkt klädda personer. Har alltså inte frågat specifikt om kvinnor och har inte frågar specifikt om slängda verktyg/ hammare.

Alla vittnesmål som inte stämmer in på Chirstine Schurrer har således hamnat i den så kallade slasken.

URKLIPP FRÅN FUP
DÖRRKNACKNING I KVARTEREN RUNT BROTTSPLATSEN
(Förhör samt div kartor har tagits bort från FUP)
"Dörrknackning" på Verktygsgatan samt närliggande gator har varit mycket omfattande och ca 110 st hörda personer har ej tagits med i FUP:en. 7 st "grannar" har redovisats. Det finns således en mängd information om bilar och personer som rört sig i området kring brottsplatsen både före och under brottstiden.

Gärningsmannen har haft ont om tid

2009-02-28T11:00:00.008+01:00

Gärningsmannen har haft oerhört ont om tid eftersom Emma slutade chatta kl 19:10 och sambon kommer hem strax därefter. Vad jag inte förstår om Christine är den skyldige varför hon väntar så länge innan hon slår till. Polisen tror att hon har kommit till Arboga ca. kl 18:10. Om det nu är som polisen tror att hon har rekognoserat vid villan vid tidigare Arbogabesök borde hon inte ha haft problem med att hitta till platsen. Så varför vänta så länge? Och varför har ingen sett henne varken på väg till eller från villan?

Om två veckor lämnas prövningsansökan till Högsta Domstolen

2009-02-27T22:10:00.009+01:00

Jag fick följande mycket välskrivet mejl skickad till bloggen idag.

Om Per Ingvar Ekblad spelar sina kort väl så kan han i sin prövningsansökan hävda ”att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.” http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____4273.aspx
Hovrättens ”starka indicium” består av två delar. En del är då att Emma talat om namnet Tine tidigt. Ett påstående som är rent falskt. Något sådant har inte framkommit vare sig i förhandlingarna eller i utredningen i övrigt. Den andra delen detta ”starka indicium” är uppbyggt av är att Hovrätten finner det utrett att Emma såg en kvinna i hallen när hon själv ligger ner.

DOM
Men hovrätten anser att det även är klarlagt att hon har autentiska minnen av en kvinna som befinner sig i hallen när hon själv ligger ner, dvs. en koppling till när hon själv låg skadad på golvet, alltså den 17 mars.

Följer man då hur denna minnesbild växer fram hos Emma så finner man att hon beskriver en utomkroppslig upplevelse där hon ser sig själv ligga med sin mammas lila tröja på sig.
Ett utomkroppsligt minne kan aldrig vara autentiskt! Intressant för fortsatt resonemang är ändå att den lila tröjan går att härleda. En lila tröja Emma sett sin mamma bära.

FÖRHÖR 16 APRIL
Emma vet lite vad hon har på sig men hon kan inte ha det på sig eftersom hon inte har några sådana kläder men hennes mamma har en tröja som man har utanpå, en lila och att Emma har en sån på sig men hon har ingen sådan.
[…]
På fråga svarade Emma att hon inte har någon minnesbild av vad hon ser när hon ligger ner. Emma förklarade att hon mera minns att hon är den som kommer in i lägenheten, den som hittar henne. Inte från där hon ligger. Det är som att det är hon själv som hittar sig, att hon ser sig själv ligga ned med en lila tröja på sig.

Fortsätter man då till förhöret den 20 april, förhöret som hovrätten direkt refererar till när de hävdar att Emmas minne är autentiskt när hon såg en kvinna i hallen, så finner man att Emma fortfarande beskriver en utomkroppslig upplevelse, som enligt all beprövad vetenskap inte kan vara autentisk.

FÖRHÖR 20 APRIL
Tanken eller minnet eller vad det nu är, som hon fick i morse utspelar sig i hallen. Det är ganska klart eftersom hon ser sig själv ligga i hallen men personen, hon är antingen lika lång som Emma eller aningen lite längre, inte mycket längre, Emma är 1 och 60 så hon är max 1 och 65. Hon står rätt framför Emma som inte kan se vad kvinnan gör, om hon gör henne illa. Ingenting sån´t. Hon har axellångt mörksvart hår, riktigt svart. Kanske lite uppsatt men mestadels hänger det ner på axlarna. Hon hade inget smink. Kanske mörka ögonfransar, hon kan vara lite mullig för hennes kläder sitter inte så bra. Hon har svarta, kritstrecksrandiga byxor och en gul eller grön tröja som visar axlarna. Sen får Emma för sig att hon ligger ner och ser kvinnan gå in i datarummet så Emma ser henne bakifrån.

Redan här går det att hävda att det är ett grovt misstag att använda minnesbilder som har sitt ursprung i utomkroppsliga upplevelser i ett domslut. Går det dessutom att härleda dessa minnesbilder till tidigare intryck på samma sätt som med Emmas mammas lila tröja så blir argumentationen än tydligare.

I detta fall går det att göra det. Det finns bilder som stämmer utomordentligt väl överens med den beskrivning av kvinnan Emma gör i sin upplevelse. Bilder som det finns all anledning att anta att Emma sett nära i tiden. Att Emma har minnesbilder av utomkroppsliga upplevelser är i sig inte konstigt då det är väl dokumenterat att många har fått det vid näradöden-situationer. Dock har det aldrig gått att bevisa att de speglar en reell verklighet. Det finns all anledning för Per Ingvar Ekblad att hävda att det är ett grovt misstag att ta med denna typ av bevisning i ett domskäl.

Någonstans måste även den fria bevisprövningen ha sin gräns. Lämpligtvis vid vad som går att bevisa vetenskapligt. Duger utomkroppsliga upplevelser som bevis så kan vi lik väl ha sierskor och sibyllor som domare.

Frieda Gummessons ära står på spel - eller vad är det frågan om?

2009-02-26T11:17:00.010+01:00

Jag läser igen gamla artiklar från våren och sommaren 2008 och slås av de många stora rubrikerna som en efter en meddelar om nya fynd, nya vittnen och nya bevis. Nu med facit i hand så vet alla att de flesta rubrikerna har varit något slags önsketänkande.

KLIPP FRÅN NYHETSKANALEN
Västeråspolisen har stora svårigheter att styrka misstankarna mot den tyska kvinna som sitter häktad för att ha mördat två små barn i Arboga och försökt mörda deras mamma, erfar TT.

De "omständigheter" som åberopas mot henne är inte samma sak som en fällande dom. Jag tycker att vi har lyckats räta ut de frågetecken som finns. Domstolen lägger ribban ovanligt lågt i det här fallet, säger Ekblad till TT. Enligt två av varandra oberoende källor har polisen problem med Arboga-fallet. Man har inte lyckats få in henne tekniskt i huset, enligt TT:s källor. Det betyder på ren svenska att polisen inte har funnit några tekniska spår, typ hårstrån, fibrer, fingeravtryck eller DNA, som otvetydigt kan binda kvinnan till brottsplatsen.

Klippet ovan är från den 13 juni 2008 men det skulle lika gärna stå i en av dagens tidningar. Ingenting har förändrats sedan ovanstående artikel skrevs. Inga bevis har hittats, inget DNA eller fingeravtryck från Christine på mordplatsen, inga vittnen som kunnat peka ut henne. Helt enkelt finns det än i dag ingenting som knyter Christine på mordplatsen.

Den som verkar ha önskat och fantiserat mest är Frieda Gummesson. Hon har svårt att ta kritik och det verkar som om hon vill bara få någon dömd för att få en guldstjärna i kanten av sin meritlista.

KLIPP FRÅN NYHETSKANALEN
Åklagaren Frieda Gummesson ville efter onsdagens förhandlingar inte säga någonting om utredningen. Samtidigt kommer nu uppgifter om en konflikt mellan åklagaren Frieda Gummesson och de poliser som arbetar med utredningen. Åklagaren, som också leder förundersökningen, påstås vara svår att samarbeta med.
- Det är nyheter för mig och jag har inga kommentarer till det, åklagaren Frieda Gummesson. Frieda Gummesson menar att hon och poliserna inte har några samarbetssvårigheter.

KLIPP FRÅN EXPRESSEN
Ett av de mer uppmärksammade misstagen gjorde kammaråklagare Frieda Gummesson, som på felaktiga grunder utfärdade en europeisk arresteringsorder. När hon får höra kritiken från Lindström och Persson blir hon mycket upprörd. "Det de säger får stå för dem. Varken Leif GW Persson eller Lindström har ett dugg insikt i utredningen."
"Respektlöst, säger hon till Vasteras.expressen.se. "

Hon visar också en stor nonchalans mot de regler som faktiskt finns och som hon borde rätta sig efter som åklagare. Så här arrogant viftar hon bort den felaktiga arresteringsordern."Tack vare att damen blivit intagen har man nu enligt uppgift faktiskt säkrat DNA från henne."
Frieda Gummesson är också irriterad över granskningen från svenska medier."Ni är helt respektlösa och ni vet inte vad ni pratar om."

Hon verkar vara en dominant person med tydliga samarbetsproblem. Vad mer kan finnas i det dolda som hon har manipulerat fram? Lite skrämmande är det att hon med sitt ego har styrt denna skuta rakt in i fördärvet.

Håller kedjan?

2009-02-24T14:26:00.008+01:00

Jag har läst igenom domen flera gånger och det känns skrämmande att man kan döma en person till livstid helt utan fysiska bevis. Bara en massa indicier som är ihopplockade till en kedja. Men håller denna kedja? Är det bevisat till bortom allt rimligt tvivel att Christine är skyldig?
Det är många bitar i denna långa sköra kedja som inte känns att de passar där.

Vittnen på Verktygsgatan - INGEN av vittnena har kunnat peka ut Christine. Dessa vittnen har också sett olika konstiga personer vid olika tidpunkter på Verktygsgatan. (Även då när Christine inte varit i Arboga.)

Vittnen på tåget - Ingen har sett Christine på tåget. Varken på väg till eller från Arboga.

Inga spår efter Christine finns på mordplatsen.

Mordvapnet har inte hittats.

Vidare så finns det många konstigheter i utredningen.
Bland annat verkar en svart huvtröja vara spårlöst försvunnen. En av personerna i utredningen ska ha haft en sådan huvtröja på sig den aktuella dagen. När kläderna lämnas till polisstationen finns inte den tröjan med i listan över tillvaratagna kläder. Inte finns den heller med i SKL:s rapport.

Hovrätten har gått rakt emot minnesexpertens utlåtande och hävdar att mamman minns. Även om det framgår helt tydligt av utredningen att mammans minnen växer fram allt eftersom hon får information om fallet. När man läser förhören med Mamman, hennes pappa, systrar och andra nära och jämför förhören växer det fram som en röd tråd hur de andra påverkar hennes "minnen". Alldeles innan tingsrättsförhandlingarna i somras har mamman en detaljerad berättelse om händelsen.

När jag tittar på de olika förhören från rättegången med mamman, sambon, systrarna och de anrda inblandade så slås jag av hur exakt lika deras svar är. Detaljerna är så lika och ordvalet likaså. Mamman har ju uttryckt i ett forum strax innan rättegången att hon måste plugga inför förhören. De kanske de andra inblandade också har gjort för att synka sina berättelser.

Mamman och sambon har också haft olika bilddagböcker och bloggar och de har suttit sida vid sida i datarummet efter att de har flyttat in i villan. Mammans första minnesbilder verkar vara ett mix av foton och personer i hennes och sambons liv. Där på databordet fanns också en hammare på mordkvällen. Det måste ju vara en av de sista sakerna hon ser på mordkvällen.

Utredarna har struntat i att undersöka detaljer som inte kan peka mot Christine. Som till exempel det att mamman berättar vid ett av förhören om att sonen kan ha sagt att någon står vid altandörren. Kan det vara så att mördaren har blivit insläppt via altandörren?
Mamman har också berättat i de tidiga förhören om en person som står i trappan inne i hallen. Just på det stället har ett främmande fingeravtryck hittats. Det fingeravtrycket är fortfarande idag inte identifierad och tillhör inte Christine. Mamman har också uttryckt en rädsla för just trappor. Hon vill inte bo i en lägenhet där det finns en trappa.

Det finns också två främmande hårstrån som Gummesson påstår har blåst in med vinden. Ägare till dessa två hårstrån har inte hittats. De tillhör inte Christine.

Polisen själv sjabbade bort fingeravtrycket på ringklockan när de skulle testa om ringklockan fungerar. De gjorde de innan ringklockan var undersökt och därmed tillhörde fingeravtrycket på ringklockan en polis.

Det finns inte så mycket skrivet om en möjlig händelseförlopp förutom den som domen grundar sig på. Jag funderar dock på vissa detaljer som till exempel de omkullvälta pallarna i hallen som är blodiga på undersidan. Det står ju i FUP att det inte har varit någon tumult utan mördaren har angripit Emma inne i hallen och att hon har ramlat ihop efter det första slaget.
Hur kommer det sig då att pallarna verkar ha stått upp och ner när en stor mängd blod har hamnat på dem och runnit på "insidan, upp och ner " på pallarna och dess ben?

De foton som finns tagna på brottsplatsen verkar inte vara tagna vid ett och samma tillfälle. När man detaljstuderar fotona ser man att saker och ting står inte på samma sätt i de olika bilderna.

Hovrätten har fastslagit att ingen annan än Christine har haft ett motiv att utföra brottet.
Om det är ett "ögonblicksdåd" då behövs inget motiv. Och om polisen hade sökt bredare och inte inriktat sig enbart på Christine hade de kanske hittat motiv även på annat håll.

Osmakligt - på gränsen till olagligt?

2009-02-23T17:04:00.011+01:00

Jag funderade länge om jag ska publicera detta inlägg eller inte eftersom jag har försökt hålla mig från större känsloyttringar. Nu publicerar jag detta eftersom jag känner en stor sorg och ilska över dessa människor som uttrycker sådana hatiska åsikter helt öppet.

En ung kvinna har startat en facebookgrupp som heter "Vi som tycker Christine Schurrer ska avrättas" Gruppen växer sakta och har idag 437 medlemmar.

Så här skriver kvinnan i beskrivningen av sin grupp:
Christine Schurrer mördade Max och Saga Jangestig,försökte döda deras mamma,men misslyckades. 2 Små oskyldiga barn,helt försvarslösa,hur i helvete kan man vara så feg och ge sig på 2 barn.Hon visar ingen ånger,psykar mamma Emma i rättsalen,tycker synd om sig själv,hon har ingen rätt att leva,hon ingen rätt att existera,Sverige har ett fuckat rättsystem,Barnmördare,pedofiler ska dömas till döden,vad fan ger henne rätten att döda två små barn,och sedan sitta i fängelse ett par år??? R.I.P Max och Saga. Och alla andra stackars barn i Världen som blir offer för dessa psykfall.......
(Har kopierat orginaltexten direkt från facebook. Verkar inte vara direkt någon högintellektuell person som skrivit denna text)

Här några fler citat från sidan.
"Klart hon ska det när man ger sig på oskyldiga barn. Hon ska sitta sitt straff i Sverige sen avrättas. "
"Jag tror att det är ett misstag att låta henne sitta av tiden i tyskland. In med henne på Hinseberg eller Färingsö, på en vanlig avedning och låt naturen ha sin gång"
"SKÅÅÅL!!!! Jag firade igår iaf,hoppas kärringen ruttnar i helvetet nu:P"
"Gick med i gruppen nu... Tycker det är SÅ skönt att hon även idag blev fälld!!! Vidriga människa. Tycker som ni att hon ska avrättas, men detta efter LÅÅÅÅÅNG o PLÅÅÅGSAM tortyr!!!!"

Jag personligen tycker att dessa personer med sina vidriga uttalanden står allra längst ner i mänsklighetens trappa. Vi lever på 2000-talet och det är rena rama medeltidsfasoner som de önskar tillbaka. Det brottet där lilla Max och Saga bragdes livet är hemskt och oförlåtligt men berättigar det all detta hat?

TVÅ ANDRA FACEBOOKGRUPPER OM CHRISTINE SCHURRER
"Free Christine Schurrer"
"Vi som INTE tycker Christine Schurrer ska avrättas"

Domen, Emmas minnen eller drömmar och sambons anteckningar

2009-02-21T21:42:00.020+01:00

I Hovrättsdomen lägger man stor tilltro på Emmas minnen. Men är dessa minnen verkliga? Emma säger ofta att hon inte vet om det som hon berättar är en dröm eller ett riktigt minne. På eget initiativ antecknar sambon det Emma berättar. Även sambos egna anteckningar får en stor betydelse eftersom de i domen refererar till dessa anteckningar vid flera tillfällen.Här nedan några citat från Domen samt från Emmas förhör.

Ur Domen
Vid förhöret den 10 april säger Emma Jangestig att hon inte alls vet vad som hänt men att hon förknippar det med huset. Enligt minnesanteckningarna har hon sagt att hon vet att hon skyddade sig genom att dra upp ben och armar och krypa ihop samt att hon får en känsla av att det hände i hallen. – Dessa uppgifter stämmer väl överens med vad som är känt då hon hittades av NN liggande i hallen.
NN= Emmas sambo

Förhör 10 april
Emma uppgav att de inte vill flytta hem igen. Det har tagit upp hennes tankar jättemycket. De ska flytta hem till hennes mamma och pappa när de kommer hem. Tills de hittar något nytt boende. På fråga varför hon tänker så svarade Emma att hon känner sig rädd. Hon har aldrig känt sig rädd förut men tanke på vad hon blivit utsatt för och vad hennes barn blivit utsatta för så känner hon att hon inte vill komma hem igen till det huset. För där ser man in ganska bra, man kan komma in ganska bra utan nyckel, det ligger i markplan, det är en villa och sen att barnen bodde där. De finns inte kvar. Emma känner att hon vill börja om, på något sätt.
På fråga varför Emma förknippar huset med detta svarade hon att hon inte vet. Eftersom hon inte har något minne alls så försöker hon komma på vad saker och ting har hänt, om det är hemma, om det är ute eller om det är på väg nånstans. Hon kan inte komma på någonting, hon har inget minne alls men att det är hemma hon är rädd för är väl för att hon känner sig just hemma där. Det är där hon har varit trygg länge. Hon känner att de kommit till ett nytt stadium i livet, de måste därifrån, de måste börja om.

Klicka på minnesanteckningarna för att se dem större.
NN:s MINNESANTECKNINGAR 10 APRIL

Förhör 12 april
På fråga svarade Emma att det mest är huset som är jobbigt. Hon och Togge pratade i går. Till att börja med fick hon en känsla att hon hade suttit i bilen och att något hade hänt där. Men i går kom känslan att något hade hänt hemma, i hallen och han frågade varför i hallen. Varför inte någon annan stans. Emma svarade att hon får en känsla av att det är kväll, hon håller på att bada barnen eller kopplar dropp eller något sånt där. Då är vi i hallen eller i badrummet.

På fråga svarade Emma att hennes första tanke var att hon och barnen åkt bil och att någon hade krockat med dem. Men hennes pappa har sagt att hennes bil är hel och ren, även hans bil, alla bilar hon brukar använda är hela, utan fel. Så den känslan har hon lagt åt sidan.
Nu är känslan att något har hänt hemma. För att kunna gå vidare måste hon ha fakta, måste få veta lite vad som har hänt, vad som hände runt henne.

NN:s MINNESANTECKNINGAR 12 APRIL

Ur Domen
Vid förhöret den 20 april pratar Emma Jangestig om en kvinna som befinner sig i hallen i huset, att hon själv i något skede ligger ner och att kvinnan även går in i datarummet. Hon beskriver också kvinnans utseende men har inget minne av att kvinnan gör henne illa. Dessa uppgifter återfinns även i NNs minnesanteckningar från samma dag.

Förhör 16 april
Pommer bad henne berätta om en känsla som Emma nämnde att hon hade och detta kom fram i samband med middagen. Pommer bad henne berätta om det i kommande förhör. Emma berättade nu att hon har en känsla eller ett minne eller nå´t men det är att hon hittas eller att hon ligger i alla fall. Hon har ingen aning om var barnen är men hon ligger i hallen. Precis när man kommer in i huset så finns det två lådor som man har ytterkläder i och hon ligger precis bredvid dem. Hon har fått för sig att hon ligger där. Emma vet lite vad hon har på sig men hon kan inte ha det på sig eftersom hon inte har några sådana kläder men hennes mamma har en tröja som man har utanpå, en lila och att Emma har en sån på sig men hon har ingen sådan. Hon vet inte varför detta har kommit upp, om det är minnen eller bara antaganden eller nå´t men hon har haft det ända sedan hon vaknade. Hon ombeds beskriva lådorna och berättade att det är trälådor, liksom galler på sidorna och uppe på är det lådor med handdukar. Till höger står ett skoställ. Tillvänster lådorna. Hon har fått för sig att hon inte ligger mitt i utan till väggen där lådorna är. Hon har ingen aning om var barnen befinner sig. Precis mitt emot är det en spegel. Det är ingen som har svarat på att det är så, att det stämmer utan hon har bara fått det för sig. Hon har haft de tankarna för sig själv. På fråga svarade Emma att hon aldrig tidigare legat på detta vis. På fråga svarade Emma att hon inte har någon minnesbild av vad hon ser när hon ligger ner. Emma förklarade att hon mera minns att hon är den som kommer in i lägenheten, den som hittar henne. Inte från där hon ligger. Det är som att det är hon själv som hittar sig, att hon ser sig själv ligga ned med en lila tröja på sig.

Förhör 20 april
Tanken eller minnet eller vad det nu är, som hon fick i morse utspelar sig i hallen. Det är ganska klart eftersom hon ser sig själv ligga i hallen men personen, hon är antingen lika lång som Emma eller aningen lite längre, inte mycket längre, Emma är 1 och 60 så hon är max 1 och 65. Hon står rätt framför Emma som inte kan se vad kvinnan gör, om hon gör henne illa. Ingenting sån´t. Hon har axellångt mörksvart hår, riktigt svart. Kanske lite uppsatt men mestadels hänger det ner på axlarna. Hon hade inget smink. Kanske mörka ögonfransar, hon kan vara lite mullig för hennes kläder sitter inte så bra. Hon har svarta, kritstrecksrandiga byxor och en gul eller grön tröja som visar axlarna. Sen får Emma för sig att hon ligger ner och ser kvinnan gå in i datarummet så Emma ser henne bakifrån. Efter det finns det ingenting. Emma kan inte se vad kvinnan gör med henne som gör att hon till slut ligger ner. Emma ser kvinnan väldigt klart. Togge hade frågat Emma hur hon kände sig då. Hon svarade att hon inte var rädd eller kände någon fruktan. Med tanke på vad kvinnan förmodligen redan hade gjort då eftersom Emma ligger ner.

NN:s MINNESANTECKNINGAR 20 APRIL

Ur Domen
Däremot är det av intresse att Emma Jangestig talar om en kvinna och att hon förknippar kvinnan med att hon själv ligger ner, ett minne som i sig uttrycker något självupplevt. Frågan är om det är ett minne som framkallats av annat än en faktisk händelse, t.ex. att hon själv funderat över den tyska tjejen som hon tidigare nämnt vilket lett till att det skapats ett minne om en kvinna i hallen av denna kunskap. Det kan noteras att Emma Jangestig i förhöret inte gör någon koppling mellan kvinnan i hallen och den tyska tjejen. Det skulle kunna tyda på att hon inte heller gjorde denna koppling i sitt undermedvetna och att det hon redogjorde för faktiskt är ett självupplevt minne av en kvinna i hallen. Särskilt intressant är att sätta samman denna uppgift med systrarnas och Christer Ströms vittnesmål om vad Emma Jangestig sa strax efter uppvaknandet; att hon var så trevlig. Till detta kommer att Emma Jangestig redan tidigt efter uppvaknandet nämnt namnen Tina och Tine.

Ur Domen
Men hovrätten anser att det även är klarlagt att hon har autentiska minnen av en kvinna som befinner sig i hallen när hon själv ligger ner, dvs. en koppling till när hon själv låg skadad på golvet, alltså den 17 mars.

Ur Domen
När det sedan gäller Emma Jangestigs minnesfragment från den 17 mars innebär dessa att det fanns en kvinna i hallen. Enligt hovrätten kan detta kopplas till angreppet eftersom hon själv ligger ner; det handlar inte om en besökare vid något annat tillfälle.

Sambon förvandlar Tina till Tine

2009-02-18T19:31:00.021+01:00

I domen har det lagts stor vikt på att Emma tidigt talade om namnet Tine. De skriver att det står i sambons anteckningar. När man läser de tidiga förhören med Emma pratar hon osammanhängande om olika kvinnor i sitt liv. Bland annat ska hon ha nämt namnen Lorena, Tine, Tina samt Tina. Sambon gör egna anteckningar över Emmas ord och här förvandlar han Tina till Tine. (I samma anteckning lite längre upp finns namnet Tine inom en fyrkant)
Bild från Tillägsprotokollet s. 675
Ur Förhör med sambon, 25/6 2008, sidan 700 tillägsprotokollet
"TH: Sen efteråt där som sagt, så fortsatte hon och prata om Tina, Tina och Lasse och liknande till dess att hon började gå mer och mer över på…ehhh…den här personen Lorena då och började prata om henne, men…ehh…men framförallt då tog upp alla Tina och Lasses barn och Tina och Ronny och det var mycket sånt där, med Tina, Tina, väldigt mycket så. Och det finns även nedtecknat vad hon sagt den 6 april 2008, så finns det antecknat ifrån mej vad hon har sagt på sjukhuset i Västerås och där står det också Tina och Lasse och där står också mina tankar liksom om Tina, kan det vara Tine till exempel eller? Ja, såna saker."

Domen kommer att överklagas till Högsta Domstolen

2009-02-16T15:19:00.001+01:00

Christine Shürrer kommer att överklaga hovrättens dom till Högsta domstolen (HD). " Det är viktigt att HD definierar vad ställt bortom rimligt tvivel egentligen betyder", säger Per-Ingvar Ekblad, Schürrers advokat.

http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=867779

En kommentar om domen

2009-02-16T13:23:00.006+01:00

Hittade denna kommentar på Sven Erik Alhems blogg.

Skandal
Mammans berättelse har hela tiden förbättrats i takt med släktens besök och styvpappan borde ha hållits undan. När Emma först berättade så sa hon att hon hade varit med om en bilolycka. Hennes pappa sa då att inga bilar var trasiga och att de var hela. Här är det bevisligen klart med att Emma har styrts till att minnas. Genom hela förhörskedjan med Emma kan man läsa i förundersökningen och se hur minnet har avsevärt "förstärkts" under besöken från släkt, vänner och poliser. Att bli dömd på så lösa grunder som Christine blev gör att nu kan varje individ bli dömd på att bli utpekad av andra utan att man behöver leda i bevisning trots den utökade teknik som finns att tillgå. Det här fallet har nu tagit två steg i rättsamhället som är oroväckande för rättsäkerheten. Man har helt stjälpt den unika minnesforskning Hans-Åke Christiansson har byggt upp med att ta fram en expert på annat område som Anders Borg som kan minnesbanker. Vi kan översätta detta med att en ekonom kan ekonomiska funktioner inom en bank medan lagerarbetaren på banken vet på viilken hylla olika valörer ligger på. I det här fallet har man också ratat DNA som bevisföring när sådana spår faktiskt finns synliga. Det finns ingen som kan ha utfört de häftiga fysiska aktiviteter som morden har inneburit att utföra och inte lyckats lämna några som helst DNA-spår. Lägg ihop det med Emmas minne om hur gärningspersonen var klädd. Att inte lämna DNA-spår borde ha inneburit i det närmaste hermetisk inneslutning av gärningspersonen. Det spelar ingen roll hur bra man än på att skriva en dom. Den får vara hur välskriven som helst. Tvivlen finns och de är starkare än någonsin i det här fallet. Titta på den välskrivande journalisten Jan Guillou. Hur väl han än skriver så ljuger han när han säger att palestina är en stat.

Jag ser samma sak som denna skribent ser. Att mamman minns bättre och bättre desto mer detaljer hon får under utredningen. Men det spelar ingen roll vad jag eller någon annan tycker. Det är bara att beklaga att man inte kräver bättre bevisning i en mordrättegång.

Fällande dom i hovrätten

2009-02-16T11:29:00.002+01:00

Hela domen finns att läsa här.

Svea hovrätt fastställer livstidsdomen i Arboga-målet (B 8390-08)
[2009-02-16] Svea hovrätt
Svea hovrätt har i dag dömt en kvinna från Tyskland för mord på två barn och försök till mord på barnens mamma till livstids fängelse och utvisning. Hovrätten gör endast den ändringen av tingsrättens dom att skadestånden till barnens mamma och pappa för psykiska besvär på grund av barnens död höjs till 100 000 kr.

Den 17 mars 2008 angreps två barn med en hammare i sitt hem i Arboga. De avled senare samma kväll. Barnen hade ännu inte fyllt fyra respektive två år. Även deras mamma angreps men överlevde trots livshotande skador. Västmanlands tingsrätt dömde den 14 oktober 2008 en tysk kvinna för mord och försök till mord till fängelse på livstid och utvisning. Kvinnan är en tidigare flickvän till mammans sambo.

Både vid tingsrätten och i hovrätten pekade mamman ut den tyska kvinnan som den som angripit henne. Tingsrätten ansåg att det med hänsyn till mammans skallskador var mycket tveksamt om hon hade autentiska minnen av händelsen och lämnade hennes uppgifter helt utan avseende. Hovrätten gör delvis en annan bedömning och finner det utrett att mamman har vissa minnesfragment av händelsen, bl.a. av en kvinnlig person som fanns i hallen. Det kan inte vara någon annan än förövaren som mamman har sett. Även mammans tidiga omnämnanden av ett visst förnamn är av intresse då det är känt att den tyska kvinnan kallar sig själv detta. Dessa omständigheter är inget direkt utpekande men ett starkt indicium som pekar i riktning mot kvinnan ifråga.

Den övriga bevisningen visar bl.a. att den tyska kvinnan befann sig i Arboga vid tiden för brotten och att hon lämnat oriktiga uppgifter om anledningen till besöket, att hon har haft tillgång till en hammare som nu är försvunnen och att hon lämnat oriktiga uppgifter om ett par försvunna skor vars sulmönster överensstämmer med ett avtryck som lämnats på brottsplatsen.

Sammantaget anser hovrätten att beviskedjan har sådan styrka att den binder kvinnan till de åtalade gärningarna. Utredningen ger inte utrymme för någon alternativ gärningsman. Det är uppenbart att hon har varit besatt av sin förre pojkvän, en besatthet som över tid har trappats upp och övergått till en avancerad form av förföljelse med starka manipulativa inslag. Mamman och barnen har stått i vägen för att kvinnan skulle kunna få ett förhållande och ett liv tillsammans med den förre pojkvännen. Hovrätten finner att det är ställt utom rimligt tvivel att hon har dödat barnen och försökt att döda deras mamma. Kvinnan ska därför dömas för mord och försök till mord. Någon annan påföljd än fängelse på livstid kan inte bli aktuell. Hon utvisas vidare för all framtid från Sverige.

Hon ska även betala skadestånd till mamman. Hovrätten höjer det belopp som avser psykiska besvär på grund av barnens död till 100 000 kr. Motsvarande skadestånd ska kvinnan även betala till barnens pappa. Hovrätten fäster särskilt avseende vid att föräldrarna har att gå igenom en svår och långvarig läkningsprocess. I övrigt fastställer hovrätten de skadeståndsbelopp som tingsrätten bestämt.

Brottsplatsundersökningen

2009-02-14T23:12:00.011+01:00

Man kan ju undra när brottsplatsundersökningen egentligen har ägt rum. De omtalade osynliga skospåren ska ha framkallats med amidosvart först en månad efter händelsen.

Sen kan man också ifrågasätta när fotografierna på brottsplatsen är tagna. Bilderna i förundersökningsprotokollet saknar datummärkningar om nu inte datumen längst upp på varje sida stämmer. (Daterade juli 2008.) Kan det verkligen ha gått så lång tid innan teknikerna tog brottsplatsfotona?

När man granskar bilderna noga ser man att saker och ting ligger inte exakt lika i olika foton som är tagna på samma ställe. Tex två foton som är tagna i hallen där man ser dörröppningen mot datarummet. I det ena fotot (Tillägsprotokollet,s.223) finns ingen sladd på golvet vid dörröppningen.
Kopia,s.244 syns det en sladd eller liknande vid samma dörröppning. I detta foto står också flera par barnskor prydligt i skostället. Men vart har de skorna tagit vägen som syns under skostället i ett annat foto på s. 222 i tillägsprotokollet? (ett par skor i vuxenstorlek)

Under rättengången har det framkommit att det inte har förekommit någon strid i hallen. Mamman ska ha ramlat på golvet vid första slaget. Ändå finns det blod på undersidan på de omkullvälta pallarna i hallen. (Tilläggsprotokoll, s.224)

Tillägsprotokollet, s.229-230 syns det en hög med kläder på sängen. Är bilden tagen före eller efter sambon hämtade eller fick kläder utlämnade? Hur många personer har klampat på brottsplatsen innan teknikerna började fotografera och säkra spår? Varför saknar alla foton datum?

Jag undrar också varför många av personförhören saknar information. Polisen har slarvat med att skriva vad det är för typ av förhör. Om det är telefonförhör eller förhör på polisstation eller på en annan plats.

Det känn som att hela förundersökningsprotokollet är en efterkonstruktion. Givetvis kan jag ha fel men jag kan också ha rätt. Många saker i denna protokoll är förbryllande och det känns som polisen medvetet plockat bort information som kan peka mot en annan gärningsman än Christine Schurrer.
UR FUP s.36
"Det finns således en mängd information om bilar och personer som rört sig i området kring brottsplatsen både före och under brottstiden."
Varför beslutade polisen att alla dessa personer och fordon inte var intressanta? En förklaring kan ju vara att dessa uppgifter inte passade in på Christine Schurrer.

Får vi någonsin veta sanningen?

2009-02-14T16:31:00.005+01:00

Jag har tillbringat några timmar med att läsa gamla artiklar om fallet. Det är mycket som polisen och åklagaren har "trott" under denna resans gång. Trycket från media och kravet från allmänheten att lösa denna vidriga brott verkar ha varit pressande för polisen och åklagaren som rimligen haft höga krav på sig själv. Ingen åklagare eller kriminalchef vill ha ett ouppklarat dubbelmord på två små barn i sin meritlista.

CITAT FRÅN SVD
Polisen har hela tiden hoppats på att kunna binda Christine till mordplatsen. Börje Strömberg säger att "massor" av prover är skickade till Statens kriminaltekniska laboratorium för analys. Förhoppningen är att svaren kommer i veckan och att de klart kopplar kvinnan till Arboga.

Citatet här ovan är bara ett exempel bland hundratals likadana citat från media. Har polisen koncentrerat sig så hårt på att försöka binda Christine till brottsplatsen att de struntat i att söka andra möjliga spår? Det är frågan som vi kanske aldrig får någon svar på.

Men den som utmärkt sig mest är Frieda Gummesson. Hon utförde tidigt en felaktig europeisk arresteringsorder för att få Christine häktad.
Själv förstår hon inte kritiken och bortförklarar detta så här:

"Tack vare att damen blivit intagen har man nu enligt uppgift faktiskt säkrat DNA från henne."

Vidare så visar hon stor irritation över det att medias granskning:

"Ni är helt respektlösa och ni vet inte vad ni pratar om."

När hon får höra kritiken från Lindström och Persson blir hon mycket upprörd:

– Det de säger får stå för dem. Varken Leif GW Persson eller Lindström har ett dugg insikt i utredningen. EXPRESSEN

I rättegångarna har Frieda Gummesson använt väldigt fula metoder för att få Christine att framstå i så dålig dager som möjligt. Bland annat hennes så kallade PP-presentation är baserat på rena rama lögner. Vittnen som ska ha sett Christine på mordplatsen finns inte. Vidare så har Gummesson undanhållit bevis som talar för Christine Schurrer.

Jag tycker att det är mycket märkligt att Gummesson får sitta och styra detta skepp raka spåret till fördärvet. Men vad kan man annars vänta från en person som helt saknar självinstinkt.

Christines brev till Hovrätten

2009-02-13T12:25:00.005+01:00

HÄR ÄR CHRISTINE SCHüRRERS BREV TILL HOVRÄTTEN
Ordförande tillhanda avseende mål B 8390-08 (Christine Schürrer)

Härmed får jag sända den DVD-skivan (Backup) jag hade lovat att lämna in. Skivan/Backup av mina bilder tillverkats den 05 Dec, och på den finns inget kort på det där huset var brottet har hänt, som jag har sagt i förhör i Hovrättens förhandling i Västerås.

Enligt en "tekniker" blev detta kort raderat den 08 Dec, om det överhuvudtaget stämmer. Så kortet, om uppgifter är sant, måste har laddats på den där datorn efter den 05 dec. Vid den tiden var datorn på reparation, därför att man inte ens kunde starta den!

Jag är medveten att tidpunkten att lämna in "bevismaterial" är för sent och att Hovrätten kanske kommer att ignorera den. Men det tog sin tid att hitta skivan. Det handlar inte om ny material och jag hade lovat att lämna in skivan. Jag vill bara hålla löftet.

Med vänliga hälsningar
Christine Schürrer
-----------------

Ordförande tillhanda avseende mål B 8390-08 (Christine Schürrer)

Frånsett detta skulle jag vilja kräva att en oavhängig kommission bildats som noggrannt granskar kå Gummessons förfarande i det beträffande målet. Jag anser hennes och polisens undersökning som bristfällig och vårdlös.

Till exempel har man inte kommenterat hur det är mögligt att Torgny Hellberg har blod på sin arm och skjorta , där han enligt egna uppgifter också har haft en tröja och jacka på sig. Titta "uppgifter som ej ingår i FU-protokoll" 2008-04-16,sid 4, och i Avsnitt 2 FUP, sid 444. När det gäller min person så har man försummat att kontrollera min lägenhet i Tyskland. åklagaren och polisen har ingen aning om det och det är både pinsamt och förvånande. Vad har de ytterligare försummat?

Enligt min åsikt är det en ofullständig undersökning som kå Gummesson är ansvarig för. Det är nödvändigt att hon avlägga räkenskap.

Med vänliga hälsningar,
Christine Schürrer

På EXPRESSEN kan man läsa mer om detta.

Senaste nytt från VLT

2009-02-13T11:39:00.005+01:00

Det har varit tyst i media de senaste veckorna men idag publicerar VLT den här artikeln. http://www.vlt.se
Jag tycker att det är bra om Gummessons agerande i fallet granskas.
Jag har under hela resans gång känt en stor olust inför det faktumet att denne åklagerska har fått laborera helt fritt med ett så här allvarligt fall där påföljden är livstids fängelse.

Schürrer klagar på åklagaren

Christine Schürrer, misstänkt för morden i Arboga, har skrivit två brev till Svea hovrätt som kommer med sin dom i målet på måndag.

I det ena brevet klagar hon på kammaråklagare Frieda Gummesson och polisen, som hon anser har gjort en bristfällig och vårdslös undersökning av fallet. Hon vill att en särskild kommission ska granska Gummessons agerande.

Till det andra brevet bifogar hon en dvd-skiva för att visa att det inte fanns någon bild på familjens hus i Arboga i hennes dator vid en tidpunkt tre månader före mordet.

I ett svar till hovrätten skriver åklagarna att de inte ämnar vidta någon ytterligare åtgärd.

Svea hovrätt har inte fattat något beslut med anledning av breven.

TABU att prata om detta - Ett inlägg från Flashback

2009-02-11T14:16:00.007+01:00

Den här skribenten från Flashaback skriver om det som är så tabu just i det här fallet. Att någon anhörig kan vara gärningsman. Nu behöver det inte vara så i det här fallet men det faktumet att sambon har hela tiden betraktats som ett offer väcker många frågor.

Jag lägger inlägget här i sin helhet eftersom det beskriver mina egna tankar så bra.

Ett tankesprång är ju att man inte tänker på det som först faller en in, utan gör en tankeloop och vill få det till något annat än det uppenbara i detta fallet då:

Polis kommer till platsen efter ett larm. På platsen hittar man en blodig man, styvpappan, som enligt all tillgänglig statistik är den mest trolige gm i liknande fall, tillsammans med de biologiska föräldrarna. Erfaren ambulansman , först på platsen , är av uppfattningen att T är GM, det är hans spontana känsla inför denne blodige 2 meter långa uppenbarelse som mystiskt rantar runt ute på gården samt springer fram o tillbaka till bilen.

Istället för att, som vilken erfaren polis som helst i hela världen skulle ha gjort, dvs häktat karln och utrett honom omgående. Nu har inte det skett och redan där har det största tankefelet begåtts. Av okänd anledning skriver polisen 19.38 ingen gm på platsen. Jaså verkligen?

Att man sedan griper efter ett halmstrå, dvs en kvinna som för åratal sedan hade en kort flört med mannen och försöker fälla henne för mord för att hon läst på hans blogg, där han skrivit om HENNE och deras relation.

Vad var det 200 sökträffar?

Hur många träffar har du på dessa mord???
Flera tusen inlägg såvitt jag kan se.

Ska du hållas misstänkt för mord pga det?
Självklart inte, det är ju absurt och rena Kafka situationen,samt visar att åklagaren inte vet ett enda smack om internet och det samhälle hon lever i. Att något liknande ens kan tas upp, och påstås vara ett indicium för dubbelmord på två småbarn är så fel på så många punkter och det är det många som ser, har du hört något från tidningarna förresten?

Nej just det inte ett ljud. Man vet att man har gjort bort sej big time genom denna ogrundade häxjakt, och att ett frikännande antagligen är på ingående.

Det är nämligen så, trots era panikslagna försök att i tråden förklara för er själva att ett fällande nog är på väg, att ju längre en dom dröjer desto större sannolikhet är det att domen blir friande. Sedan kan ni sitta i er inbördes ryggdunkande och försäkra er att det blir en fällande dom. så är inte alls säkert att det är fallet ochh tillgängliga data talar emot det.

Man menar att CS har motiv att döda två okända barn .
Jag har ändå läst runt en del om liknande fall och har ALDRIG någonsin hört eller läst att en främmande kvinna med berått mod planerar att mörda två för henne okända barn.
Då menar jag att jag ALDRIG har hört talas om att detta har hänt.

Om man då förutsätter att en sådan otrolig händelse ändå har ägt rum, så borde man , tycker jag, kunna visa NÅGRA som HELST trovärdiga bevis för att denna osannolika händelse faktiskt har ägt rum.

Snart faller domen

2009-02-11T11:53:00.007+01:00

Nu är det inte många dagar kvar tills domen faller. Frågan är - Kommer Christine att bli dömd eller frias hon? Jag personligen tror inte att hon fälls på grund av den obefintliga bevisningen. Åklagaren har byggt en indiciekedja som saknar motstycke i svensk kriminalhistoria. Det finns ingenting som bekräftar åklagarens påståenden. Vissa tidningar har antytt att det är en sensation om Christine frias. Jag tycker att det är en sensation om någon kan fällas och dömas till livstid utan bevis.

Teknisk bevisning. Det finns inget DNA från Christine på brottsplatsen.

Skoavtrycket. Spåren på mordplatsen är enligt polisen ”välliknande” med ett par Vansskor. Inte ”överensstämmande”.

Mammans utpekande av Christine. Mammans minnesbilder kan ha påverkats av anhöriga och tidningar. Rättens sakkunnige Sven-Åke Christianson har också sagt att det vore världsunikt om mamman kom ihåg själva händelsen.
Mordvapnet. Har inte hittats.

Vittnen. Vittnen har sett konstiga personer runt mordplatsen. Grannar har inte kunnat peka ut Christine på eller kring mordplatsen.

Alternativ gärningsman. Att åklagaren inte har någon bättre kandidat är inget bevis mot Christine. Det finns tecken på alternativa gärningsmän – främmande fingeravtryck och hår på mordplatsen som inte är Christines.

Chistines agerande i rätten har hela tiden vänts emot henne. Media har gjort sitt yttersta för att måla henne som den värsta sortens psykopat. Jag vet inte varför Christine inte vill berätta allt men att hon inte gör det gör inte henne per automatik till en mördare.

En kommentar av en läsare

2009-02-08T20:47:00.005+01:00

Jag fick en kommentar av en läsare som jag kopierar hit i sin helhet.
Jag är inte kunnig inom grundläggande regler i Europakonventionen men det låter oerhört allvarligt om Gummesson har varit så klantig att hon brutit mot de reglerna i sin iver att sätta dit Christine.

KOMMENTAREN
Åklagartabben i Arbogamålet
Alldeles i slutet av den långa förhandlingstiden i Svea hovrätt i Arbogamålet, hade försvararen, advokaten Per-Ingvar Ekblad, åberopat en handfull vittnen, som hörts under förundersökningen men där förhörsprotokollen inte tagits med i det officiella förundersökningsprotokollet utan hänförts till sidomaterialet (normalt kallat slasken), av åklagarna.?

En misstänkt har rätt till insyn under en brottsutredning.

Med stöd av grundläggande regler i Europakonventionen, rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen att en viktig förutsättning för en rättvis rättegång är att den misstänkte under en brottsutrednings olika faser får en sådan insyn att han eller hon har möjlighet att försvara sig och kan förbereda sig inför en rättegång.

Det ska framhållas att vad som förs till slasken därigenom inte undanhålls försvararen, men det är självklart att det i omfattande utredningar blir mer svårtillgängligt än om materialet finns redovisat i det officiella protokollet. Det är sannolikt också orsaken till att försvararen i Arbogamålet först sent under hovrättsprocessen åberopade ovan nämnda vittnen.

I praktiken blir det nämligen i omfattande utredningar oftast svårt för försvararen att få en fullständig inblick i sidomaterialet.

Dessvärre har det också hänt att åklagaren själv haft en ofullständig kontroll över sådant utredningsmaterial.

Mot bakgrund främst av det förhållandet att åklagaren i Arbogamålet åberopat vittnesiakttagelser som satts i samband med den tilltalade utan att en säker identitetsfastställelse kunnat ske, borde de av advokaten Ekblad i slasken återfunna vittnena enligt min mening ha tagits med i det officiella protokollet. Men det hade inte åklagaren Freisa Gummesson något intresse av.

Enligt mig har åklagarna brutit mot grundläggande regler i Europakonventionen, rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen.

den 8 februari 2009 20:38