Vad minns mamman?

Mammans minnen kan härleda från internet. Från sambons och vänners facebook, bloggar och bilddagböcker. Bilden här nedan fanns på sambons bilddagbok vid tiden för brottet. (Konstigt nog plockade han bort bilden endast några dagar efter den 17 mars 2008. Varför han gjorde det kan nog bara han ge svar på.)

Kan det vara så att E tittade i sambons sidor på nätet och bland det sista hon såg var denna bild? Kanske är E:s "minnen" ett ihopkok av bilder från nätet..

Så här säger E om gärningspersonen i förhör den 20 april 2008:
kvinnan gör, om hon gör henne illa. Ingenting sån´t. Hon har axellångt mörksvart hår, riktigt svart. Kanske lite uppsatt men mestadels hänger det ner på axlarna. Hon hade inget smink. Kanske mörka ögonfransar, hon kan vara lite mullig för hennes kläder sitter inte så bra. Hon har svarta, kritstrecksrandiga byxor och en gul eller grön tröja som visar axlarna.

Så här säger E om gärningspersonen den 22 april 2008:
Svart hår. Det Emma ser framför sig är att tjejen absolut inte är sminkad. Hon kan vara lite mörk, mörkt hår, kan ha mörka ögonfransar men absolut inte sminkad. Varför Emma minns att hon inte är sminkad vet hon inte. Vad hon hade för kläder på sig vet inte Emma, hon vet bara vad hon hade för kläder just då. Lite rund i ansiktet pga att hon är lite mullig. Tjejen hade uppsatt hår, Emma vet inte om tjejen hade lugg, det skulle kunna vara så att hon hade lugg. Att hon hade satt upp håret, hade lite hängande och hade lugg också. Väldigt mörkt hår. Kan vara lite vågigt, inte lockigt men lite vågigt så att det böjer sig utåt, det som hänger.

Så här beskriver E gärningspersonen den 23 april 2008:
En sak som hon tänker när hon tittar på kvinnan i minnet är det något med ansiktet som gör att hon reagerar, det är någonting med ögon, näsa eller mun. Att någonting är större vad det ska vara eller hon har ögon som utskiljer sig alltså att de är större än normalt. E tror dock att det är näsan, att kvinnan har större näsa än normalt, vad som nu är normalt. Men kvinnan har ganska stor näsa. Lite större näsa än normalt. Det är det som E kan komma på. E kan inte säga att kvinnan är solbränd, att hon har varit utomlands men hon är inte blek heller. Inte vinterblek. E gissar att kvinnan har legat i solarium ett par till tre gånger, hon har färg i ansiktet.

Så här beskriver E gärningspersonen den 25 april 2008:
Pommer frågade vad det är för bilder E får fram när hon står i hallen. Hon uppgav att hon ser tjejens ansikte. Det är ganska klart och att hon skulle kunna peka ut henne på en bild. Svart hår, axellångt, kritstrecksrandiga byxor och förmodligen grön eller gul tröja där axlarna syns ganska bra. Hon är ungefär lika lång som E, kanske fem centimeter längre. E berättade vidare att hon har funderat på tjejens utseende och att det är någonting med hennes utseende som inte är som det ska. Det stämmer inte riktigt. E har funderat mycket över det och det kan vara så att hon har en lite större näsa. E kan sätta fingret på att tjejen har en lite större näsa än vad som anses normalt.

E har ju också uttalat att hon är rädd för speglar. På sambons sidor fanns vid morden även en annan bild på denna tjej. En bild där hon fotograferat sig själv via en stor spegel.

Det finns även bilder på en annan tjej som har kritstrecksrandiga byxor på sig. E har i flera förhör sagt att gärningspersonen haft sådana byxor på sig.
-----------
Många har varit nyfikna på dessa andra bilder så jag lägger dessa hit. Här finns kritstrecksrandiga byxor,tjejen i spegeln och bara axlar. Mycket av det som E säger i de första förhören är ihopkok av tidigare självupplevda minnen om verkliga personer. Kan det vara så att hon även minns bilder som hon kanske har  tittat på strax före överfallet? 

Skospåret

Åklagaren har under de två rättegången hävdat att skoavtrycken kommer just från Christines skor. (Trots att skorna inte återfunnits och kunnat jämföras med avtrycken.)

Enligt undersökningen av avtrycken kan man INTE avgöra skostorleken.

Så här står det i Hovrättens dom om skoavtrycken:

På brottsplatsen säkrades flera skoavtryck och alla sulmönster utom ett kunde kopplas till behöriga personer. Det mönster som kvarstod var delar av skoavtryck delvis avsatta i varandra. Dessa fanns i hallen strax utanför datarummet i riktning mot entrédörren. Enligt

kriminalteknikern Kjell Eriksson var avtrycken i blod och därmed avsatta vid tiden

för brotten.Sulmönstret som är ett våffelmönster har kunnat kopplas till skor av märket Vans. Christine Schürrer har haft ett par mörka skor med kant, snören, märken och stickningar i vitt, vilka syns på ett fotografi. Enlig generalagenten för Vans är skorna på fotografiet ett par Vans av modellen Bearcat med våffelmönstrade sulor. – Statens kriminaltekniska laboratorium har jämfört avtrycken från hallen med olika storlekar av Bearcat-skor och uppskattat avtrycken till skostorlek 40-42.

På dokumentet här nedan kan man läsa följande: Storleken på den sko som avsatt det omstridda spåret har inte gått att uttala sig om pga. att spåret är ofullständigt, skons hela längd framgår ej.

Om mammans minne igen

E har hävdat att hon minns en massa saker från kvällen. I Hovrättens dom finns dessa rader:

"Hon hör också någon säga att hennes hår måste rakas av och hon tänker att det vill hon inte."

"Vid förhöret den 12 april berättar E att hon hört någon säga att de behövde raka av hennes hår.."

"Sammanfattningsvis menar hovrätten att det är utrett att E har vissa minnesfragment eller öar av minnen från den 17 mars som är självupplevda. Det gäller helt klart besöket på öppna förskolan och msn-kontakten med systern, möjligen även att hon hör att hennes hår måste rakas av."

Då förefaller det märkligt att E själv har skrivit dessa rader i ett forum den 8 oktober 2008:
När jag låg på sjukhuset och inte sett mig i spegeln trodde jag att jag hadde håret kvar. Min familj fick förklara gång på gång att "nej håret har de rakat av" men jag ville inte gå med på det.

----

Varför visades inte detta i rätten?

Jag har funderat varför vissa omständigheter i fallet aldrig nådde till rätten. Enligt lag så är åklagaren skyldig att ta upp även det som kan vara till fördel för den tilltalade.

Enligt rättsläkarutlåtandet hade sambon blod på vissa delar av kroppen som skulle varit beklädda med flera lager kläder när sambon kom till villan. Blod hittades på vänstra underarmens nedre del ca 10 cm ovanför handleden. På bröstkorgen finns det också ca 6 cm stor blodbesudling.

Han var enligt förhören klädd i en kortärmad skjorta, en svart huvtröja, (som nu är försvunnen från utredningen) 3/4 lång vinterjacka, jeans och skor. Strumpor fanns inte heller i utredningen, däremot fanns en halsduk bland tillvaratagna kläder. Blodet på kläderna finns redovisat i förundersökningen. (förutom den försvunna huvtröjan)

Sambon hade också en skada på högra armens sträcksida, 7 cm ovanför handleden där överhud avskrapats och underhuden är rödbrunt läderaktigt intorkat.
---
Det känns märkligt att detta inte fanns med i förunderökningsprotokollet. Kanske för att åklagaren smusslat med detta för att hon lättare kunde få folk tro att det som hon påstår är den enda sanningen.

Jag påstår inte med detta inlägg att sambon nödvändigtvis är den skyldige. Jag vill bara visa hur åklagaren gömt vissa fakta i detta mål för att förbättra sin teori om vad som ska ha hänt.

Polisen springer för att få tiden att räcka till?

Polisen har tagit tid hur lång tid det tar att gå från Verktygsgatan till Järnvägstationen i Arboga. Tåget som Christine ska ha tagit enligt åklagaren var något försenat och gick 19:32. Polisen har gått enligt kartan på bilden. (Jag har plockat bort den första vägen som polisen gick. Den tog ca 10 minuter och 30 sekunder)

Dag som ovan gick undertecknad mellan brottsplatsen Verktygsgatan och Järnvägsstationen, Arboga..... "Den andra vägen som jag gick var Verktygsgatan, Villagatan, Jädersvägen och sedan gångbanan efter Centrumleden bort till Järnvägsstationen. Den vägen tog 9 min och 10 sek."
Köping 2008-03-25
Christina Carlsson

Det som är märkligt är att polisen verkar ha sprungit eftersom enligt Eniro tar det 18 minuter att gå denna sträcka.

(Det samma gäller omvänt när polisen mätt tiden för att gå till Halvardsborg. Där har de gått långsammare än vad mätningen via Eniro visar.)

Är det medvetet för att förvilla och försöka få indiciekedjan på Christine te sig starkare än vad den är?

Om tiden på Eniro stämmer så måste Christine ha lämnat villan kl 19:14 (om hon nu har varit där) för att hinna till tåget som går 19:32.

E ska ha chattat med sin syster tills ca kl. 19:10. Med detta i åtanke tänker jag på E:s berättelse. Att Christine skulle ha ringt på dörren och presenterat sig med orden "Hi, I'm Tine. Sen ska hon ha slagit ner E samt dödat hennes barn. En händelse som enligt rättsläkaren inte har varit helt kortvarig. Christine ska även ha hunnit tvätta av sig blodet, kanske byta kläder och hinna fram till perrongen på stationen och in i tåget när klockan slår 19:32.

Sambon ska ha kommit hem 19:15-19:18 och då har gärningsmannen försvunnit från platsen. Sambon är hemma mellan tre och sex minuter innan han ringer SOS kl 19:20:56. Gärningsmannen hade fyra minuter på sig.

Vad hände egentligen i villan den kvällen?? Kanske får vi aldrig något svar.

Rekognosering??

Åklagaren har gjort gällande att Christine skulle ha rekognoserad vid Verktygsgatan den 14/3- 2008. Enligt mobiloperatörens mastning har Christine befunnit sig en lång bit från Verktygsgatan den aktuella kvällen.

I bilden nedan positionen för mastningen då Christine skickade ett SMS från sin mobil kl 18:50. Röd punkt = Verktygsgatan

Blå punkt = den aktuella mobilmasten

Lite om Hovrättsdomen

I hovrättsdomen har det lagts stor vikt att E ska ha vid de tidiga förhören upprepade gånger kallat gärningspersonen med namet TINE. I alla de tidiga förhören med henne nämer hon namnet TINA, inte TINE. E har tidigt efter uppvaknandet pratat om människor som funnits i hennes liv, bland annat Tina och Lasse. Som jag tidigare skrivit är det sambon som förvandlat Tina till Tine i sina anteckningar. Han har till och med skrivit ett frågetecken efter namnet Tine.

(Anteckningarna finns här http://christinesc.blogspot.com/2009/02/tina-eller-tine.html)

Polisen har också upprepade gånger försökt leda samtalet in till den "tyska kvinnan" men i ett tidigt förhör säger E så här:

E tillfrågas om att hon nämnde någon från ett annat land och hon svarade då: Hon från Tyskland vet jag inte, men sen var det från ett annat land igen. Nu vet jag inte var hon kommer ifrån men det var, vad jag fattade det som så var det många år sedan de träffades. Den här tjejen var ganska betuttad i T, jag vet inte hur intresserad han var. Sen så träffade jag henne i Uppsala. Hon kom och presenterade sig, hon jobbade i Uppsala när jag låg där. Så hon kom och presenterade sig och berättade vad hon hette och att hon kände T och så. Då blev ju jag rädd med tanke på vad jag hade varit med om och så. Alltså, att träffa någon så nära, men nu i efterhand, när vi har pratat om det så säger min familj, min pappa kände den här tjejen också. Min pappa säger att det var kanske inte hon för hon jobbade som lärare, men namnet stämde och hon presenterade sig som om hon kände T och allting. Så det var ett lite roligt sammanträffande. Fhl: namnet stämde säger du, vad var det för namn? E: jag vet inte, jag kommer inte ihåg vad hon hette men vi kalla henne Svetlana i alla fall. Jag vet inte vad hon hette där, det kommer jag inte ihåg.

Vid två andra förhör där polisen försöker ta upp den "tyska kvinnan" viftar E bort henne och har inte något att säga om henne.

Sen har vi hårstråna i hallen. De i E:s hand bedöms i någon mån komma från henne själv. ( så de kan lika gärna komma från någon annan)

De två oidentifierade manliga hårstråna har man inte lagt någon möda på att försöka identifiera. Gummesson har ju tom. påstått att de kan ha flygit in i hallen.

Det oidentifierade fingeravtrycket på trappräcket har man inte heller försökt sammankoppla med fler än fyra personer. (E har ju också yttrat sin rädsla över trappor och har sagt att hon aldrig vill bo i en lägenhet med trappor. Var kommer denna rädsla ifrån? Hände något vid trappan?)

Så det finns både främmande hårstrån och främmande fingeravtryck på en brottsplats men de skjuts åt sidan eftersom de inte kommer från Christine.

Sen har vi skospåren. Experten har uttalat att man inte kan bestämma skostorleken pga. att skoavtrycken inte är hela. Ändå har Hovrätten valt bestämma att spåren kommer från Christines skor.

I Hovrättsdomen står det att sambon lämnade Smedjan kl 19:00. I förhören med personer från smedjan står det att T lämnar Smedjan omkring kl 19. Dvs det kan ha skett senare men även tidigare.

Tidpunkten för sambons hemskomst är beräknat och baserat på polisens testkörning Köping-Arboga där man körde max 5 km över den tillåtna hastigheten. (Nu har jag själv kört denna sträcka flera gånger och jag hade inga problem att köra sträckan på 15 minuter och då körde jag långsamt, dvs ca 10 km över den tillåtna hastigheten. Vägen är som skapat för farter som är mycket högre än så. Efter Valskog är det ett enda långt raksträcka ända in i Arboga. En vägbula finns i bostadsområdet.)

Åklagerskan har byggt fallet kring påståendet att Christine skulle ha varit besatt av T. Mycket i domen handlar om detta. Men ingen i rättssalen verkar ha begripit data-analyserna och sökordbegreppen som datateknikerna har använt i sina dataundersökningar av Christines dator.

I det skyddade boendet var familjen tillsagd att inte prata om händelsen med E och försöka avleda henne om hon börjar prata om det. Ändå har sambon fört fortlöpande antecknignar under vistelsen i det skyddade boendet om vad E ska ha ha sagt om händelsen.

Ingen har kunnat säkert peka ut Christine från övervakningskameror i Arboga station som finns i förundersökningen.

Ingen vittne har sett Christine vid Verktygsgatan.

Det finns inget DNA från Christine på mordplatsen.

Hela domen bygger på indicier och det är skrämmande att beviskraven är så låga i ett mål där den misstänkte riskerar livstidstraff.

Har ett justitiemord begåtts? Är den riktiga gärningsmannen fortfarande ute bland oss?