Visar inlägg med etikett Förundersökningen Arbogafallet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Förundersökningen Arbogafallet. Visa alla inlägg

tisdag 11 januari 2011

Emmas minnen

Jag har fått ytterligare ett mejl med information.


I polisförhör med Emma så minns hon inget av brottet eller att någon kvinna som trängt sig in i bostaden förrän polis ställer frågor till henne 2008-04-14 om sambons tidigare kärleksrelationer. Först då får hon en känsla av att en kvinna kan ha gjort brottsgärningen.
 
När Emma i början av maj 2008 släpps från skyddat boende så får hon information från polis att en tyska sitter häktad samt att en hammare är mordvapnet och då börjar Emmas minnen av att det kan vara den tyska kvinnan som gjort brottet.
Efter att Emma samlat information om tyskan så förlängs den tidigare kvinnans längd 165 cm till att bli lång. (Christine Schurrers längd 183cm)
 
Den 3 juli 2008 ringer Emma till polis om ett märkligt minne hon fått kvällen innan och det var att den tyska kvinnan presenterat sig som Tine. 
 
Här är polisförhöret med Emma då hon för första gången nämner Tines hälsningsfras "Hi Im Tine"



http://www.multiupload.com/GYBRT219M6

söndag 9 januari 2011

Stationsfilm

Jag har fått detta mejlat anonymt till bloggen.

Stationsfilm
http://rapidshare.com/#!download|309tg|433045624|STATION_WMV.wmv|190342

Hovrätten:Frågan är varför Christine Schürrer besökte Arboga den 12 mars. Kristina Pettersson som var granne till Emma Jangestig och NN har berättat att hon denna dag vid 15.30-16-tiden såg en okänd person i mörka kläder i området vid Verktygsgatan. Hon har även beskrivit att personen gick märkligt. Det kan jämföras med Christine Schürrers egna uppgifter om att hon hade en beige jacka och jeans. Hovrätten har tagit del av övervakningsfilmer från Arboga järnvägsstation och på filmen från omkring kl. 12.26 denna dag kan Christine Schürrer kännas igen. Hon bär där en mörk jacka, dvs. den kan inte vara beige, och mörka byxor. Vidare har hovrätten kunnat se hennes ”slängiga” gångstil från en övervakningsfilm från Skavsta flygplats. Enbart av detta kan hovrätten emellertid inte dra slutsatsen att det var Christine Schürrer som grannen såg. Det är dock klart att Christine Schürrer haft en annan avsikt med resan än vad hon själv påstått. 

Fup sid. 122


tågstationen i Arboga den 17 mars –08.
Tidpunkten som var intressant vid detta tillfälle var då passagerare skulle gå på tåget 19.34
till Stockholm. Detta tåg var något försenat.
Vid en kontroll av övervakningsutrustningen så visade det sig att den visade en tid som var
20 minuter senare än verkligt tid.
Till nedan tider skall det således dras av 20 minuter.
Det vi såg i uppgången till perrongen på Arboga järnvägsstation var.
Kl. 19.25 kommer det upp ett par, man och kvinna.
Kl. 19.33 kommer det upp en man
Kl. 19.35 kommer det upp en kvinna ,stämmer ej med signalement sedan tidigare.
Kl. 19.37 kommer det upp en kvinna, liten och något kraftig.
Kl. 19.39 kommer det upp en kvinna, stämmer ej med tidigare signalement.
Kl. 19.41 kommer det upp ett par, man och kvinna.
Kl. 19.52 kommer det upp en kvinna som har bråttom upp för trappen. Kvinnan stämmer bra
överens med signalement sedan tidigare. Går dock ej att urskilja ansiktet. Denna kvinna
stämmer överens med signalementet vi har av den misstänkte Schurerr. Kvinnan ser ut att
vara lång med en smal kroppsbyggnad.
Ovan personer är de som finns med vid den aktuella tidpunkten som är av intresse.
Sammanfattningsvis så av de personer vi ser på övervakningsfilmen, så stämmer kvinnan som
kommer upp för trappen kl 19.52 (rätt tid 19.32.40) bäst på det signalement som vi har sedan 
tidigare.
 
Fup sid.124

Undertecknad tittade tillsammans med insp Göran Nilsson på övervakningsfilmen från
järnvägsstationen i Arboga 2008-03-17. På stationen finns tre kameror men endast en var i
funktion vid tillfället för brottet. De andra två kamerorna har varit trasig sedan ca tre veckor
tillbaka.
Den kamera som är i funktion är placerad så att de som ska resa från Arboga filmas då de
kommer upp för trappan som leder upp från undergången och upp till vänthallen och vidare ut
på perrongerna.
Man kan även åka hiss upp till perrongerna. Dessa personer syns bara på avstånd när de
kliver in i hissen för att åka upp till perrongen.
När vi började titta på de tider som angetts att tåget ska anlända och gå från
järnsvägsstationen och att ett tiotal personer skulle åka med dessa så stämde det inte, det kom
inte så många människor till stationen vid den tiden. Vi kontrollerade då tiden på hårddisken
och den visade sig gå 20 minuter, sånär som på 10 sekunder, fel. Denna kontroll gjordes mot
fröken Ur.
Vi la då till 20 minuter till den tid, 19.34 som det aktuella tåget från Arboga mot Kungsör -
Stockholm skulle ha gått, och kom då fram till 19.54 och backade sedan bandet ca 15
minuter. När klockan på filmen visar 19.52.40( verklig tid kl 19.32.40) kommer en svartklädd
kvinna uppför trapporna. Uppfattningen vi får är att kvinnan går raskt, jämfört med övriga
resenärer som vi sett komma till tågen, och att hon är lång. Det går inte alls att se hur
kvinnans ansikte ser ut. Kvinnan är iklädd helt mörka kläder, har en helt mörk halvlång jacka
med luva på. Vad jag kan se så har luvan någon form av skärm som går ner över pannan på
kvinnan. Kvinnan såg ut att bära en väska över axeln.
Av övriga personer som kom till perrongerna under (se pm av Göran Nilson), den aktuella
tiden så var det några kvinnor, några par samt någon man. Av dessa var det ingen som vi
uppfattade stämma in på signalementet av den misstänkta Christine.
Det var ytterligare ett Stockholmståg som går via Köping -Västerås som avgick vid ungefär
samma tid. Enligt personal på 19.34-tåget till Kungsör-Stockholm gick det på ca 10 personer
på det tåget i Arboga och två av dessa är två personer som hoppar över direkt från ett 

anslutningståg. Enligt samma personal är det förseningen av detta anslutningståg som gör att
avgången 19.34 blir 5-10 minuter försenad.
Vi kontrollerade även tider då tåg från Stockholm kom till Arboga station den 17/3 och som
lämnat Stockholm station mellan 13.50-15.06. Bilderna vid detta tillfälle var bättre eftersom
det var dagsljus men det var också betydligt fler människor i rörelse varför det var svårt att
urskilja någon som vi kan säga liknar den misstänkta .
Köping 2008-03-24
Christina Carlsson
 
Fup sid.90

Undertecknad har tittat på filmen på Christine från Skavsta flygplats. Detta med anledning av
att vittnen uppgett att den yngling/ man som setts på bl a garageuppfarten till brottsplatsen
skulle ha "konstig" gång.
Det som syns på filmen är att Christine bär på en, vad det verkar, tung väska. Detta kan i sig
påverka hennes sätt att gå. Vad som slår mig är att hon har en typisk kvinnlig gång, går lite
"omlott" med fötterna när hon går.
Eftersom vittnena, i sina berättelser, uppgett att det de ser är en ma,n så kan det vara fullt

möjligt att de uppfattar " hans" gång som konstig eftersom han går som en kvinna.

Vad det gäller filmen från Skvsta så ser det också ut som hon niger till lite med vänster ben
när hon går. Detta sistämnda kan bero på den tunga väskan som hon bär men kan även
uppfattas som en lätt hälta om det är hennes naturliga gång.
Köping 2008-03-24
Christina Carlsson

Stationsbilder från FUP (Tillägg s. 445-447)
Klicka på bilderna för större bild.






----------------------
Här är de sekvenser som är bortklippta från stationsfilmen.
 

Klippen på stationsfilmen.


080312
12:47:44-12:48:04
12:48:49-12:49:34
12:49:49-12:50:40


16:31:20-16:32:10
16:32:55-16:35:03
16:36:22-16:37:18


080314
16:37:37-16:42:09
16:43:43-16:44:35
16:45:41-16:46:24
16:48:41-16:52:03
16:52:03-16:52:32
16:55:24-16:56:08
16:56:24-16:59:40
17:01:55-17:02:09
17:02:22-17:03:00
17:03:59-17:04:59
17:05:18-17:09:57
17:42:45
17:45:13-17:45:32
17:46:39-17:51:04
17:52:48-17:53:04
17:55:31-17:56:53
17:57:23-17:57:40


18:32:11-19:34:03
19:34:48-19:35:04
19:36:04-19:36:38
19:38:23-19:38:48
19:40:09-19:43:14
19:43:48-19:46:50
19:47:22-19:48:49
19:49:37-19:50:55
19:51:22-19:55:05


080317


17:05:00-17:14:58
17:26:36
17:26:53-17:38:42
17:41:20-17:44:38
17:46:41
17:48:36-17:49:01
17:50:31-17:50:44
18:33:59
19:32:55
19:33:40-19:34:57
19:35:55-19:36:56
19:37:23-19:39:09
19:39:47-19:40:50
19:41:22-19:47:33
19:48:11-19:52:19
19:52:43-19:58:52
19:59:30-20:01:30

tisdag 3 augusti 2010

Kan inte släppa dessa byxor

Det är länge sen jag skrev sist men det betyder inte att jag har glömt detta fall. Mammans byxor är en sak som jag inte blir klok på. Jag kan inte förstå hur alla dessa små blodstänk från bägge barnen kan ha hamnat nertill på hennes byxor om hon blev nedslagen först.
När man tittar på bilden ser man att det finns rikligt med blodstänk på framsidan av byxorna inom de gula rektanglarna. Stänken fortsätter på vänster ben även till baksidan av byxbenet. Rimligtvis borde mamman ha stått ganska nära barnen när de har blivit attackerade. Men enligt vad rätten har kommit fram till så har mamman blivit nedslagen först. Hur har då dessa stänk från barnen hamnat på så avgränsade områden på hennes byxor? (klicka på bilden för större bild)






På bilden över hur blodstänken fördelat sig i hallen ser man att det mesta av blodet som finns i den delen av hallen där mamman låg är hennes eget (de röda markeringarna i bilden.) . Några enstaka stänk kommer från sonen (de blå markeringarna.). Inga stänk från flickan (de mörkrosa markeringarna). Ändå har utredarna kommmit fram till att mamman slogs ner först. Jag köper inte det. Något är fel i denna undersökning.

Tråkigt nog får vi nog aldrig veta sanningen - vad som egentligen hände. Trots att rätten gått på mammans minnen så kan man tydligt se att hon inte minns alls. Hon har skapat nya minnen av det hon fått höra efter brottet.

söndag 11 oktober 2009

Sambons mobilmastning

Hur kan polisen säga så säkert att sambon befann sig vid Hedströmmen när han ringde samtalet till SÖ? Polisen har gått på mastningen av mobiltelefonen där mobilen mastats vid Hedströmmen kl 19:06. När man tittar  på mobilmastningarna från den aktuella kvällen ser man många konstigheter. Inom loppet av några få minuter kan sambons mobiltelefon hoppa mellan tre olika master. En position är i Arboga kl 18:30 då sambon enligt honom själv befinner sig i Kungsör. Varför har inte detta med mastningarna retts ut bättre? I rätten presenterades detta faktum att T befann sig vid Hedströmmen som en sanning. Han kanske inte alls befann sig där då. Killen (SÖ) som sambon ska ha ringt samtalet minns inte detta samtal trots att det varade mer än fyra minuter. 

Här litet utdrag från sambons mastning strax före och strax efter morden.

16.53.17 Arboga City 220
17.11.27 Kungsör City 305
17.13.30 Kungsör City 305
18.20.53 kungsör City 305
18.26.42 Kungsör City 305
18.29.58 Kungsör City 305
18.30.59 Arboga 30
18.31.23 Köping 140
19.06.33 Köping Volvo
19.36.22 Arboga 320

Så här ser Ts mobillogg ut efter polisförhör:
23.02.03 Köping Volvo
23.16.51 E 96B Odensvi
23.21.05 Arboga 30
23.21.15 A7CB Sundänge
23.23.06 Arboga 30
23.34.13 Köping 220
23.38.40 Arboga 30
23.41.39 Arboga 30
23.41.49 Arboga 30
23.42.51 Odensvi 200
23.45.08 Odensvi 200
23.47.17 Odensvi 70

fredag 18 september 2009

Om mammans kläder

Jag har funderat mycket på varför det finns så mycket blodstänk nertill på mammans byxben. En större mängd små stänk koncentrerade i de områden som är markerade med gul rektangel. På framsidan finns stänken på bägge byxbenen, på baksidan finns de endast på vänster byxben.

Om mamman har slagits ner först så kan det inte vara hennes blod eftersom hon blivit slagen i huvudet och därmed borde inte stänken koncentreras just vid byxbenen. Barnen hittades en bit från mamman så om hon låg på det stället som framkommit i förundersökningen kan inte heller barnes blod ha stänkt mest nertill just mammans byxben. Barnens blod stänkte ju också mestadels mot vardagsrummet och mamman låg åt motsatt håll.

Jag hittar inget svar i förundersökningsprotokollet vems blod det är som finns inom de gula markeringarna på mammans byxor.



lördag 18 juli 2009

Funderingar

Jag har läst i förundersökningen och funderar på några saker.

Sambon säger sig ha pratat med X strax efter 19 på mordkvällen. Varför kan inte X minnas detta samtal? Varför har inte polisen undersökt om samtalet ens har ägt rum? Numret som gäller vid detta samtal och står i samtalslistorna går till X mors telefon. Sambon skulle träffa denne X strax efter samtalet och ändå kan inte X minnas detta telefonsamtal som varade i mer än i fyra minuter.

Ett kedje sms med bild på Christine skickades runt i Arboga efter dåden. Polisen ställde också ledande frågor till vittnen. Om de sett en ca 180 cm lång kvinna med långt mörkt hår.

Skorna som Christine ska ha burit vid tillfället och som också lämnat spår vid mordplatsen har inte hittats. Polisen har i utredningen bilder på VANS liknade skor. Kanske finns det till och med VANS kopior med samma sulmönster som äkta VANS.

I förhören med sambon berättar han att han stannat hemma hela den aktuella dagen för att jobba hemifrån. E ska ha tagit bilen men i förhören med E hävdar hon att hon gått med barnen till den öppna förskolan och även promenerat hem. Sambon säger alltså att han stannat hemma tills E kommer hem sent på eftermiddagen. Han uppger inte heller i några förhör att han skulle ha haft besök hemma den dagen. Ändå har någon parkerat på garageuppfartet vid lunchtid och gått in i huset. Vem är denna person?

Det framkommer i förundersökningen att sambon ska ha lämnat Köping kl 18:50 - 19:00.
Jag har själv kört sträckan mellan Smedjan och Verktygsgatan med 8-10 km över den tillåtna hastigheten och körtiden blev 15 minuter. Från Valskog till Arboga består vägen av en enda lång raksträcka. Det finns ett enda farthinder inne i bostadsområdet i Nästkvarn.

Det mest märkliga i detta fall är att ingen har sett mördaren gå in eller ut ur huset. Det har funnits personer ute på gatan vid tidpunkten då brottet ska ha ägt rum men ingen har sett eller hört något.
(Det enda avvikande som ett par grannar pratar om är ett högt skrik, som kattskrik eller skrik i stark affekt. Dessa skrik ska ha hörts ca kl. 18:20)

Det finns olikatidsangivelser för SOS samtalen. I ett dokument står att det första samtalet till SOS inkom kl. 19:20:57 och det fortsatta samtalet inkom kl. 19:24:33. På ett annat ställe står det att det första samtalet till SOS inkom kl. 19:23:45 Vilken av tiderna stämmer? Varför dröjer det flera minuter innan sambon ringer SOS?

Christine har inte kunnat knutas till själva mordplatsen. Åklagaren valde att under rättegången lägga ner mest energi och tid på Christines eventuella graviditet och bortadopterade barn än själva brottsdagen och brottet.

Varför undersöktes inte de främmande hårstråna och fingeravtrycken som faktiskt fanns på platsen? Dessa har jämförts endast mot ett fåtal personer. Åklagaren påstådde visserligen att hårstråna hade flygit in längst in i hallen men flygande fingeravtryck har jag då aldrig hört talas om.

måndag 11 maj 2009

Har Christines advokat missat en massa?

Nu har det gått en tid sedan Christine fick sin dom.
Jag kan fortfarande inte släppa tanken att det kanske är fel person som sitter bakom galler på livstid. När jag läser de olika dokumenten och förundersökningsprotokollet slår det mig hur mycket konstigheter det finns som Christines advokat hade kunnat påpeka. Han borde ha angripit de svaga punkterna mycket hårdare.

Alla grannarna till Emma som blev förhörda efter den 18/3 delgavs Christines signalement.
Alltså polisen frågade specifikt om grannarna sett en ca. 180 cm lång, smal kvinna med långt mörkt hår. Det känns helt absurt att polisen har jobbat på det sättet.

Det har också skickats i ett tidigt skede efter brottet ett kedje-mms runt i Arboga, innehållande en bild på Christine

Emmas "minnen" förbättrades desto längre tiden gick. Här ett smakprov hur lätt hon blir påverkad av sin sambo och familj.

T=SAMBON
T har berättat för Emma att när det här brevet kom så sa Emma att om den här tjejen skulle komma, Christine, hem till dem och lösa det här istället för att skicka brev. Varför inte träffas och lösa det, om hon skulle komma hem skulle Emma släppa in henne och se till att de löste det. Tyvärr. Emma kom inte ihåg att hon sagt så när T berättade det men när hon funderade på det så minns hon att hon sagt så. Uttryckt sig så. Frågan är om Emma släppte in henne.

Emma tror inte att hon skulle ha känt igen henne på det sättet men Emmas familj och T har berättat att när Emma vaknade i Uppsala så pekade hon ut en tjej som var utländsk, hon heter Jaqueline, hon har ett liknande utseende som Tine. Emma pekade ut henne och ska ha sagt –hon skulle bara komma in och presentera sig, hon skulle inte göra så här, hon skulle bara presentera sig. Ni har barn tillsammans hade Emma sagt till T. Emmas föräldrar, syskon och T har hört detta och de har berättat det i olika omgångar. Det är inget som Emma minns. På fråga svarade Emma att Jaqueline är sjuksköterska på den andra avdelningen i Uppsala där hon låg. De sökte henne senare men hon arbetade inte då. Emma kallade henne Tina. Inte Tine. Emma kallade henne också Lorena och Svetlana. Lorena och Svetlana fanns i Emmas farbrors liv när Emma var i 12 års åldern.
Jag vet inte vad som händer nu. Om Christine får sitta där hon sitter eller om hon ansöker om resning. Om hon ansöker om resning hoppas jag verkligen att hon skaffar sig en advokat som är alert och som har mycket resurser.

Det känns för jävligt att det kanske går en barnamördare lös och en helt oskyldig person sitter inne.

söndag 1 mars 2009

Har polisen lett vittnena till de "rätta svaren"?

Polisen har i tidigt skede i utredningen under dörrknackningen ställt ledande frågor till grannarna. Det kan ha fått sådana konsekvenser att människor som gjort andra iakttagelser inte berättat det för polisen eftersom de kanske inte har tyckt att de är viktiga uppgifter.

URKLIPP FRÅN FUP
Samtliga tillfrågade har bla hörts om de tänkt på något avvikande uppträdande hos någon person senaste veckan, uppmärksammat främmande människor, slängda kläder eller föremål, om de sett ca 180 cm långa mörkt klädda personer. Har alltså inte frågat specifikt om kvinnor och har inte frågar specifikt om slängda verktyg/ hammare.
Alla vittnesmål som inte stämmer in på Chirstine Schurrer har således hamnat i den så kallade slasken.

URKLIPP FRÅN FUP
DÖRRKNACKNING I KVARTEREN RUNT BROTTSPLATSEN
(Förhör samt div kartor har tagits bort från FUP)
"Dörrknackning" på Verktygsgatan samt närliggande gator har varit mycket omfattande och ca 110 st hörda personer har ej tagits med i FUP:en. 7 st "grannar" har redovisats. Det finns således en mängd information om bilar och personer som rört sig i området kring brottsplatsen både före och under brottstiden.

lördag 28 februari 2009

Gärningsmannen har haft ont om tid


Gärningsmannen har haft oerhört ont om tid eftersom Emma slutade chatta kl 19:10 och sambon kommer hem strax därefter. Vad jag inte förstår om Christine är den skyldige varför hon väntar så länge innan hon slår till. Polisen tror att hon har kommit till Arboga ca. kl 18:10. Om det nu är som polisen tror att hon har rekognoserat vid villan vid tidigare Arbogabesök borde hon inte ha haft problem med att hitta till platsen. Så varför vänta så länge? Och varför har ingen sett henne varken på väg till eller från villan?

måndag 16 februari 2009

En kommentar om domen

Hittade denna kommentar på Sven Erik Alhems blogg.

Skandal
Mammans berättelse har hela tiden förbättrats i takt med släktens besök och styvpappan borde ha hållits undan. När Emma först berättade så sa hon att hon hade varit med om en bilolycka. Hennes pappa sa då att inga bilar var trasiga och att de var hela. Här är det bevisligen klart med att Emma har styrts till att minnas. Genom hela förhörskedjan med Emma kan man läsa i förundersökningen och se hur minnet har avsevärt "förstärkts" under besöken från släkt, vänner och poliser. Att bli dömd på så lösa grunder som Christine blev gör att nu kan varje individ bli dömd på att bli utpekad av andra utan att man behöver leda i bevisning trots den utökade teknik som finns att tillgå. Det här fallet har nu tagit två steg i rättsamhället som är oroväckande för rättsäkerheten. Man har helt stjälpt den unika minnesforskning Hans-Åke Christiansson har byggt upp med att ta fram en expert på annat område som Anders Borg som kan minnesbanker. Vi kan översätta detta med att en ekonom kan ekonomiska funktioner inom en bank medan lagerarbetaren på banken vet på viilken hylla olika valörer ligger på. I det här fallet har man också ratat DNA som bevisföring när sådana spår faktiskt finns synliga. Det finns ingen som kan ha utfört de häftiga fysiska aktiviteter som morden har inneburit att utföra och inte lyckats lämna några som helst DNA-spår. Lägg ihop det med Emmas minne om hur gärningspersonen var klädd. Att inte lämna DNA-spår borde ha inneburit i det närmaste hermetisk inneslutning av gärningspersonen. Det spelar ingen roll hur bra man än på att skriva en dom. Den får vara hur välskriven som helst. Tvivlen finns och de är starkare än någonsin i det här fallet. Titta på den välskrivande journalisten Jan Guillou. Hur väl han än skriver så ljuger han när han säger att palestina är en stat.
Jag ser samma sak som denna skribent ser. Att mamman minns bättre och bättre desto mer detaljer hon får under utredningen. Men det spelar ingen roll vad jag eller någon annan tycker. Det är bara att beklaga att man inte kräver bättre bevisning i en mordrättegång.

lördag 14 februari 2009

Får vi någonsin veta sanningen?

Jag har tillbringat några timmar med att läsa gamla artiklar om fallet. Det är mycket som polisen och åklagaren har "trott" under denna resans gång. Trycket från media och kravet från allmänheten att lösa denna vidriga brott verkar ha varit pressande för polisen och åklagaren som rimligen haft höga krav på sig själv. Ingen åklagare eller kriminalchef vill ha ett ouppklarat dubbelmord på två små barn i sin meritlista.

CITAT FRÅN SVD
Polisen har hela tiden hoppats på att kunna binda Christine till mordplatsen. Börje Strömberg säger att "massor" av prover är skickade till Statens kriminaltekniska laboratorium för analys. Förhoppningen är att svaren kommer i veckan och att de klart kopplar kvinnan till Arboga.
Citatet här ovan är bara ett exempel bland hundratals likadana citat från media. Har polisen koncentrerat sig så hårt på att försöka binda Christine till brottsplatsen att de struntat i att söka andra möjliga spår? Det är frågan som vi kanske aldrig får någon svar på.

Men den som utmärkt sig mest är Frieda Gummesson. Hon utförde tidigt en felaktig europeisk arresteringsorder för att få Christine häktad.
Själv förstår hon inte kritiken och bortförklarar detta så här:
"Tack vare att damen blivit intagen har man nu enligt uppgift faktiskt säkrat DNA från henne."
Vidare så visar hon stor irritation över det att medias granskning:
"Ni är helt respektlösa och ni vet inte vad ni pratar om."
När hon får höra kritiken från Lindström och Persson blir hon mycket upprörd:
– Det de säger får stå för dem. Varken Leif GW Persson eller Lindström har ett dugg insikt i utredningen. EXPRESSEN
I rättegångarna har Frieda Gummesson använt väldigt fula metoder för att få Christine att framstå i så dålig dager som möjligt. Bland annat hennes så kallade PP-presentation är baserat på rena rama lögner. Vittnen som ska ha sett Christine på mordplatsen finns inte. Vidare så har Gummesson undanhållit bevis som talar för Christine Schurrer.

Jag tycker att det är mycket märkligt att Gummesson får sitta och styra detta skepp raka spåret till fördärvet. Men vad kan man annars vänta från en person som helt saknar självinstinkt.

fredag 13 februari 2009

Senaste nytt från VLT

Det har varit tyst i media de senaste veckorna men idag publicerar VLT den här artikeln. http://www.vlt.se
Jag tycker att det är bra om Gummessons agerande i fallet granskas.
Jag har under hela resans gång känt en stor olust inför det faktumet att denne åklagerska har fått laborera helt fritt med ett så här allvarligt fall där påföljden är livstids fängelse.

Schürrer klagar på åklagaren

Christine Schürrer, misstänkt för morden i Arboga, har skrivit två brev till Svea hovrätt som kommer med sin dom i målet på måndag.


I det ena brevet klagar hon på kammaråklagare Frieda Gummesson och polisen, som hon anser har gjort en bristfällig och vårdslös undersökning av fallet. Hon vill att en särskild kommission ska granska Gummessons agerande.

Till det andra brevet bifogar hon en dvd-skiva för att visa att det inte fanns någon bild på familjens hus i Arboga i hennes dator vid en tidpunkt tre månader före mordet.

I ett svar till hovrätten skriver åklagarna att de inte ämnar vidta någon ytterligare åtgärd.

Svea hovrätt har inte fattat något beslut med anledning av breven.

söndag 8 februari 2009

En kommentar av en läsare

Jag fick en kommentar av en läsare som jag kopierar hit i sin helhet.
Jag är inte kunnig inom grundläggande regler i Europakonventionen men det låter oerhört allvarligt om Gummesson har varit så klantig att hon brutit mot de reglerna i sin iver att sätta dit Christine.

KOMMENTAREN
Åklagartabben i Arbogamålet

Alldeles i slutet av den långa förhandlingstiden i Svea hovrätt i Arbogamålet, hade försvararen, advokaten Per-Ingvar Ekblad, åberopat en handfull vittnen, som hörts under förundersökningen men där förhörsprotokollen inte tagits med i det officiella förundersökningsprotokollet utan hänförts till sidomaterialet (normalt kallat slasken), av åklagarna.?

En misstänkt har rätt till insyn under en brottsutredning.

Med stöd av grundläggande regler i Europakonventionen, rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen att en viktig förutsättning för en rättvis rättegång är att den misstänkte under en brottsutrednings olika faser får en sådan insyn att han eller hon har möjlighet att försvara sig och kan förbereda sig inför en rättegång.

Det ska framhållas att vad som förs till slasken därigenom inte undanhålls försvararen, men det är självklart att det i omfattande utredningar blir mer svårtillgängligt än om materialet finns redovisat i det officiella protokollet. Det är sannolikt också orsaken till att försvararen i Arbogamålet först sent under hovrättsprocessen åberopade ovan nämnda vittnen.

I praktiken blir det nämligen i omfattande utredningar oftast svårt för försvararen att få en fullständig inblick i sidomaterialet.

Dessvärre har det också hänt att åklagaren själv haft en ofullständig kontroll över sådant utredningsmaterial.

Mot bakgrund främst av det förhållandet att åklagaren i Arbogamålet åberopat vittnesiakttagelser som satts i samband med den tilltalade utan att en säker identitetsfastställelse kunnat ske, borde de av advokaten Ekblad i slasken återfunna vittnena enligt min mening ha tagits med i det officiella protokollet. Men det hade inte åklagaren Freisa Gummesson något intresse av.

Enligt mig har åklagarna brutit mot grundläggande regler i Europakonventionen, rättegångsbalken och förundersökningskungörelsen.

den 8 februari 2009 20:38

onsdag 4 februari 2009

Emmas sambos kärleksmail till Christine

Emmas sambo har ju försökt i förhören och under de två rättegången få det till att det inte fanns någon kärlek mellan honom och Christine. Att det bara var en semesterflirt. Kanske var det som han säger bara en semesterflirt men trots det så verkar det ha funnits varma känslor mellan de två. Det syns klart och tydligt i dessa mejl som åklagaren har försökt gömma.

21 augusti 2006
Det är tomt i lägenheten och runt mig. Föreställer mig att det är lika tomt som på stranden och i din säng. Jag kom hem till slut, men till vad... Mina tankar är någon annanstans och jag kan inte hindra dem från att flyga i väg till stranden i Plakias och soluppgången eller solnedgången eller till dig.

27 augusti 2006 19.38
Hej Christine! *Stor kram och många varma kyssar* Underbart att höra från dig igen. Du har funnits i mina tankar varje dag den här veckan och jag åkte nästan upp till flygplasten för att ta en weekendresa ner till Plakias...

28 september 2006 14.46
Hej Christine! :) Det var så skönt att höra din röst igen efter en lång månads väntan.

28 augusti 2006 17.36
Hej Tine... Åh, jag känner hur mycket jag kommer att sakna dig när jag sitter här i min tomma lägenhet. Hoppas att du haft en trevlig resa tillbaks till Tyskland och att du anlände tryggt till Hannover om det var dit du åkte. //// Ser fram emot att höra från dig snart! :) /Pussar och kramar och ännu fler pussar /NN
6 augusti 2007 14.26
Tine, mars månad har varit den mest omtumlande månad jag någonsin har haft på värsta tänkbara sätt och jag vill inte träffa dig eller att du ringer till mig. //// Trots mitt hårda mejl önskar jag, uppriktigt, att du får ett fint lov från universitetet. Och jag hoppas för din skull att det du skrivit i brevet var sant, att du mår mycket bättre. Men jag har ingen önskan att hålla kontakt i framtiden. Ha det bra. /NN

Källa Kvällsposten
I det sista mejlet ett år efter den gemensamma semestern på Kreta gör arbogamammans sambo slut med Christine.


söndag 1 februari 2009

Mammans minne

Det har diskuterats och diskuteras fortfarande (på tex Flashback) om arbogamamman minns eller inte minns händelsen. Jag har läst föröundersökningsprotokollet flera gånger och när man läser förhören med mamman så uppfattar jag det som att allteftersom hon får information "förbättras" hennes minnesbilder. Den kvinnan mamman beskriver under förhandlingarna på Tingsrätten och Hovrätten skiljer markant från den personen hon beskriver i de otaliga polisförhören. Då kan man ju ifrågasätta om hon minns själv eller om hennes "minnen" är ett ihopkok av det vänner, anhöriga och polisen berättat för henne samt det hon läst och hört i media. Första förhöret med mamman hålls den 1/4 och först i det elfte förhöret (20/4, dagen efter då hon skrevs ut från sjukhuset) börjar mamman beskriva utseendet på den kvinnan som hon ska ha sett på mordkvällen.

FÖRHÖR 20/4
Emma uppgav att hon inte visste om det var ett minne. Hon är ganska säker på att det inte är någon dröm för drömmar visar sig på andra sätt men hon vet inte om det är ett klart minne eller ett antagande men det känns ganska verkligt, som om det är upplevt. Emma uppgav att hon har den här personen mitt framför sig, hon kan beskriva henne. Det är en tjej. Hon är jättesäker på att det är en tjej. Emma vet inte varför men det finns ingenting som säger henne att det är en kille. Det är en tjej för Emma. Hon är nästan helt säker.

Tanken eller minnet eller vad det nu är, som hon fick i morse utspelar sig i hallen. Det är ganska klart eftersom hon ser sig själv ligga i hallen men personen, hon är antingen lika lång som Emma eller aningen lite längre, inte mycket längre, Emma är 1 och 60 så hon är max 1 och 65. Hon står rätt framför Emma som inte kan se vad kvinnan gör, om hon gör henne illa. Ingenting sånt. Hon har axellångt mörksvart hår, riktigt svart. Kanske lite uppsatt men mestadels hänger det ner på axlarna. Hon hade inget smink. Kanske mörka ögonfransar, hon kan vara lite mullig för hennes kläder sitter inte så bra. Hon har svarta, kritstrecksrandiga byxor och en gul eller grön tröja som visar axlarna. Om kvinnan hade de kläderna på sig så måste hon ha klätt av sig, i alla fall skorna, om hon har tagit bilen dit. Hon hade inga skor på sig inne och måste ha tagit av sig dem. Emma har verkligen försökt ta fram minnen från den här dagen och funderar om det är därför minnena har kommit, eller när de kom. Men det känns absolut inte som en dröm.

FÖRHÖR 22/4
Tjejen är klädd en tröja som visar axlarna, är gul eller grön och kritstrecksrandiga byxor, vita strumpor. Emma ser detta framför sig och i det här minnet, eller vad det nu är, står Emma först upp. Sedan gör tjejen något med Emma som gör att hon ligger ned sedan, vad tjejen gör vet inte Emma men i början står Emma upp framför tjejen så hon ser hennes ansikte. Därför säger Emma att hon verkligen kan peka ut den här tjejen. Hon har aldrig träffat på den här tjejen förut, hon vet inte någonting för hon har aldrig sett henne tidigare. Tjejen har svart hår, det kan var lite uppsatt men det hänger ner mot axlarna i alla fall. Jättemörkt hår.

Emma ombeds beskriva tjejen så noga så om det stod 20 tjejer i korridoren utanför så skulle förhörsledarna kunna plocka ut henne bland dessa. Emma uppgav att tjejen är ungefär lika lång som Emma själv, ev lite längre. Emma är 1.60 så tjejen är max 1.65 men kan vara kortare också, lite mullig. Inte tjock men inte smal heller, kläderna satt inte bra på henne. Svart hår. Det Emma ser framför sig är att tjejen absolut inte är sminkad. Hon kan vara lite mörk, mörkt hår, kan ha mörka ögonfransar men absolut inte sminkad. Varför Emma minns att hon inte är sminkad vet hon inte.Vad hon hade för kläder på sig vet inte Emma, hon vet bara vad hon hade för kläder just då. Lite rund i ansiktet pga att hon är lite mullig. Tjejen hade uppsatt hår, Emma vet inte om tjejen hade lugg, det skulle kunna vara så att hon hade lugg. Att hon hade satt upp håret, hade lite hängande och hade lugg också. Väldigt mörkt hår. Kan vara lite vågigt, inte lockigt men lite vågigt så att det böjer sig utåt, det som hänger. På fråga svarade Emma att hon inte får någon uppfattning om tjejens ålder. Det är också något som Emma har funderat över men kan inte svara på det men tjejen är inte yngre än Emma som fyller 24 och tjejen kan vara där också kanske över. Inte äldre än 30, 35. Hon uppgav att hon ser tjejen väldigt klart, ser hennes kläder och att strumporna är vita så Emma tror att lamporna är tända, både hall lampan och lampan i datarummet. Ingenting är skumt utan allt är väldigt klart och så brukar de ha hemma. Hon minns att sambon och hon har pratat om att om det är så att den här tjejen kom hem till dem hur visste hon då att sambon inte var hemma eller skulle komma hem.
Här kommer det fram att Emma och hennes sambo har spekulerat kring Christine som eventuell gärningsman.
FÖRHÖR 23/4
Emma ombeds berätta igen om detta att det är något i kvinnans utseende som Emma reagerar på. Emma berättade att eftersom hon ser kvinnans ansikte ganska klart och hon ser det även i minnesbild har Emma funderat mycket över den bilden. Om hon skulle kunna fundera ut vem det kan vara men det enda hon kan komma på är att det är något som inte stämmer med kvinnans ansikte, det är något som inte är som det ska, att ögon är felformade, näsan är stor eller läpparna är konstiga men det enda Emma kan komma på är att kvinnan har ganska stor näsa.

Flashback fanns det tidigare länkar till olika bloggar och bilddagböcker där vänner och familj till mamman hade lagt en massa bilder. I en av bloggarna såg jag en kvinna som matchar mammans beskrivning mycket bra. Dessa bilder plockades dock bort från bloggarna när mamman berättade om sina minnen.
Den 25/4, nästan 6 veckor efter händelsen får mamman mer information om händelsen av polisen. Hon informeras om detaljer, bland annat att media spekulerat att mordvapnet är en hammare. Hon informeras också om att Christine sitter anhållen för brottet.

FÖRHÖR 25/4
Hon uppgav att hon ser tjejens ansikte. Det är ganska klart och att hon skulle kunna peka ut henne på en bild. Svart hår, axellångt, kritstrecksrandiga byxor och förmodligen grön eller gul tröja där axlarna syns ganska bra. Hon är ungefär lika lång som Emma, kanske fem centimeter längre. Emma berättade vidare att hon har funderat på tjejens utseende och att det är någonting med hennes utseende som inte är som det ska. Det stämmer inte riktigt. Emma har funderat mycket över det och det kan vara så att hon har en lite större näsa. Emma kan sätta fingret på att tjejen har en lite större näsa än vad som anses normalt. På fråga svarade Emma att avståndet till tjejen i hallen var kortare än "samtalsavstånd". Hon har inget minne av konversation, lukter eller liknande. Bara bilder.

FÖRHÖR 5/5
Förhörsledaren vill att Emma utvecklar det hon uppgav om att det var fel längd. Hon berättade att hon har tittat på sin minnesbild i huvudet och funderat på hur lång människan kan vara och minnesbilden säger henne att tjejen kanske är lite längre än Emma.
Emma har förstått att tjejen är ganska lång. Det har hon läst i tidningarna och Emma har sett när tjejen har en jacka över huvudet och går in på häktet i Västerås. Emma har sett hennes ben bara, hon är ganska lång.

FÖRHÖR 15/5
Hon ombeds beskriva ansiktet så detaljerat som möjligt. Emma beskrev att längden på tjejen har blivit annorlunda. Emmas minne är att hon måste lyfta på huvudet för att se ansiktet, hon vet inte om tjejen är mycket längre än henne eller några centimeter längre. Kinderna och näsan är utmärkande i ansiktet, kinderna går utåt lite, väldigt markerade, näsan är ganska stor. Mörkt, axellångt hår. Emma har svårt att berätta om längden men det hår som hänger ner går till axlarna. Om håret är längre bak vet hon inte men tjejen har det uppsatt och en tofs som hänger ner, det kan vara lite lockigt för det är inte spikrakt det kan våga sig lite. Hyn är varken brun eller ljus utan på något sätt som om hon legat i solarium eller nyss varit utomlands en kort stund. Inte solbränd men heller inte blek. Emma ser inget ansiktsuttryck och registrerat att tjejen inte har något smink på sig. Hon är väldigt mörk, mörka ögonfransar, mörka ögonbryn eller nåt. Emma vet inte varför, men hon har registrerat att tjejen inte har något smink på sig.

På fråga om Emma kan beskriva vad hon ser i läge två, när hon ligger ner svarade hon att det enda hon ser är att tjejen vänder sig om och går in i datarummet. Emma ser henne bakifrån, hon har kritstrecksrandiga byxor, en gul eller grön tröja, Emma vet inte riktigt, vita strumpor. Hon ser henne gå in i datarummet och hon vänder sig åt vänster.

På fråga hur Emma tror att vetskapen om att hon vet vem som är misstänkt har påverkat hennes minnesbild svarade hon att innan hon visste vem som var misstänkt hade hon en jätteklar bild av människan och den minnesbilden har inte ändrat sig.

Emma pratar om huvudminne och kroppsminne och hennes kroppsminne säger att det är rätt
person som sitter nu. Allting stämmer så bra med vad Emma har sagt när hon har vaknat på sjukhuset, som hon berättade om förra gången, minnesbilden när hon kände obehag med minnestränaren att personen inte kanske pratade svenska och sådana saker. Personligen är Emma ganska säker att det är rätt person.
(Vad är kroppsminne?)

Emma får frågan om hon vet vad misstänkt heter och hon svarade Christine. Emma får frågan om hon har pratat med någon annan än sambon om det här med Christine. Emma svarade att hon fått berättat för sig, hon minns det inte själv, att hon har pratat med M om det. På fråga svarade Emma att hon berättade om att sambon hade fett brev, vad som stod där och även om Christine också, kanske även tidigare. De skrattade åt det, tyvärr. Det vardet som stod i brevet, jargongen var " ge upp människa". Emma berättade även för sin pappa vid ett besök på akutmottagningen. Hon minns inte pappans reaktion, hon berättade kortfattat. Hon tror inte hon berättat för någon annan än M och pappan. Det var efter att brevet kommit.

På fråga om Emma och sambon har pratat någonting runt Christine efter händelsen svarade Emma att efter att hon fick veta att hon var misstänkt så kan de ha gjort det. Det fick Emma vetskap om samma dag de åkte hem från den hemliga orten. De har pratat om varför har hon gjort så här, vad rör sig i hennes huvud, saker som de har fått reda på , via media, om henne.

Det är Emma som har frågat, tex när de här mailen har kommit ut på Flashback, var det verkligen så här och han besvarar hennes frågor men det är inget nytt som har kommit fram.

FÖRHÖR 28/5
På fråga om det är något mer som kommit fram när det gäller Emmas minnesbilder från hallen svarade Emma att bilden av kvinnan framför henne blir klarare och klarare.

FÖRHÖR 3/7
Jag ringde på grund av att igår kväll, ganska sen kväll, så när jag skulle gå och lägga mig så kom det minnesbilder…ehh… Mycket känsler och funderingar kring det. Mest att jag fick minnesbilder av mina känsler vid det tillfället, men också ganska klart vem jag hade öppnat dörren för.

Ehh…jag var hemma hos mamma och pappa och vi skulle till och gå och lägga oss. Sambon hade gått ut för och rökt så jag var ensam. Så jag låg i min säng hemma hos mamma och pappa då. Och fundera ju…jag funderar mycke över det här hela tiden, men helt plötsligt så bara kom det.
Okej.
Mm.
Och vad det är första som kommer, Emma?
Ehhh…det första som kommer är ett ord eller en mening. "Hi, I'm Tine." Och sen kom det mer och mer. Att jag hade öppnat dörren för någon. Jag vet att jag gick mot dörren för att ant… jag vet inte om det knacka på eller ringde på, men jag gick till dörren i tron om att sambon hade kommit hem. Att han hade ett musikinstrument i händer eller…händerna eller något för jag visste att han hade vart iväg och fixat med mycket musik och sånt. Så jag tänkte att, ja, han har väl nåt musikinstrument i händerna för han inte kan öppna, så jag öppnade dörren i tron att det var han. Men utanför så står det en människa säger "Hi, I'm Tine." Och nästa är att jag måste backa för att hon tar sig in. Hon, ja, inte bryter sig in, men tränger sig in så jag måste backa för att hon kommer så. Jag vet inte om hon stängde dörren efter sig, men nästa sekund så har jag ett slag i huvudet. Det slår lock för mina öron. Ehh…nästa minnesbild efter det är att jag står mot min vägg…ehh…på vänstra sidan av hallen så står jag mot väggen och ser henne framför mig.

Det var, det var mina tankar och känsler då. Vad jag kommer ihåg. Och…det jag minns av hennes utseende…är ganska likt det som jag har angett förut. Ehh…lite…lite större näsa än normalt. Ehh…kindben som är väldigt markerade…ehh…Mörkt, långt hår som kan var lite, lite uppsatt, men, ganska, det hänger lite grann. Ehh…svarta glasögon. Ehh…glasögon med svarta bågar.

Här i samma förhör beskriver mamman även hammaren. Beskrivningen passar bra i kofoten som finns avbildat i ett tidigare inlägg.
Ehh…ja och förutom den här minnesbilden. Jag kan inte säga var hammaren kommer in det här. Om det är så att den ligger någonstans eller om hon håller i den eller nåt, men jag minns en hammare, men jag kan inte säga var jag minns det någonstans. Men jag minns en hammare med svart skaft och röda detaljer på. Ja…ehh…på, på hammarskaftet. Inte där hammarklon och det sitter utan på andra sidan så är det som en ring precis…ehh…där hammaren slutar. En ring, en röd ring. Och sen…ehh…som en avlång…ehh…avlång, avlångt runt med rött också, mitt på hammarskaftet.

Mamman kan ju blanda in i sina "minnen" familjens egen hammare eftersom den låg framför henne under tiden hon chattade med sin syster minuterna innan överfallet.
----------
Min personliga åsikt är att mamman inte minns händelsen. Minnesexperten har ju också uttalat sig och hävdar att mamman inte minns. Hur som helst när man läser förhören så ser man hur tydligt som helst att mamman hämtar och får information utifrån. Om hon sedan tror att dessa "drömmar" är riktiga minnen är beklagligt.

Alla som följt rättegången vet att vid det här laget har mamman vittnat om en mycket längre kvinna än den personen hon beskriver i de här förhören i både tingsrätten och hovrätten.

I förhören pratar mamman om bara axlar men i rätten svarar hon på åklagarens fråga om hur kvinnan är klädd så här: "En jacka som är öppen. Eftersom min blick går ner till magen... så är det en ljus eller beige tröja och en ganska tjock jacka som är öppen. "

Om fel gärningsman sitter nu häktad och döms för detta så går den riktige mördaren fortfarande fri!