Christines egna ord om polisens brister

All detta svammel som Gummesson har att komma med bemöter Christine med egna ord när hon får föra sin egen talan in Hovrätten. (lite längre ner på sidan)

Jag personligen skulle ha blivit riktigt förbannad om ja suttit oskyldig i hennes sits och jag hade öst på mycket mer än vad Chrisitne gör.
Jag tror ärligt talat att jag hade tappat förståndet. Jag hade skrikit, gråtit och gapat.

Därför har jag tänkt mycket på varför Christine agerar som hon gör och inte visar fler känslor om hon är oskyldig och som jag fortfarande lutar mot - Att hon är oskyldig. Fråga mig inte varför. Det känns bara inte som att hon är gärningsmannen till detta fruktansvärda brott. Jag har aldrig fått någon obehaglig känsla av Christine. Jag har varit åhörare i hovrätten några dagar och jag får en väldigt mjuk och behaglig känsla från denna kvinna. Hon har verkat behärskad och har en otrolig ordnig i alla sina papper till skillnad till juristerna i rätten. Hon har en mjuk röst och hon sitter absolut inte och skrattar hela tiden som journalistgamarna låter det påskina.

Jag har en egen teori varför Christine agerar som hon gör om hon är oskyldig... Väldigt långsökt men ändå en teori. Det kräver en oerhörd styrka och självdisciplin om så är fallet och om hon håller på att genomföra det.

Vi ponerar att Christine är oskyldig och bara hon vet att hon är det. Hon har haft lite motgångar i livet, inte större än var och en av oss har haft men tillräckligt motiga för att livet för henne inte kändes som hon trodde det skulle bli.

Dagen efter den 17 mars åker Christine som planerat till Tyskland för att besöka sin sjuka mor och att fira påsk där. Hon får höra från mamman att polisen i Sverige eftersöker henne för mordet på hennes expojkväns nye sambos barn samt mordförsöket på barnens mamma. Då ser hon sin chans att tjäna en hacka. Självmant anmäler hon sig til polisen i Tyskland. Varför försvann hon inte om hon är skyldig utan istället stannar hon i sin hemstad trots att hon har världens alla chanser att försvinna.
----
Den 20 mars häktas Christine i sin frånvaro som skäligen misstänkt.

Den 21 mars häktas Christine i Tyskland i avvaktan på att en domstol ska ta ställning till om hon ska utlämnas.

Den 22 mars drar åklagaren tillbaka den felaktiga europeiska arresteringsordern och Christine släpps ur häkte i Tyskland.

Här hade Christine åter en chans att försvinna. Om hon är skyldig så visste hon ju nu att polisen var henne på spåren och att det bästa vore att lägga benen på ryggen. Men nej, åter stannade hon i sin hemstad!

Den 29 mars utfärdas en ny europeisk arresteringsorder sedan nya bevis lagts fram av svensk polis. Tyskan är nu häktad i sin frånvaro på sannolika skäl misstänkt för morden och mordförsök.

Den 30 mars grips Christine i Hannover-området av tysk polis.
----

Här kommer min teori om Christines "masterplan". När hon inser att hon är misstänkt för ett brott som hon vet att hon inte begått så ser hon sin chans att tjäna en hacka på detta.
Hon är säker på att man inte kan knyta henne till brottsplatsen eftersom hon aldrig varit där.
Hon ser en massa dollartecken framför ögonen... Desto längre tid det förflyter med rättegångarna desto fetare blir ersättningen.

Men nu har allvaret kommit ikapp. Frieda med gänget har beslutat att "någon" ska fällas för detta vidriga brott och denna någon råkar vara Christine.

Med denna usla utredning och fysiska bevis som saknas helt och hållet är Frieda fast besluten att spärra in denna människa på livstid. Undrar bara om denna Frieda har en aning om vad hon pysslar med eller om hon vill få sin vilja fram till vilket pris som helst.

Jag är en snäll person och har aldrig önskat något slags hämnd för någon av mina medmänniskor. MEN om Gummesson får "rätt" (läs fel) i detta fall och att det senare visar sig att Christine är oskyldig så önskar jag att hon och bara hon med stort G blir misstänkt för ett vidrigt brott, förföljd och förlöjligad i media och Flashback i all tid och otid och efter tusen turer dömd. Givetvis ska hon inte någonsin sitta kvar på sina höga hästar utan hon kan gott och väl ruttna i ett av våra fabulösa fängelser.

Jag funderar på hur Christine mår mitt i allt detta om hon är oskyldig.

Och Jag är riktigt rädd för den svenska rättssäkerheten!
---------------------------------
*****************************
---------------------------------

Här Christines egna ord rån Hovrättsförhandlingarna.

10.21 Christine Schürrer läser högt ur ett tidigare förhör där det står att hon kom till Sverige enbart för att prata ut med NN.
- Jag säger att jag åkte dit för att ta avsked av honom. Inte för att prata ut, det har jag aldrig sagt.

Beslutet att ta sitt liv hade hon tagit innan hon reste till Sverige.
- Men NN hade några av mina saker kvar, bland annat kläder. Jag ville inte att han skulle ha dem.

Christine Schürrer säger också att hon gjort polisen uppmärksam på att det förekommit felaktigheter i förundersökningen. Hon undrar varför inget gjorts åt det.

Även fast Christine Schürrer pratar bra svenska är det stundtals lite svårt att förstå vad hon säger, men hon fortsätter att komma med svidande kritik.
- I en sådan här undersökning hade jag förväntat mig lite mer exakthet, säger hon.

Hennes försvarsadvokat Per-Ingvar Ekblad ser nästan lite stolt ut när han tittar på sin klient.

10.29 Schürrer kommenterar en av hennes vänners vittnesuppgifter. Vännen ska ha sagt att hon flyttade till Stockholm enbart för att komma närmare NN.
- Det hade ingenting med NN att göra. Utredningens slutsats är lögn. Mitt syfte var att jobba här, det visade mina svenskastudier. Hade jag velat komma närmare NN hade jag flyttat till Arboga.

- Åklagaren är feg och påstår att jag ljuger om mina känslor. Det finns också anteckningar i min dagbok där det står att mina känslor för NN bleknat, fortsätter hon.

Hon bläddrar i sina papper, och på högra handens ringfinger blixtrar en mörkröd, stor ring medan hon dirigerar rätten och åklagarsidan rätt i pappersbunten.
- Med tanke på att polisen och åklagaren förvanskat mina uppgifter är det oförskämt att de blåser upp ett motiv som inte finns.

10.47 Christine Schürrer anser att åklagarsidan manipulerat och misstolkat hennes dagboksanteckningar.
- Jag har aldrig fantiserat om att leva med NN, inte han heller, vi ville bara se hur det skulle gå.

Hon läser nu högt ur sina egna dagboksanteckningar.
- Jag hade ett socialt liv, träffade vänner och gick ut. Visst drack jag alkohol, men det var ett tecken på att jag höll på att bli frisk.

Schürrer förnekar att hon läst NN:s blogg.
- Jag visste inte ens att han hade träffat en tjej.

Hon läser vidare i utredningsmaterialet. Schürrer säger nu att åklagaren är fräck när hon påstår att hon använt en hammare som brottsverktyg.
- Det är bara elakt förtal.

10.55 Schürrer hänvisar nu till ett förhör i slasken, det vill säga polisens överskottsmaterial som inte finns med i förundersökningen.

Det handlar om en person som köpt en hammare, men som tappat bort den.
- Så vi var inte det enda hushållet som saknade en hammare. Eller en konservöppnare. Eller en yxa.

Hon kommer nu in på att hon ska ha ljugit om resan till Örebro eftersom det fattas 2,5 mil vid debiteringen.
- Åklagaren är återigen så fräck att påstå att jag ljuger. Det kan vara så att kilometerräknaren inte stämde.

Schürrer kommer nu in på det barn hon ska ha fött - något som åklagarsidan påstår att hon hittat på.
- Utredningens slutsats är fel. Jag anser inte att det finns någon anledning att uttala mig om det.

Rätten beslutar om en paus.

11.15 Rättegången fortsätter och Christine Schürrer läser ur ett förhör där det påstås att hon ska ha sökt information om NN och Emma Jangestig på nätet.
- Jag har inte sökt information om Emma Jangestig. Jag har hittat en back-up till min dator, och det finns inte ett spår av bilden på deras hus i min dator.

Om att hon ska ha smugit omkring på tomterna nattetid på Verktygsgatan, där syftet ska ha varit att rekognosera.
- Utredningens slutsats är återigen elakt förtal.

Frågan är om angrepp är bästa försvar. Schürrer har använt ordet "fräckt" flera gånger, å andra sidan pratar hon inte på sitt modersmål, hennes tal saknar nyanser.

Åklagarsidan antecknar frenetiskt medan Schürrer talar.

11.42 Schürrer fortsätter att peka på polis- och åklagarsidans felaktiga slutsatser.
- Jag hade visst hämtat en karta på turistbyrån, men det var sommaren innan. Det trodde jag att utredaren förstod, att det inte var den 12 mars 2008 när jag var i Arboga.

Förutom åhörare från allmänheten har två åklagare också kommit in för att lyssna på Schürrer. Nu är det trångt i sofforna.

Schürrers egna anteckningar ryms på 15 papper, raderna är tätt skrivna.

11.44 Schürrer om vittnet på Verktygsgatan som ska ha sett en man gå in på garageuppfarten till Emmas och NN:s hus:
- I utredningen slutsats påstår åklagaren att han har sett mig. Åklagaren har förvanskat vittnets uppgift: Jag är inte en man.

Schürrer kommer nu in på hammaren som hon påstås ha blivit av med på Skavsta flygplats.
- Det är ingen person som har sett mig med en hammare, varken personal eller andra resande.

11.51 Både Emma och NN sitter med huvudena bortvända från Schürrer. De ser sammanbitna ut.

Schürrer om ett vittne som den 17 mars ska ha sett henne bära ett par mörka tygskor, men som inte närmare kan beskriva skorna:
- Det är många grejer som inte stämmer, säger Schürrer.
http://www.vlt.se/artikelmall.asp?version=845581

Lite personligt om mig. (off topic kan man kanske säga)
Jag har försökt att skriva i detta blogg utan att framföra mina egna känslor och inre men nu känner jag att jag måste skriva lite om mig själv. Om det att jag har hela mitt liv "känt" saker på ett sätt som inte går att förklara. Det är ingen magi eller trollkonster utan bara en känsla som aldrig svikit mig. Jag har haft ett tiotal sanndrömmar som alla har hänt i det verkliga livet kort efter att jag har haft drömmen. Du som vill kan läsa om det i min presentation.
I bloggen försöker jag hålla mig till fakta som framkommer i målet samt mina åsikter kring detta oerhört tragiska fall.

Försvunna bandade förhör

Polisen eller åklagaren har också lyckats med konststycket att slarva bord en del av banden innehållande förhör med Christine. Nu finns bara anteckningarna kvar och hur mycket kan man lita på dom? När jag har läst i FUP de nerskrivna förhören med Christine så är de rätt så virriga. Man kan fundera på hur förhören har gått till när tolken har varit närvarande. Det känns som att det finns en hel del missförstånd, förhörsledaren har pressat på och tolken kanske inte har fått fram allt som Christine velat har sagt.

Här ett litet utdrag ur ett av förhören.
Fhl Och så kan vi konstatera att du är i Arboga 12.26.
Tolk Pratar på tyska.
Fhl Vi vet att du åker hem 16.28.
Tolk Pratar på tyska.
Fhl Vi vet också att du har vallats…angående den här dagen. Du har inte kunnat
beskriva hur du har gått ut till den här platsen. Du här helt säker på att du är på
den här platsen, längst ut i Lungers hamn.
Tolk Pratar på tyska.
Fhl Och du har svårt att beskriva hur du går tillbaka från den här platsen.
Tolk Pratar på tyska.
Fhl Vi har varit i Arboga under fyra timmar, men om man går den här vägen ut till
den här platsen som du, med all säkerhet har varit på säger du, så tar det, om man
går fågelvägen, i den promenadtakt som du beskriver, 6 timmar.
Tolk Pratar på tyska.
Fhl Går man på vanliga vägar så tar det betydligt längre tid.
Tolk Pratar på tyska.
Fhl Vi har kunnat konstatera att ingen på turistbyrån har hjälpt någon person under
det här året, med att kryssa i, som du har beskrivit på kartan, var Sigges sten
ligger.
Tolk Pratar på tyska.
CS Pratar på tyska.
Tolk Och det var inte i år heller.
Fhl Så har du berättat för oss i förhör.
Tolk Pratar på tyska.
Fhl Ingen på turistbyrån, som du beskrev, som du fick hjälp av den här dagen,
stämmer in på det signalement som du har gett oss.
Tolk Pratar på tyska.
CS Pratar på tyska.
Tolk För det var inte i år.
Fhl Så har du sagt i två förhör tidigare.
Tolk Pratar på tyska.
CS Pratar på tyska.
Tolk Det kanske var inte någon tidsangivelse.
Fhl Det här sammantaget gör att vi tror att, att det inte har varit på det sättet som du
har beskrivit för oss Christine.
Tolk Pratar på tyska.
Fhl Det stämmer helt enkelt inte.
Förhör med Schürrer, Christine; 2008-05-14 10:05 diarienr: 1900-K8001-08
1713

Förhör med den polisman som var först på mordplatsen är också borta.

Det känns inte speciellt betryggande att banden är borta.
Har de slarvats bort medvetet för att få Christine fälld. Där kanske fanns information som talar för hennes fördel.

Vem tipsade Polisen om Christine?

I FUP kan man läsa att det var en av Emmas och hennes sambos vänner som tipsade polisen om Christine. Det ska ha skett den 18 mars, dagen efter dådet.

Nu i Hovrättshandlingarna säger Anders Pommer så här:
(Klipp från VLT)

14.23 Förhöret med Anders Pommer inleds med att han får berätta om sin inblandning i utredningen.
- När hörde du för första gången talas om Christine Schürrer?, undrar åklagaren.

Anders Pommer berättar att han var ute och knackade dörr den 18 mars, då han stötte på en kvinna vars uppgifter ledde till en person som berättade om Schürrer.
- Vad fick du höra då?
- Jag fick höra i stora drag den bakomliggande historien som hade kulminerat i att NN skulle ha fått brev från Schürrer om att hon skulle ha fött hans barn.

Hur ligger det till egentligen? Var det Emmas och sambons väninna som tipsade polisen som det faktiskt står i FUP eller är det som Pommer säger?
Varför ändras uppgifterna från FUP och presenteras i ny skepnad i Hovrätten?
Har Pommer verkligen fått tipset och Christine via dörrknackning eller fantiserar han bara?

Funderingar kring utredningen

Jag kan inte sluta tänka på skadorna på Emma. Bilderna från FUP sitter nu på min näthinna och jag får inte allting gå ihop. Emmas skador är mer ytliga än barnens skador men det beror troligen på att barn är mindre och mer sårbara. Men att åklagaren är så tvärsäker på att det är en hammare som är mordvapnet och det vapnet som orsakats Emmas skador känns inte så självklart för mig när jag ser bilderna på Emmas skador.
Desto längre jag funderar desto mer börjar det luta åt att det kan vara en mindre kofot som är vapnet och inte en hammare.

När man tittar på de avlånga böjda skadorna på den lilla infällda bilden och jämför med kofotens böjda del stämmer det ganska bra överens. Jag förstår inte hur en hammare kan åstadkomma de skadorna. Den rundade delen av en hammare i den storleken som tros ha använts har en diameter på ca 3 cm. Om man slår med en hammare på en klotformad yta som en huvud är borde skadorna inte se ut som de i bilden. Eftersom skallen inte har krossats så borde hammaren ha glidit med vävnaden och inte ge så skarpa bågformade skador. Och om hammaren skulle ha orsakat de bågformade skadorna skulle kurvan inte vara så stor. Hammarens runda del är också rundad i kanterna, där finns inga vassa delar som i "böjet" på en kofot.

Om man tittar på kofoten så finns det skarpa ytor även på den böjda delen och därför känns det mer naturligt att en kofot har orsakat de skadorna som finns i den lilla bilden. Många av skadorna är också raka och i en kofot finns många raka vassa ytor. I en kofot finns också en klodel som är rak och inte böjd som i en hammare. ( I en hammare är klodelen kraftigt böjd och det känns inte helt naturligt för mig att hammaren skulle ha orsakat alla skadorna.)

Nu är inte jag någon specialist utan använder bara sunt förnuft och har testat lite på olika saker med min hammare och kofot och har dragit min slutsats från mina "tester".

Det känns frustrerande att polisen har granskat ärendet med ett enda möjliga mordvapen. Varför inte försöka angripa problemet med alternativa vapen och därmed kanske också öka chansen att lösa brottet.

Ett intressant inlägg från Flashback

Jag tycker att PIE i en sammanhängande försvarskedja borde ta upp:

1. Två hårstrån från okänd kvinna som återfanns på en av mordplatsens hallmattor.

2. Okänt fingeravtryck på nedre delen av trappräcket i hallen.

3. Okänd, mystisk kvinna som sökte kontakt med EJ på konserthuset i Västerås dagen före mordet. Kvinnan pratade dålig engelska (Tilläggsprot., s. 642):

Spoiler:

Citat:

En kvinna kom fram till Emma. Hon hade långt mörkt hår och en keps eller som en basker nerdragen ända till ögonen och Emmas första tanke var hur kan människan se något för Emma såg inte hennes ögon. Kvinnan började prata engelska med Emma som inte kan prata engelska på det sättet som kvinnan gjorde och hon såg att Emma letade efter Max. Kvinnan sa, din son, eller, han är på toaletten. Max kom springande och Emma tackade så mycket. Kvinnan sa vilken söt, eller, vilken söt dotter. Strax därefter kom Togge och han måste ha mött henne i trappen. Emma tillfrågas om hon kan beskriva kvinnan så detaljerat hon kan. Det mesta Emma kommer ihåg är att hon hade ganska långt, kanske inte jättelångt men hon hade sitt hår framåt i alla fall. Det kan ha varit lite lockigt och kepsen nerdragen. Hon vet inte hur rösten lät men blev förvånad och fann sig i att prata engelska trots att hon inte är bra på språk. Vad Emma minns så pratade inte kvinnan så bra engelska. Det kvinnan hade på huvudet är inte en basker, det ser mer ut som en keps. Den är i tyg med en liten skärm. Det var mycket tyg. Emma minns inte kvinnans utseende för övrigt. Åldern tror Emma kan var trettio eller yngre.

4. E:s minne av en kvinna stående på tredje trappsteget i trappan upp till övervåningen (Tilläggsprot., s. 643):

Spoiler:

Citat:

På fråga om det är något ytterligare som Emma vill ta upp svarade hon att hon alltid har uppfattat det som en kvinna, hela tiden. Hon har aldrig tvivlat. Känslan och kroppsminnet säger att det är en kvinna. Redan på sjukhuset såg Emma en kvinna framför sig stå på tredje trappsteget i hennes hall. Emma vet inte varför men hon står vid ytterdörren och kvinnan står på tredje trappsteget och tittar på Emma. Hon kan inte säga att det är ett minne men därför är hon säker på att det är en kvinna. Det är trappen som går till husets övervåning.

5. Vittnet BL:s iakttagelser av en ev. tysktalande kvinna som han i samband med hundrastning stött på c:a en månad före morden (FUP, s. 1029ff):

Spoiler:

Citat:

/.../ Lundgren ombeds beskriva om det var något speciellt med kvinnans sätt att gå, men inte som han kan erinra sig. Det var ingen vaggande gång eller något liknande. Däremot så gick hon som Lundgren, lite hopsjunken, som hon hade tungt, som hon gick och grubblade eller funderade på något. Det var ingen motionär som han ofta brukar möta, som går med spänstiga steg, utan hon gick sakta, hopsjunken, precis som sinnet var tungt. Lundgren har efteråt funderat mycket, när det blev aktuellt med den tyska kvinnan och han tyckte att hon inte stämde in bland de vanliga som promenerade i området. Han säger att han inte sett kvinnan på platsen eller på något annat ställe i Arboga, varken före eller efter händelsen. Bertil Lundgren tillfrågas om han sett bilder på den tyska kvinnan som är misstänkt i polisutredningen för dubbelmordet och mordförsöket i Arboga, den kvinna som nu sitter gripen i Tyskland. Han säger att han redan samma kväll, på långfredagen när det fördes på tal, mötet med den tyska kvinnan, så hade Tommy Strand tagit fram några bilder på Internet, på kvinnan. Det var ansiktsbilder. Vad det var för typ av bilder vet inte Lundgren. Han tror att de förmodligen plockats från Flashback. När han sett ansiktsbilderna så kunde han inte känna igen den kvinna så som den som han mötte på skogspartiet tidigare i år.

6. CS:s iakttagelser av T:s reaktioner (FUP, s. 1532ff):

Spoiler:

Citat:

/.../ När han hämtade mig i december från flygplatsen… Var han också förvirrad. Jag frågade vad som var anledningen till det. Han sa att han fått ett samtal från det förflutna. /…/

7. Avsaknaden av rekonstruktion inför övervakningskameran.

8. Att vallningen borde ha genomförts till fots så att CS getts möjlighet att i rätt hastighet närma sig målet Halvardsborg.

9. CS:s mobilhantering under den kritiska tiden - vilken klart utvisar att hon inte gjort minsta ansats att försöka dölja sina förehavanden.

10. Att CS inte heller har försökt undanhålla sina dagboksanteckningar.

11. Att CS berättade en historia om en hammare för sin vän vid framkomsten till Tyskland - vilket hon med stor sannolikhet inte skulle ha gjort om hon varit skyldig till brottet. Vännen har också berättat att CS uppträtt precis som vanligt.

12. CS:s omvittnade slarv och allmänna strulighet vad betr. såväl klädespersedlar som försvunna plånböcker.

13. Att TH:s utsagor bekräftar att han aldrig upplevt något hot från CS:s sida; än mindre kunnat tänka sig att hon skulle vara kapabel att skada någon - annan än sig själv, vilket hennes självmordsförsök bekräftar.

14. PIE kan säkert hitta fler punkter som talar för att CS är oskyldig till det hemska dådet.

Förundersökningen

Jag har ju läst förundersökningen under flera månader och det finns många frågor som jag undrar över. Ska ta upp några av frågorna här.

Tiden har varit väldigt knapp för vilken gärningsman som helst att utföra dådet. Allting måste ha skett mellan kl. 19:10 - 19:19. Man vet inte heller med säkerhet vilken tid sambon har kommit hem eftersom hans tid för hemkomst baseras på polisens testkörningar.

På vilka grunder avskriver polisen sambon som eventuell gärningsman under de första minuterna de är på plats?

Varför är inte sambons alla kläder analyserade av SKL?

Vad är det för blodig papperstuss som finns i sambons jackficka och som inte blivit analyserad av SKL?

Hur har det så kallade skospåret kommit till? När man tittar på bilderna från hallen innan polisen har framkallat skoavtrycken ser man ingenting med blotta ögat, skoavtrycken har framkallats med ämnet aminosvart. Dessutom ligger det en telefonsladd på den platsen där skoavtrycken hittades så om någon har trampat precis där där spåren hittades borde det synas avtryck även efter telefonsladden. Trots det är skoavtrycken hela.

Polisen är helt säker på att gärningsmannen har kommit genom ytterdörren. I tidiga förhör berättar Emma om något minne att den lille sonen har sagt att det står någon vid altandörren på baksidan av huset. Emma minns inte om hon har öppnat den dörren.

Hur kommer det sig att det finns ganska mycket blod från dottern på Emmas byxor? Polisens teori är ju att Emma har blivit nedslagen först och barnen hittades en bit från henne och enligt FUP går inte blodstänken från dottern mot Emmas håll.

Jag har inte kunnat titta på bilderna på barnen men har tittat lite på Emmas skador. De halvmåneformade såren på sidan av huvudet ser ut att ha orsakats av sidan av en kofot och inte av hammare. En hammare i den storleken som polisen tror har använts väger närmare ett kilo. Med andra ord det behövs mycket kraft att orka slå många slag med en sådan. En kofot i den storleken som passar med skadornas storlek väger lite under ett halvt kilo.
Kan det ha varit en person som var ute efter att göra inbrott som släpptes in via altandörren av Emma eller sonen?
---

Det var lite av det jag kom ihåg nu, det finns flera detaljer som känns lite märkliga i utredningen. Att polisen har haft tunnelseende sedan början av utredningen är väldigt tråkigt om det visar sig att Christine inte är gärningsmannen.