Kan inte släppa dessa byxor

Det är länge sen jag skrev sist men det betyder inte att jag har glömt detta fall. Mammans byxor är en sak som jag inte blir klok på. Jag kan inte förstå hur alla dessa små blodstänk från bägge barnen kan ha hamnat nertill på hennes byxor om hon blev nedslagen först.
När man tittar på bilden ser man att det finns rikligt med blodstänk på framsidan av byxorna inom de gula rektanglarna. Stänken fortsätter på vänster ben även till baksidan av byxbenet. Rimligtvis borde mamman ha stått ganska nära barnen när de har blivit attackerade. Men enligt vad rätten har kommit fram till så har mamman blivit nedslagen först. Hur har då dessa stänk från barnen hamnat på så avgränsade områden på hennes byxor? (klicka på bilden för större bild)

På bilden över hur blodstänken fördelat sig i hallen ser man att det mesta av blodet som finns i den delen av hallen där mamman låg är hennes eget (de röda markeringarna i bilden.) . Några enstaka stänk kommer från sonen (de blå markeringarna.). Inga stänk från flickan (de mörkrosa markeringarna). Ändå har utredarna kommmit fram till att mamman slogs ner först. Jag köper inte det. Något är fel i denna undersökning.

Tråkigt nog får vi nog aldrig veta sanningen - vad som egentligen hände. Trots att rätten gått på mammans minnen så kan man tydligt se att hon inte minns alls. Hon har skapat nya minnen av det hon fått höra efter brottet.

Mörkläggning?

I en videoinspelning från förhöret den 20/4-2008 Säger E att hon har blivit påverkad av sambons åsikter.

I förundersökningsprotokollet finns en skriftlig sammanfattning av detta förhör men där har polis Anders Pommer valt att ta bort meningen: "Klart att jag har färgats av vad sambon sagt". 

Man kan ju fråga sig varför polisen klippte bort detta mening där mamman erkänner att sambons ord har påverkat henne.

Detta tillsammans med många andra märkliga omständigheter i utredningen gör att jag gång på gång ställer mig frågorna:
"Fungerar det svenska rättssamhället som det ska?"
"Brukar polis och åklagaren för mycket makt i deras iver att sätta dit någon för ett brott?"
"Borde det finnas en oberoende instans som har insyn i svåra utrednigar så att man säkrar rättssäkerheten?"

Christines brev till Hovrätten

HÄR ÄR CHRISTINE SCHüRRERS BREV TILL HOVRÄTTEN
Ordförande tillhanda avseende mål B 8390-08 (Christine Schürrer)

Härmed får jag sända den DVD-skivan (Backup) jag hade lovat att lämna in. Skivan/Backup av mina bilder tillverkats den 05 Dec, och på den finns inget kort på det där huset var brottet har hänt, som jag har sagt i förhör i Hovrättens förhandling i Västerås.

Enligt en "tekniker" blev detta kort raderat den 08 Dec, om det överhuvudtaget stämmer. Så kortet, om uppgifter är sant, måste har laddats på den där datorn efter den 05 dec. Vid den tiden var datorn på reparation, därför att man inte ens kunde starta den!

Jag är medveten att tidpunkten att lämna in "bevismaterial" är för sent och att Hovrätten kanske kommer att ignorera den. Men det tog sin tid att hitta skivan. Det handlar inte om ny material och jag hade lovat att lämna in skivan. Jag vill bara hålla löftet.

Med vänliga hälsningar
Christine Schürrer
-----------------

Ordförande tillhanda avseende mål B 8390-08 (Christine Schürrer)

Frånsett detta skulle jag vilja kräva att en oavhängig kommission bildats som noggrannt granskar kå Gummessons förfarande i det beträffande målet. Jag anser hennes och polisens undersökning som bristfällig och vårdlös.

Till exempel har man inte kommenterat hur det är mögligt att Torgny Hellberg har blod på sin arm och skjorta , där han enligt egna uppgifter också har haft en tröja och jacka på sig. Titta "uppgifter som ej ingår i FU-protokoll" 2008-04-16,sid 4, och i Avsnitt 2 FUP, sid 444. När det gäller min person så har man försummat att kontrollera min lägenhet i Tyskland. åklagaren och polisen har ingen aning om det och det är både pinsamt och förvånande. Vad har de ytterligare försummat?

Enligt min åsikt är det en ofullständig undersökning som kå Gummesson är ansvarig för. Det är nödvändigt att hon avlägga räkenskap.

Med vänliga hälsningar,
Christine Schürrer

På EXPRESSEN kan man läsa mer om detta.

Domen i tingsrätten

Jag har funderat lite på hur domen i Hovrätten kommer att se ut om Christine fälls. Jag har svårt att tro att hon fälls eftersom det inte finns några fysiska bevis som pekar på Christines skuld.

Utdrag från tingsrättsdomen 2008-10-14
Som framgår av åldagarens bevisuppgift har åberopats en mycket omfattande både skriftlig och muntlig bevisning till stöd för åtalet mot Christine Schärrer. Åklagaren kan sägas ha byggt upp bevisningen på fyra hörnpelare.

1) Utpekande av Christine Schurrer från arbogamammans sida.
2) Christine Schurrer har befunnit sig i Arboga vid tiden för brotten, om än hon
inte med DNA-spår, fingeravtryck eller annan teknisk bevisning har kunnat
knytas direkt till brottsplatsen inne i huset.
3) Christine Schurrer har haft ett motiv för att utföra brotten.
4) Det saknas enligt åldagaren annan tänkbar gärningsman.

Det förvånar mig att Christine dömdes trots att mammans utpekande av henne underkändes av tingsrätten. Vittnen som ska ha sett Christine i Arboga har inte kunnat peka ut henne. Det att Christine skulle ha motiv för att utföra brotten är något som åklagaren själv har diktat ihop.

Den fjärde och sista punkten ser jag som mest anmärkningsvärd. Att det enligt åklagaren saknas en annan tänkbar gärningsman.

Eftersom utredningen har koncentrerats på endast Christine så har inga andra möjliga gärningsmän utretts. Vad som helst kan ha hänt på Verktygsgatan den ödesdigra kvällen den 17 mars 2008.
Möjliga gärningsmän kan vara:

Ett gammalt ex till mamman
Ett gammalt ex till pappan
Ett gammalt ex till sambon (någon annan än Christine)
En vän som flippat ur
En inbrottstjuv
Sambon (det är tabu i det här fallet att misstänka sambon men enligt statistiken finns förövaren ofta i offrens närhet.)
Mamman själv (Fast i det här fallet har jag svårt att se att mamman skulle ha kunnat skada sig själv så svårt.)

Eftersom familjen helt öppet skrev om sina liv i olika bloggar, bilddagböcker och i Facebook har vem som helst kunnat följa nästan varje steg i deras dagliga liv. Det finns många dårar i dagens onda samhälle och dåren i detta fall kan vara någon annan än Christine.

Emmas sambos kärleksmail till Christine

Emmas sambo har ju försökt i förhören och under de två rättegången få det till att det inte fanns någon kärlek mellan honom och Christine. Att det bara var en semesterflirt. Kanske var det som han säger bara en semesterflirt men trots det så verkar det ha funnits varma känslor mellan de två. Det syns klart och tydligt i dessa mejl som åklagaren har försökt gömma.

21 augusti 2006
Det är tomt i lägenheten och runt mig. Föreställer mig att det är lika tomt som på stranden och i din säng. Jag kom hem till slut, men till vad... Mina tankar är någon annanstans och jag kan inte hindra dem från att flyga i väg till stranden i Plakias och soluppgången eller solnedgången eller till dig.

27 augusti 2006 19.38
Hej Christine! *Stor kram och många varma kyssar* Underbart att höra från dig igen. Du har funnits i mina tankar varje dag den här veckan och jag åkte nästan upp till flygplasten för att ta en weekendresa ner till Plakias...

28 september 2006 14.46
Hej Christine! :) Det var så skönt att höra din röst igen efter en lång månads väntan.

28 augusti 2006 17.36
Hej Tine... Åh, jag känner hur mycket jag kommer att sakna dig när jag sitter här i min tomma lägenhet. Hoppas att du haft en trevlig resa tillbaks till Tyskland och att du anlände tryggt till Hannover om det var dit du åkte. //// Ser fram emot att höra från dig snart! :) /Pussar och kramar och ännu fler pussar /NN
6 augusti 2007 14.26
Tine, mars månad har varit den mest omtumlande månad jag någonsin har haft på värsta tänkbara sätt och jag vill inte träffa dig eller att du ringer till mig. //// Trots mitt hårda mejl önskar jag, uppriktigt, att du får ett fint lov från universitetet. Och jag hoppas för din skull att det du skrivit i brevet var sant, att du mår mycket bättre. Men jag har ingen önskan att hålla kontakt i framtiden. Ha det bra. /NN

Källa Kvällsposten

I det sista mejlet ett år efter den gemensamma semestern på Kreta gör arbogamammans sambo slut med Christine.

Hur grymma kan människor bli?

Jag ramlade över några riktigt smaklösa sidor när jag googlade efter artiklar om Christine. Vissa människor verkar ha blivit helt galna efter händelsen i Arboga. De utropar död åt Christine. Att hon ska plågas, bankas ihjäl, brännas på bål, stenas osv osv.

Är den personen som vill dräpa mördaren bättre människa än mördaren? Och i det här fallet vet de ens inte om Christine är skyldig.

Jag har tyckt att trådarna om arbogamorden på Flashback har varit obehagliga att läsa men där verkar moderatorerna plocka bort det mest frånstötande inläggen även om mycket finns kvar.

Men idag ramlade jag på en annan sida där det verkar vara fritt fram att skriva vilka hot som helst utan att det modereras. Sidan finns på en sajt som så gulligt och vilseledande heter Familjeliv. Inne i deras forum finns en tråd som heter Arbooga-rättegången. (ja de stavar Arboga med två o där) Jag vill inte ens skriva här vad som skrivs där. Den som är nyfiken hittar säkert dit själv. Kanske något för Christines advokat att titta på.

Det finns även en annan tråd på Familjeliv där människor spyr galla över Christine. Av hänsyn till trådskaparen och syftet med tråden utelämnar jag inte den här. (Den som söker den finner)

Jag hittade också en facebookgrupp som heter "Vi som tycker Christine Schurrer ska avrättas". Lika osmakligt som det låter och jag förstår inte hur någon ens kommit på idéen att starta den gruppen eftersom det inte är alls säkert att Christine är skyldig.

Jag tycker inte att all detta hat är sunt. Människor verkar ha blivit helt galna samt verkar ha tappat allt omdöme vad som är passande och vad som inte är passande.
_____

Jag vet att många tycker att det är opassande att jag skriver denna blogg bara för att jag enligt vissa "skönmålar" Christine. Jag förklarar i bloggheadern att jag skriver denna blogg för att på något sätt föra Christines röst i media. Ingen annan gör det.
Och till er som är mest skeptiska till mina åsikter: Jag gör väl en "Frieda Gummesson" - Plockar in de bitarna som passar bäst mitt eget syfte. Och jag har gott om bitar, Frieda har inte lyckats pricka in alla.

Om Christine släpps fri

En hemlig flyktplan ska skydda Christine Schürrer - om hon frias.
Den starka hotbilden mot tyskan oroar polisen.
- Någon kanske tycker att rättvisa inte har skipats, säger kriminalinspektör Anders Pommer. EXPRESSEN

Klart att det finns dårar i vårt samhälle som vill skipa "rättvisa" på sitt eget sätt. Men polisen borde inte glömma att det kanske finns någon som verkligen gynnas av att röja undan Christine - Nämligen den eller de personer som verkligen utförde morden och mordförsöket.

Om Christine är oskyldig så går det en dåre lös i vårt samhälle. Den människan som dödat två oskyldiga barn är nog kapabel till vad som helst.

Hoppas verkligen att Per-Ingvar Ekblads slutord i pläderingen inte är någon profetia.

- Jag skulle vilja avsluta det här genom att säga till rätten: Om några veckor, eller om några månader, eller kanske längre fram än så, så visas det att det kanske begås ett antal bestialiska brott i Mellansverige? Kan ni då säga att det här absolut inte kan ha någon bäring på det mål som vi satt och dömde i? För så noggranna var vi i vår bevisprövning.
- Som sagt. Mängden bevisning är inte det som avgör - det är faktiskt kvalitén. Man kan inte lägga ihop två plus två och komma fram till tio, fortsätter Ekblad. VLT

I väntan på domen

Nu är det fyra veckor tills domen faller. Jag har läst Sven Erik Alhems krönika i dagens VLT där han förklarar att om Hovrätten kommer fram till att bevisningen är otillräcklig så kommer Christine att försättas på fri fot med omedelbar verkan.

Det blir ingen lätt uppgift för hovrätten att bedöma i målet. Domen kommer också att meddelas först den 16 februari. Och eftersom försvararen inte yrkade att hans klient skulle försättas på fri fot omedelbart, behövde hovrätten inte ta någon ställning i den frågan. Under överläggningstiden aktueliseras ermellertid häktingsfrågan kontinuerligt så tillvida att hovrätten är skyldig att omedelbart försätta CS på fri for om hoverätten under överläggningarna innan domen meddelas skulle finna bevisningen otillräcklig. Det innebär att ju längre tid som förflyter utan att ett sådant beslut meddelas, desto mer talar det för ett fastställande av tingsrättsdomen.

Sven Erik Alhem berömde också Per Ingvar Ekblads slutplädering.

Men sen kom den duktige retorikern och advokaten Per-Ingvar Ekblad in i bilden och förde på ett lysande sätt fram försvarets syn på den samlade bevisningen. Ekblad överglänste lugnt och värdigt sin egen tidigare plädering i tingsrätten.

Beviskraven måste vara väldigt höga i ett mål av denna karaktär trummade Ekblad in. Det räcker inte med en "ymnig flora av bevisning". Det är kvaliteten som räknas. Alltför lång tid har i hovrätten ägnats åt perifiera frågor från åklagarens sida utan att vi nått in till brottsplatsen, tryckte Ekblad kritiskt på. Han ville heller inte vifta undan betydelsen av de vittnesmål han själv vaskat fram ur den så kallade slasken. "Kan vi verkligen utesluta att gärnignsmannen varit någon av de personer dessa vittnen sett?" Skoavtrycket, avsaknaden av mordvapen och brister vad gäller motivbilden var andra förhållanden Ekblad sköt in sig på.

Ekblad nämde också under gårdagen att det här var fyra mot en i rättssalen. Två åklagare och två målsägandebiträden mot den ensamme försvararen.

Det här målet kan sluta hur som helst. Och om Christine döms indikerar det att vem som helst kan dömas till livstids fängelse på indicier och påhittade historier. Vill vi verkligen ha det så i det Svenska samhället?

Christines advokats plädering

Nu har Per-Ingvar Ekblad en sista chans att påpeka lögnerna och bristerna i åtalet.
Mycket av det jag skrivit tidigare här i bloggen finns med i hans slutplädering.

De viktigaste punkterna i hans plädering är
* Inget utpekande
* Ingen DNA-bevisning
* Inget skoavtryck
* Inget mordvapen

Det som Gummesson har försökt att ljuga ihop till ett säkert utpekande är skrämmande. Att det inte finns DNA från Christine på mordplatsen är märklig efter en sådan våldsam händelse. Det är också märkligt att utredarna har struntat att försöka undersöka de faktiska spåren som fanns på brottsplatsen, de två oidentifierade hårstrån som kommer från en okänd kvinna.
Märkligt är också att Christine skulle ha utfört dådet mellan kl 19:10-19:20 och därefter obemärkt tagit tåget från Arboga kl 19:32. Ingen i överhuvudtaget har sett Christine. Varken på brottsplatsen eller på tåget på kvällen den 17/3.

Skoavtrycket som hittats på brottsplatsen beskrivs som liknande en VANS-sula. Liknande är inte samma sak som samma skoavtryck.

I utredningen beskrivs mordvapnet som en hammarliknande föremål, inte säkert att det är en hammare. (Kan vara tex. en kofot som passar bättre ihop med skadorna på mammans huvud)

Vidare så har det inte lagts ner något utredningsarbete på de skumma personerna som ska ha vistats kring brottsplatsen dagarna före morden.

- Saknar det verkligen betydelse att de här personerna har sett märkliga saker och mystiska individer som både på söndagen den 16 mars och på förmiddagen den 17 mars setts i området?, undrar Ekblad.
VLT

Arbogamammans minne är en sak som kommenterats flitigt i media. Kommer hon ihåg eller kommer hon inte ihåg. Minnesexperten säger att hon inte kan komma ihåg, en annan doktor som inte är en minnesexpert säger att hon visst kan komma ihåg. Vem har rätt och vem har fel?
En sak vet alla som följt det här fallet och som läst förundersökningen; att arbogamammans minnesbilder blev klarare och klarare desto längre tid det gick och desto mer information hon fick.


- Sedan kommer den stora katastrofen - Arbogamamman skrivs ut från det skyddade boendet och får information av polisen att en tysk kvinna sitter häktad. Aha? Vem kan det vara? Det kanske är "psykbruden"? Hon får också en beskrivning av mordvapnet, och nu verkar det ske en eskalering när det gäller att komma ihåg.

VLT (från dagens slutplädering)

Åklagarens påstående om att det inte finns utrymme för någon annan gärningsman håller inte heller efersom utredningen riktats enbart mot att fälla Christine. Några andra potentiella gärningsmän har inte utretts.

Det finns ingen rättvisa på denna jord som kan ersätta förlusten av två små barn. Men rättvisa är inte heller att få en kanske oskyldig människa dömd för ett brott som hon kanske inte har begått. Tragiskt nog så kommer sanningen kanske aldrig fram.

Arbogamammans målsägandebiträde pläderar

Fredborg säger att Emma haft gott resultat när det gäller testerna av ansiktsbilder.
Med all respekt för de drabbade men jag måste åter säga att åtalet håller inte och att målsägarbiträdet lägger fram samma lögner som åklagaren.

- Christine Schürrer har varit besatt av NN, hon har gjort flera försök att hålla sig kvar vid NN, rent fysiskt har de bara umgåtts i tre veckor. Trots att det har varit ett flyktigt förhållande kan hon inte acceptera att han gör slut via telefon.

Att Schürrer inte kunnat släppa NN är tydligt, menar Fredborg och radar upp flera exempel:
- Schürrers förnyade kontakter med NN, hennes dagboksanteckningar som gång på gång talar om hur mycket hon saknar honom, hennes uppgifter till hennes hyresvärd om att hon skulle vilja flytta till Arboga, och hennes gamla vän från Tyskland bekräftar att hon mådde dåligt på grund av NN. Även hennes efterforskningar om familjen, bilder på huset, de här sökningar som gjorts på Emmas alias på webben. VLT

Hela tiden upprepas det att Christine skulle ha varit besatt av arbogamammans sambo. Ingenstans skrivs det om det faktum att förälskelsen mellan sambon och Christine var ömsesidig. Att heta mail skickades från båda håll, likaså sms. (detta har redovisats under Hovrättshandlingarna) Sambon har stundtals varit mer intresserad och angelägen att fortsätta förhållandet än vad Christine har varit.

Åklagarens slutplädering

Frieda Gummessons slutplädering verkar väldigt tunn och intetsägande. Hon upprepar det som redan är sagt i tingsrätten och vissa av hennes påståenden är rena rama lögner. Som tex att det finns ett vittne som säger sig ha sett Christine på mordplatsen den 12 mars. Sanningen är den att ingen vittne har pekat ut Christine. Varken den 12 mars eller den 17 mars. För mig är det obegripligt att åklagarsidan inte lägger större tyngd på vad som hände på självaste morddagen, den 17 mars. Istället svävas det i det oändliga kring Christines eventuella graviditet och barn precis som om detta var ett faderskapsmål.

Klipp ur VLT
Det saknas några biologiska bevis som binder Christine Schürrer till brottsplatsen - inga blodiga kläder, inget tillhygge, i alla fall inget som har hittats. Men hon har haft gott om tid att göra sig av med det. På mörka kläder syns inga blodfläckar, i synnerligen inte en mörk marskväll.

Gummesson säger att hon inte tänker sitta och relatera till vad de olika vittnena har sagt, däremot vill hon peka på några vittnesmål.
- Den 12 mars ser en kvinna Christine Schürrer i färd med att rekognosera i villaområdet, även om vittnet först trodde att det rörde sig om en stöld. Vittnet har pekat på hur personen var klädd och hur personen gick.

En annan sak som ska bedömas är kronologin när det gäller vissa av omständigheterna, säger åklagaren.
* Det är utrett att Schürrer har tillgång till Emmas telefonnummer den 13 januari, och hon söker Emma. Hon får ingen kontakt med Emma och ingen kontakt med NN.
* I början av februari skickar hon ett brev till NN och berättar om barnet.
*Två och en halv vecka, innan morddagen, skickar Schürrer ett mejl från adoptivpappan. NN svarar men att han inte varit inblandad i processen, men att han gjorde barnet.
*Den 8 mars tar Schürrer bort NN som vän på sitt facebook-konto.
*Tre gånger på fem dagar besöker hon Arboga, och någon gång vid den här tiden har hon också skrivit familjens adress på en lapp.

Jag personligen ska genast avregistrera mig från Facebook, inte gå utanför lägenheten utan vittnen, inte spara några telefonnummer eller adresser, inte ljuga en vit lögn till en föredetting, inte besöka några främmande orter, inte skriva upp låtnamn eller texter, endast bära ljusa kläder och alltid samma kläder så jag vet hur jag varit klädd när jag är utomhus ifall det blir ifrågasatt. Ja, listan kan göras hur lång som helst...

Det här klippet visar tydligt hur tunn åklagarsidans så kallade bevisning är. Om man kan döma en person för mord med anledning av dessa punkter så är rättssäkerheten i Sverige verkligen i fara.

Idag avgörs det

Idag avgörs det om Christine döms eller frias för brottet hon är anklagad för. Jag läste Sven Erik Alhems krönika i dagens VLT och enligt honom så är båda utgången möjliga. Att det blir en fällande dom eller att Christine frias. Det finns ingen mellanting, det blir antingen eller.

Onekligen spännande eftersom utgången kommer att vara den slutgiltiga och bli mycket betydelsefull. Livstid och utvisning eller frikännande dom. Inget mellanalternativ finns. Dramatiken kan inte bli starkare i en svensk rättssal. En sak är säker enligt min uppfattning: Emma Jangestigs gedigna berättelse kommer sannolikt, i motsats till vad tingsrätten gjorde, att tillmätas betydelse av hovrätten. Professor Borgs bedömning kommer nämligen att få ökad tyngd.
Från dagens VLT, pappersupplaga

Som Alhem säger så är det en oerhört spännande rättegångsdag som tagit sin början. Det jag tänker på idag är att två oskyldiga barn har fått sätta till livet i denna vidriga brott men också att kanske en oskyldig människa blir dömd.

Hur utgången än blir så kommer det att finnas frågetecken och diskussionerna kring detta brott är inte slut med att domen faller.

Hur definierar man en stalker?

Christine har av media och rätten utmålats som en värsta sortens stalker, psykobrud och monster. Jag får inte detta att gå ihop när det nu framkommit att hon på ett år har skickat endast ett brev och två SMS till arbogamammans sambo.


Christine Schürrer menar att bilden av henne, som besatt av Emma Jangestigs sambo, inte har något med verkligheten att göra.
- Ett brev och två sms på ett år. Jag vet inte hur man kan ha den uppfattningen att jag är besatt av honom. Det är löjligt, säger Christine Schürrer.
Christine Schürrer tillbakavisar också att hennes självmordsförsök skulle ha att göra med att relationen tagit slut, som åklagarna vill göra gällande.
- Jag förstår inte hur man kan dra en sådan slutsats.
- Jag har inte i något mejl eller sms skrivit att jag vill ha honom tillbaks. Även om han har sagt det till sina kompisar.

Äntligen tog Christines advokat upp detta

Jag har länge undrat varför Per Ingvar Ekblad inte tar upp de två oidentifierade hårstråna som hittats på brottsplatsen. Äntligen gör har det!
Man kan ju undra vem dessa hårstrån kommer ifrån? Kanske från den riktiga gärningspersonen som också är en kvinna.

Per-Ingvar Ekblad ber om ordet:
- Det framgår av ett sakkunnigutlåtande gällande hårstrån.
Resultatet för ett av hårstråna kommer från Emma Jangestig, resultatet från de andra två hårstråna visar att DNA inte kommer från Schürrer eller någon annan i familjen Jangestig. Vad vill jag då visa med det? Jo, naturligtvis att man har hittat två hårstrån - som inte kommer från Schürrer eller Emma eller barnen - men att det kommer från en kvinna - ovisst vem.
VLT

Jag blir mer och mer övertygad att Christine är oskyldig

Christines berättelse om dagarna innan hon överlämnade sig till polisen i Tyskland är trovärdig och sakligt till skillnad från många andra inslag i denna spektakel till rättegång. Hon ger ett lugnt och sansat intryck.

Advokat Per-Ingvar Ekblad förhör sin klient Christine Schürrer.
Tyskan berättar om hur det gick till när hon blev gripen i Tyskland.
Hon sov hos en kompis som hämtade henne på stationen på tisdagen. Dagen efter följde hon sin mamma till sjukhuset. Sedan firade hon ett anställningskontrakt med sina vänner.
På torsdagen, dagen efter festen, var hon trött.
- Jag hade druckit lite för mycket.
På eftermiddagen ringde en ambassad i Stockholm där hon sökt jobb och bad henne komma på intervju på måndagen nästa vecka.
- Jag sa ja, jag kommer till Stockholm på måndag.
Sedan pratade hon med sin mamma, som fått ett samtal från en svensk tidning.
- Hon sa jag var sökt för ett brott. Jag hade ingen aning om vad hon pratade om, säger Christine Schürrer.
Mamman var mycket upprörd:
- Jag sa okej, lugna dig, jag går till polisen och reder ut det här.
På polisstationen fick hon beskedet - några personer var döda och hon var misstänkt.
Källa Expressen

Jag har skrivit om det tidigare och skriver igen. Varför anger Christine sig själv till polisen om hon är skyldig? Helt lungnt säger hon till sin mamma att hon ska reda ut saken. Jag undrar om Christine hade agerat så om hon visste vad som komma skall...

Kärleksmejlet från försäljaren

Här är "kärleksmejlet" eller dikten som försäljaren ska ha skickat till arbogamamman innan morden.

Jag sitter här, tittar ut genom mitt fönster
sluter mina ögon, ser dig på insidan av ögonlocken.
Jag lägger mig, somnar omedelbart på soffan
drömmer om dig, samma dröm som alltid.
Vaknar snart igen, av ljudet från din röst
hörde dig skrika, det fick inte hända.
Jag sitter här igen, tittar ut genom mitt fönster
tänker på dig, nar ska jag få träffa dig igen.
Jag tar en promenad, syre tänker man klart av
du sitter kvar, får dig ej ur skallen.
Jag vänder leende hemåt, med glada tankar på dig
varm i bröstet, vill ej sluta tänka på dig.
Kommer hem igen, tänker på hur dagen varit
ett frågetecken återstår, vad tycker hon om mig.
Sätter vid fönstret, minns första blicken från dig
redan den dagen, jag kände något speciellt för dig.
Jag vill veta, vad kommer att hända framöver
eller dör alltihop, jag vill dock bara se det underbara.

Konstig dikt timmarna före morden

Det har kommit till min kännedom att någon som känner offren ska ha publicerat denna "dikt" på sin blogg endast timmar före morden. (Den lille pojken som mördades heter Max.)
Kan det vara så att denna dikt är publicerad efter morden istället? För om den är publicerad före så känns det riktigt kusligt.

"Max
Lite min
Helt hans
jag är

Gråt
Vill inte sluta
Ut de vill
Tårarna
saknad
smärta
vill inte
inte alls
vill jag
mer
Sakna"

Om mordvapnet igen

Jag har ju tidigare skrivit om att mordvapnet kanske inte är en hammare utan en kofot.

I ett av förhören säger mamman så här:

Jag kan inte säga var hammaren kommer in det här. Om det är så att den ligger någonstans eller om hon håller i den eller nåt, men jag minns en hammare, men jag kan inte säga var jag minns det någonstans. Men jag minns en hammare med svart skaft och röda detaljer på.

Jag såg denna bild idag och det förstärken mina misstankar att mordvapnet kanske inte är en hammare utan just kofot. Det finns säkert även hammare med röda inslag men denna bild förstärker mina misstankar att det inte är så självklart att vapnet i detta fall var en hammare.
I FUP kan man läsa att rättsläkaren intygar om att skadorna på offren har uppkommit genom slag med ett hammarliknande föremål.
Mamman kan ju minnas rätt att det verkligen var en hammare. Men eftersom situationen måste ha varit extremt stressande så kan hon minnas små fragment av vapnet och när hammaren kom på tal så tog hon för givet att det var en hammare hon såg.

(Som vanligt har media förvrängt fakta till en egen sanning. I media skivs det alltid att mordvapnet är en hammare.)

Gummesson är riktigt desperat nu

Undrar hur Gummesson tänkte när hon klippte och klistrade ihop den PP-presentationen som visades i hovrätten. Den består delvis av sammanfattningar av förhör där vittnen påstås ha sett Christine när de i de verkliga förhören inte har känt igen henne.

*En ren och skär lögn av åklagaren!
*Är detta verkligen tillåtet i en modern och rättssäker stat som Sverige?
*Finns det inga regler hur en åklagare får bete sig?
*Är hela svenska rättssäkerheten i gungning? (kanske har vi aldrig haft någon rättssäkerhet alls)

Det borde vara strikt förbjudet att sy ihop en sammanfattning som inte överenstämmer med vad vittnerna har sagt i verkligheten.

Ett vittne som rastade sin hund fick möjligheten att peka ut Christine men kunde inte göra det. Åklagarna strök hans TR-förhör (spelas ej upp på band i HovR), samtidigt som de i både skrift och tal säger att han pekat ut CS och hon således är säkert identifierad"

Här utdrag från VLT:s rapportering från Hovrätten 11/8 2008 då vittnet som rastade sin hund förhörs.

14.33. Förhandlingen återupptas. Ett vittne berättar om iakttagelser han gjorde då han var ute och gick med sin hund i ett grönområde en bit från Verktygsgatan.

Plötsligt reagerade hunden på något. Längre fram på stigen gick en kvinna, och hunden sprang fram mot henne och började skälla.

- Så har han aldrig gjort tidigare, och det gillar man ju inte som hundägare, berättar han.

Han gick fram och bad om ursäkt och frågade kvinnan om hunden hade skrämt henne.
- Hon sa något i stil med "Det gjorde den faktiskt".

Han beskriver kvinnan som klädd i fritidsjacka och kring 1.80 lång. Hon hade långt svart hår och var 30-40 år gammal.
Hon bröt på tyska.

Han minns inte exakt när händelsen inträffade, men tror att det var i januari.

Om du tittar på den tilltalade, kan du säga att det var hon? undrar Fahlander?
- Jag har inget ansikte på henne. Det kan jag inte säga, svarar han.
---------

Ändå väljer åklagarna med Gummesson i spetsen att visa en förvanskad PP-presentation där hundmannen nu ska ha pekat ut Christine.
...............

Är Gummesson desperat eller är hon rent av dum i huvudet?
Det verkar som om hon till vilket pris som helst vill sätta en kanske oskyldig person bakom lås och bom för en lång tid framöver bara för att bevara sitt eget heder.

Detta stinker riktigt illa!

Polisen - som ett gäng yra höns!

När morden inträffade fick dessa lantortspoliser som i vanliga fall tar snattare på Konsum, berusade personer samt fartsyndare en alldeles för övermäktig uppgift att hantera på egen hand. Men ändå begärde de inte hjälp utan klampade runt på helt egen hand och gjorde mer skada än nytta.

Varför i hela fridens namn kallades inte RIKSKRIM in direkt när morden inträffat och man såg omfattningen av brottet? Det dröjde en hel vecka innnan det begärdes hjälp från Rikskriminalen. (den 24 mars)

Det är polisens fel att mördaren aldrig åker fast!

Sen har hela utredningen varit en desperat jakt att försöka knyta Christine till morden.
En mängd information har kastats i slasken bara för att det inte passar in i Christine.

"Dörrknackning" på Verktygsgatan samt närliggande gator har varit mycket omfattande och ca 110 st hörda personer har ej tagits med i FUP:en. 7 st "grannar" har redovisats.

Det finns således en mängd information om bilar och personer som rört sig i området kring brottsplatsen både före och under brottstiden. Dock har man bara kunnat utläsa om en återkommande person som trolig gärningsman och det är en lång, smal person med mörka kläder och luva uppfälld över huvudet, Denna person har setts i anslutning till brottet/brottsplatsen och även vid ett flertal tillfällen innan. I övrigt har det ej gått att få fram något annat om ev annan misstänkt person.

--------------

Polisen i krismöte efter alla misstag

ARBOGA/STOCKHOLM. Efter blundern med arresteringsordern samlades polis och åklagare till ett krismöte. De måste snabbt hitta nya bevis för att binda den misstänkta tyskan till barnmorden.

Frisläppandet av tyskan blev ett bakslag för utredningen.
Men det är inte det enda.
Flera omständigheter och misstag under de sju första dagarna efter morden i Arboga har gjort att man nu desperat behöver nå ett genombrott.
– Det bästa är om vi får en teknisk bevisning som binder henne till brottsplatsen eller ett vittne som binder henne dit, säger polisprofessorn Leif GW Persson.

Bevisen räckte inte

Åklagaren Frieda Gummesson har vid två tillfällen försökt få tyskan häktad på den högre misstankegraden sannolika skäl – men misslyckats. Bevisen räckte inte till. Därför tvingades hon i lördags kväll dra tillbaka arresteringsordern och tyskan blev fri.
– Nu hamnar utredningen i en obehaglig ovisshet, säger Sven-Erik Alhem, överåklagare i Malmö.
Efter den juridiska blundern ska nu ytterligare en åklagare arbeta med fallet.
– Frieda Gummesson är fortfarande förundersökningsledare, men Bengt Lindholm går in och hjälper till, säger polisens presstalesman Börje Strömberg.

Polishundar sökte vidare

Utanför den röda villan i Arboga brinner ljusen fortfarande. Runtomkring har mängder med mjukdjur placerats ut.
Under kvällen sökte polisen med hund i området runt tågstationen. Mordvapnen – enligt polisens misstankar en hammare och en kniv – har ännu inte hittats.
--------------

Polisens misstag

INGET RIKSLARM. Polisen gick inte ut med något rikslarm. Kanske hade tyskan kunnat stoppats från att lämna Sverige?

FELAKTIG ARRESTERINGSORDER. För att den ska vara giltig – och möjliggöra en utlämning – krävs den högre misstankegraden.

MISSEN PÅ RIKSKRIM. Förmedlade felaktigt den oriktiga arresteringsordern till Tyskland.

BRISTANDE KOMMUNIKATION. Enligt åklagaren har tyskan i förhör erkänt att hon var i Arboga. Inte alls, säger advokaten. Vem har rätt?

ANALYSERNA DRÖJER. DNA skulle kunna binda mördaren till brottsplatsen. Men de tekniska analyserna är ännu inte klara.

TYSKA UTREDARNA VILL SE BEVIS. Enligt uppgift till GT har bevismaterialet ännu inte översatts till tyska.

BEGÄRDE INTE HJÄLP. Först i dag förstärks utredningen med mordutredare från rikskriminalen i Stockholm. Begäran kom sent.

källa expressen

Publicerat 24 mars 2008